Rådjur

Rådjuret är Sveriges minsta och vanligaste hjortdjur, primärt förekommande i södra och mellersta Sverige.

Nomenklatur

En rådjurshannes kallas bock, honan kallas get (innan första kullningen benämns den smaldjur), och ungarna kallas kid eller killing.

Karakteristiska drag

Rådjuret väger endast 20–30 kilogram, vilket gör det betydligt mindre än andra hjortarter. Under sommaren bär det en rödbrun päls som övergår till en mörkare, gråbrun vinterpäls mellan slutet av september och början av oktober. Denna vinterpäls fälls sedan gradvis under maj och juni, vilket skapar ett något luggslitet utseende. Pälsbytningen börjar vid huvudet och fortskrider bakåt, medan de yngsta individerna genomgår färgskiftet först.

Könen är nästan identiska till storleken. De särdrag som skiljer bock från get när hornen inte är synliga är bockens tydliga hårtofs under buken samt getens karakteristiska fem centimeter långa, brungula “hårpensel” som syns längs den vita akterspegeln (det vita området på rådjurets baksida). Ungdjuren framstår rödbruna med vita fläckar under sina första levnadsmånader.

Rörelse och löpegenskaper

Rådjuret är Sveriges snabbaste hjortdjur och kan utveckla hastigheter upp till 60 kilometer per timme. Dess karakteristiska rörelse präglas av höga, långsträckta språng.

Hornbeskaffenhet

En råbock utan förgrening kallas spetsbock. Med två taggar längst ut benämns den gaffelbock, och med tre taggar kallas den sextaggare. Hornen fälls varje november och fejas mellan mars och april. Bocken äter ofta upp den bortfejade basthuden.

Ibland förekommer så kallade perukhorn, orsakade av en hormonell störning som hindrar bortskakningen av den tunna basthuden på våren. Detta resulterar i att hornen förblir mjuka och fortsätter växa år efter år. Även hondjur kan drabbas av denna abnormitet.

Miljöval och beteende

Rådjuret föredrar kantzoner och mosaiklandskap där skog, åkermark och buskvegetation skapar varierat underlag med både värn och näringskällor. Det är främst aktivt under grynings- och skymningsperioderna och döljer sig vanligtvis under dagtimmarnas ljusare timmar. Djuren lever oftast ensamma eller i små flockar, särskilt under vintermånaderna.

Under snörika vintrar kan djup snötäcke försvåra både näringssöket och rörligheten, vilket kan öka dödligheten betydligt. Rödräven utgör ett allvarligt hot mot nyfödda kid, och i södra Sverige är såväl kid som vuxna rådjur en huvudsaklig preybytesart för lodjuret. Rådjuret är också inblandat i fler trafikincidenter än något annat viltslag.

Vid hotfull situation ger rådjuret ifrån sig skall som liknar hundhudande för att varna artfränder.

Näring

Rådjuret är en selektivbetare som föredrar örter och löv från lövträd, tillsammans med bärris och ljung. Gräs och höga fiberhaltiga växter utgör endast en mindre del av födan. Detta möjliggör fredligt samexistens med andra hjortarter såsom dovhjort, som är utpräglade gräsätare.

Långa, kalla och snörika vintrar skapar svåra förhållanden då näringen begränsas till huvudsakligen bärris och ljung.

Fortplantningscykel

Rådjuret har tidigast brunstperiod bland svenska hjortdjur, inträffande i juli–augusti. Getarna föder 1–4 kid mellan maj och juni. Rödräven är ansvarig för överlägset mest dödlighet bland nyfödda ungar, och i vissa landsdelar kan räven ta nästan var annan nyfödd kid.

Under fejningen på våren i mars–april börjar bockar aktivt försvara territorier, vilket de fortsätter till brunstperiodens avslutande.

Jakttider och regler

Rådjur får endast jagas från en timme före soluppgång fram till en timme efter solnedgång. Under den sista timmen efter solnedgång begränsas jakten till vaktjakt och smygjakt.

Allmän jakttid: 1 oktober–31 januari (samtliga djur)

Råbock (hornade hannar): 16 augusti–30 september och 1 maj–15 juni (endast smyg- eller vaktjakt)

Kid (ungar): 1 september–30 september (endast smyg- eller vaktjakt)

Minimikraven för vapen är kulvapen klass 2, hagelvapen eller enpipiga hagelvapen lastad med brenneke eller slug-ammunition (enskild kula). Högsta rekommenderad skjutsträcka med sådan ammunition är 40 meter.

Rådjuret är det enda klövviltet som får jagas med kulvapen klass 2. Övriga klövviltarter kräver kulvapen klass 1.

Kort sammanfattning

Sveriges minsta och vanligaste hjortdjur
Huvudsakligen förekommande i södra och mellersta Sverige
Hane: bock | Hona: get/smaldjur | Ungar: kid/killing
Vikt: 20–30 kg
Sommarpäls rödbrun, vinterpäls gråbrun och mörkare
Pälsbyte till vinter sep–okt, shedding maj–jun
Killingar rödbrun med vita fläckar första månaderna
Bock identifieras genom hårtofs under buken; get genom 5 cm hårpensel vid akterspegeln
Sveriges snabbaste hjortdjur, upp till 60 km/h med karakteristiska långa språng
Horntyper: spetsbock (ogrenad), gaffelbock (2 taggar), sextaggare (3 taggar)
Hornen fälls november, fejas mars–april
Perukhorn kan förekomma – hornen fälls då inte normalt
Selektivbetare – föredrar örter, löv, bärris och ljung
Trivs i kantzoner där skog, åkermark och buskvegetation möts
Ansvarigt för flest trafikincidenter bland viltslag
Ger hundliknande skall som varningssignal vid fara
Brunst juli–aug; honan föder 1–4 kid maj–jun
Rödräven största dödsorsak bland nyfödda ungar
Bockar påbörjar revirhävdande vid fejningen på våren
Jakt: från 1 h före soluppgång till 1 h efter solnedgång (sista timmen vakt/smyg)
Tillåtet vapen: kulvapen klass 2, hagel eller slug/brenneke-ammunition (max 40 m)
Enda klövviltet som jagas med kulvapen klass 2

Gratis övningsprov

Testa dina kunskaper genom ett kostnadsfritt teoriprov. Proven är utformade identiskt med det officiella teoriprovet och fungerar på alla enheter.

[Starta provet]