Hoppa till innehållet

Gratis kunskapsbank

Viltkunskap – svenska viltarter

Den som jagar behöver förstå viltet. Var lever arten, vad äter den och när föds ungarna? Hur ser spåren ut, och hur påverkar jakten beståndet? Kunskapen gör dig till en bättre jägare, och den är en stor del av teoriprovet.

Provområden som porträtten täcker

NFS 2015:10 räknar upp 16 ämnesområden i det teoretiska provet. Porträtten hör främst till två av dem:

  • Artkännedom: du ska känna igen arter, kön och ålder.
  • Ekologi samt naturens och djurens utveckling: föda, livsmiljö och hur bestånden förändras.

Varje porträtt berör också viltförvaltning och viltskador, eftersom det avslutas med hur arten förvaltas i Sverige.

Artporträtten

Porträtten är ordnade efter de grupper du möter i skogen.

Vad du hittar i ett porträtt

Porträtten följer ungefär samma ordning: utbredning och livsmiljö, levnadssätt, föda, fortplantning, spår och tecken, och till sist hur jakten och förvaltningen fungerar. Du kan därför läsa två arter efter varandra och jämföra dem avsnitt för avsnitt.

Så kan du läsa

Börja med den art du själv jagar eller kommer att jaga, ofta älg, rådjur eller vildsvin. Läs sedan arter som liknar den, till exempel kronhjort och dovhjort efter varandra, så att skillnaderna fastnar. Rovdjuren och skogsfåglarna kan du ta när du har grunderna.

Varje porträtt länkar vidare till artens sida i viltuppslagsverket, där du lär dig bedöma kön och ålder och skilja arten från förväxlingsarter. Vill du öva på att känna igen arter på bild kan du använda artkännedom med bilder.

Läs även om sammanhanget

Hur arter och miljö hänger ihop förklaras i ekologi. Hur bestånden följs och regleras står under viltförvaltning och viltskador. Jakten i olika delar av landet beskrivs under lokal jakt.