Järv

Järven är Sveriges största mårddjur och trivs i de nordliga barrskogarna samt fjällområdena.

Fysiska kännetecken

Järven är en kraftig varelse som kan beskrivas som en robust blandning mellan mård och grävling. Hanarna väger upp till 16 kg och blir ofta över en meter långa. Kroppen är kompakt och muskulös med välutvecklade ben och en särskilt tjock, busig svans. Den täta pälsen skiftar mellan mörkbrun och svart, ofta med ljusare eller rödaktiga strimmor på sidorna.

Föda och jakt

Järven är en opportunistisk jägare som gärna förtär kadaver. I sin naturliga miljö jagar den främst renar, men kompletterar dieten med smågnagare, harar och skogshöns.

Fortplantning

Parningen äger rum mellan april och augusti, med högst aktivitet i juni. Ungarna, vanligtvis 1–5 till antalet, föds i februari året därpå. Infanticid, då hanarna dödar andras ungar, utgör en betydande dödsorsakblant järvungarna.

Jakt på järv

Järven är fridlyst och får endast jagas under strikt övervakade former för att förebygga skador på tamdjur och renar. Länsstyrelsen fattar i princip alla beslut gällande järvjakt. För att jaga järv krävs kulvapen av klass 1 eller 2.

Snabbfakta om järven

Sveriges största mårddjur
Hemvist i nordliga barrskogar och fjällområden
Hanarna upp till 16 kg och över 1 meter långa
Kortare, kraftig kropp med tjocka ben
Tjock, busig svans
Mörkbrun till svart päls med ljusare sidostrimmor
Förtär gärna kadaver
Jagar renar, harar, smågnagare och skogshöns
Parningstid april–augusti, mest i juni
1–5 ungar föds i februari
Infanticid är vanlig dödsorsak för ungar
Fridlyst; jakt endast som skyddsjakt i kontrollerade former
Länsstyrelsen beslutar om järvjakt
Krav: kulvapen klass 1 eller 2