Vapenkunskap
Ammunition

Rätt ammunition är lika viktig som rätt vapen. Den avgör om skottet dödar snabbt eller skadar djuret. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8 delar in kulpatronerna i fyra klasser och styr vilka hagel och patroner du får använda på olika vilt.
Kulpatronens delar
En kulpatron består av hylsa, tändhatt, krut och kula. När slagstiftet träffar tändhatten antänds krutet, och gastrycket driver ut kulan genom pipan.
Kulans konstruktion avgör vad som händer vid träff. En expanderande kula vidgar sig i djuret och lämnar sin energi där, medan en helmantlad behåller formen och lätt går rakt igenom. Därför kräver klass 1 och 2 expanderande kulor. Kultyperna och hur de beter sig i viltet står under skottverkan och ballistik.
De fyra klasserna
| Klass | Krav på patronen | Får användas på |
|---|---|---|
| 1 | Expanderande kula. Minst 9 g och minst 2 700 J på 100 m, eller minst 10 g och minst 2 000 J. Blyfri kula: minst 7,7 g och minst 2 000 J | Alla viltarter |
| 2 | Expanderande kula, minst 3,2 g och minst 800 J på 100 m | Alla utom älg, hjortar, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn och vildsvin |
| 3 | Valfri konstruktion, minst 2,5 g och minst 200 J på 100 m | Som klass 2, men inte heller sälar, rådjur, järv, lo och bäver |
| 4 | Valfri konstruktion, minst 150 J vid mynningen | Bara vissa uppräknade mindre arter, till exempel vildkanin, mink, iller, ekorre, ripa, fasan, duvor och kråkfåglar |
En blyfri kula får innehålla högst tre viktprocent bly. Energin räknas på det vapen du faktiskt använder, så samma patron kan ge lite olika värden i olika pipor.
Klassen beror alltså inte på kalibern. Samma kaliber kan finnas med laddningar i olika klasser, och därför måste du kontrollera kulvikt och energi för just den patron du köper.
Det finns några undantag. Klass 4 får till exempel användas vid jakt under jord på räv, grävling, mårdhund och tvättbjörn. Vid eftersök får alla klasser användas om det behövs för att förkorta viltets lidande eller för att skydda människor och egendom. Undantagen vid skyddsjakt och inom sammanhållen bebyggelse går vi igenom art för art under kaliber och hagelstorlek.
Hagelpatronen
En hagelpatron består av hylsa, tändhatt, krut, förladdning och hagel. Förladdningen skiljer krutet från haglen och håller ihop svärmen i pipan.
Hagelstorleken anges med nummer. Ju lägre nummer, desto större hagel. Haglen får vara högst 4,1 mm i diameter, vilket motsvarar US nr 1. Vilken storlek som passar till vilket vilt, med bly och med stål, står under kaliber och hagelstorlek per art.

Bly, stål och våtmarker
Sedan 2023 är det förbjudet enligt EU:s kemikalieregler att skjuta hagel med minst en viktprocent bly i en våtmark eller inom 100 meter från den. Du får inte heller ha med dig sådan ammunition när du skjuter i våtmark eller är på väg dit. Vid andjakt och annan jakt nära vatten använder du därför stålhagel eller något annat blyfritt alternativ.
Stål är lättare än bly. Ett stålhagel tappar därför fart snabbare, och både Naturvårdsverket och Jägareförbundet råder dig att välja två nummer större hagel än med bly. Kontrollera också att geväret och choken tål stålhagel.
Slugpatroner
En slugpatron innehåller en enda tung projektil och skjuts i hagelgevär. Med ett enkelpipigt hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20 får du använda slug på vildsvin, dovhjort och mufflonfår om du är behörig att använda kulgevär för klass 1-patroner, och på rådjur om du är behörig för klass 2. Vapnet ska ha ett riktmedel som visar träffpunkten. Mer om slug, bland annat att den inte är tillåten på älg vid vanlig jakt, står under kaliber och hagelstorlek per art.
Köpa och låna ammunition
Har du tillstånd för ett vapen får du utan särskilt tillstånd inneha ammunition till det, för samma ändamål som tillståndet gäller (6 kap. 1 § vapenlagen). När du köper ammunition behöver du kunna visa att du har rätt till den, till exempel med ditt tillståndsbevis och legitimation. Ammunition får bara överlåtas till den som har rätt att inneha den.
Använd bara patroner som är avsedda för vapnets kaliber. Kalibern är oftast instämplad på pipan eller lådan. Fel patron kan i värsta fall spränga vapnet.
Förvaring
Ammunition ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt (12 kap. 2 § vapenlagen). Det går bra att förvara den i vapenskåpet. Håll den torr och sval och använd inte patroner som är rostiga, bucklade eller har skadad tändhatt. Gammal ammunition ska inte slängas bland vanliga sopor. Fråga en vapenhandlare eller Polisen hur du lämnar in den.
Läs mer i frågorna om vilka viltarter du får jaga med klass 1, klass 2 och stålhagel i våtmarker.
Vanliga frågor
Vad krävs för att en kulpatron ska vara klass 1?
Kulan ska vara konstruerad för att expandera och antingen väga minst 9 g med minst 2 700 J på 100 meter, eller minst 10 g med minst 2 000 J. En blyfri kula får väga minst 7,7 g med minst 2 000 J på 100 meter (NFS 2023:8).
Får man jaga rådjur med helmantlade kulor?
Nej. Rådjur kräver klass 2 eller klass 1, och i båda klasserna ska kulan vara konstruerad för att expandera. Helmantlade kulor kan bara uppfylla klass 3 eller 4.
Är blyhagel förbjudet vid jakt?
Inte överallt. Det är förbjudet att skjuta blyhagel i eller inom 100 meter från en våtmark, och att ha med blyhagel när du skjuter i våtmark eller är på väg dit. Det följer av EU:s kemikalieregler (Reach).
Får ammunitionen ligga i vapenskåpet?
Ja. Lagen kräver att ammunition förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt (12 kap. 2 § vapenlagen). Ett godkänt vapenskåp uppfyller det.