Jaktfrågor: jakträtt och lagar
Vilka jaktmedel är förbjudna i Sverige?
Kort svar
Allt som inte uttryckligen är tillåtet i jaktförordningen eller Naturvårdsverkets föreskrifter är förbjudet. För fåglar och vissa däggdjur räknar bilaga 5 till jaktförordningen dessutom upp förbjudna medel, bland annat gift, sprängämnen, nät, snaror, bandspelare och bländande ljus.
Det finns ingen komplett lista över förbjudna jaktmedel. Reglerna säger i stället vad som är tillåtet. Enligt jaktlagen får du bara använda de vapen och jaktmedel som regeringen föreskriver (30 §). Jaktförordningen säger sedan att jaktmedel bara får användas på det sätt som förordningen eller Naturvårdsverkets föreskrifter anger (10 §). Står ett medel inte där, är det förbjudet.
Tillåtna jaktmedel
- Skjutvapen enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:8), alltså kulgevär, hagelgevär, kombinationsgevär, enhandsvapen och luftgevär. Varje vapenslag har egna krav.
- Fällor och andra fångstredskap av en typ som Naturvårdsverket har godkänt (11 §). En sax eller fälla som inte är godkänd får du inte använda.
- Åtel (13 a §).
- Gift, men bara som godkända bekämpningsmedel mot mullvad, sorkar (utom bisam), lämlar, råttor, skogsmöss och husmöss (13 §). Att förgifta räv är därför förbjudet. Mot fåglar som orsakar allvarliga skador eller olägenheter för människors hälsa kan länsstyrelsen göra undantag (15 c §).
- Belysning och nattsikten, men bara i de fall som förordningen och föreskrifterna anger, framför allt vid jakt på vildsvin (14 och 14 a §§).
Ett skjutvapen får inte gillras, alltså riggas så att djuret självt utlöser skottet. Pilbåge och armborst finns inte bland de tillåtna vapnen.
Förbjudna medel enligt bilaga 5
För vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter, bäver, valar och fladdermöss gäller dessutom bilaga 5 (10 a § andra stycket). Den gäller också arter som är markerade N, n eller F i artskyddsförordningens bilaga 1, till exempel skogshare, skogsmård, iller och sälarna. Bilagan förbjuder bland annat:
- gift och beten med gift eller bedövningsmedel
- sprängämnen
- snaror, lim, krokar, nät och fällor vid fågeljakt
- nät och fällor som inte är selektiva vid jakt på däggdjuren
- bandspelare och elektriska anordningar som kan döda eller förlama
- blinda eller lemlästade levande djur som lockbete
- konstgjorda ljuskällor, speglar och andra bländande anordningar
- gasning och utrökning av däggdjur
- halv- och helautomatiska vapen med magasin för fler än två patroner
Räv, älg och rådjur omfattas inte av bilaga 5, men grundregeln i 10 § gäller för dem också. Elektroniska lockare vid rävjakt tas upp i artikeln om lockjakt.
Undantag och straff
Snaror får användas vid jakt på dalripa och fjällripa norr om 58:e breddgraden. Naturvårdsverket kan i enskilda fall tillåta andra jaktmedel och göra undantag från bilaga 5. För de skyddade arterna krävs då att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar för arten att behålla en gynnsam bevarandestatus (15, 15 b och 15 d §§).
Den som jagar med ett otillåtet medel kan dömas för jaktbrott, både om det sker med uppsåt och av oaktsamhet. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år (43 §). Är metoden särskilt plågsam kan brottet bedömas som grovt (44 §).
Källor:
- Jaktförordning (1987:905) 10, 10 a, 11, 13, 13 a, 14, 14 a, 15, 15 b, 15 c och 15 d §§ och bilaga 5, lydelse t.o.m. SFS 2026:1693
- Jaktlag (1987:259) 30, 43 och 44 §§, lydelse t.o.m. SFS 2026:832
- Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1 (arter markerade N, n eller F), lydelse t.o.m. SFS 2026:1504
- Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:8) om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, 1 kap. 1 och 2 §§ och 2–6 kap., granskad 2026-10-22