Hoppa till innehållet

Jakträtt

Jaktlagen

Jaktlagen (1987:259) är grunden för all jakt i Sverige. Den säger vad som räknas som jakt, vem som får jaga var och hur jakten ska bedrivas. Lagen ändrades senast genom SFS 2026:832, som trädde i kraft 1 juli 2026. Men lagen är bara en del av regelverket. Jakttider, regler om hundar och fordon och mycket annat står i förordningar och föreskrifter. För att veta vad som gäller dig behöver du förstå hur de hänger ihop.

Lag, förordning, föreskrift och beslut

Regelverket för jakt har fyra nivåer.

  • Lagen beslutas av riksdagen och anger principerna. Jaktlagen säger till exempel att allt vilt är fredat och att jakten inte får ge onödigt lidande.
  • Förordningen beslutas av regeringen och fyller i detaljerna. Jaktförordningen (1987:905) har jakttiderna i bilaga 1, tiderna för älg i bilaga 2 och reglerna om skyddsjakt på enskilds initiativ i bilaga 4. Där står också hur stor viltvårdsavgiften är.
  • Föreskrifter beslutas av en myndighet med stöd av lagen eller förordningen. Naturvårdsverket meddelar föreskrifter om bland annat vilka vapen och vilken ammunition som får användas vid jakt.
  • Beslut gäller ett enskilt fall. Det kan vara ett beslut om skyddsjakt, om licensjakt eller om tillstånd att inneha ett jaktvapen.

När två regler krockar går lagen före förordningen, och förordningen före en myndighets föreskrift. En myndighet får bara meddela föreskrifter i de frågor som lagen eller förordningen ger den rätt till.

Vem som beslutar vad

  • Riksdagen stiftar jaktlagen.
  • Regeringen beslutar om jaktförordningen och kan ändra jakttiderna. En ändring av jakttiderna som träder i kraft 1 juli 2027 finns beskriven under nya jakttider 2027.
  • Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för jakt och vilt, skriver föreskrifter och vägleder länsstyrelserna. Verket prövar också vissa överklagade beslut från länsstyrelserna och beslutar om skyddsjakt och licensjakt på säl.
  • Länsstyrelsen fattar de flesta besluten i det enskilda fallet. Den beslutar om skyddsjakt, även på de stora rovdjuren, och om licensjakt på björn, varg, järv och lo när Naturvårdsverket har delegerat den rätten. Länsstyrelsen registrerar också områden för älgjakt.
  • Polisen prövar vapentillstånd, tar emot anmälan om viltolyckor och utreder brott mot jaktlagstiftningen.

Hur myndigheterna märks i din vardag som jägare beskrivs under jägaren. Hur förvaltningen av älg och rovdjur är uppbyggd står under viltförvaltning.

Vad lagen räknar som vilt och jakt

Med vilt menas vilda däggdjur och fåglar. Jakt är att fånga eller döda vilt, och att söka efter, spåra eller förfölja vilt i det syftet. Även ingrepp i viltets bon räknas som jakt, liksom att ta eller förstöra fåglars ägg.

Den viktigaste principen står i 3 §: allt vilt är fredat. Det får jagas bara om lagen, en föreskrift eller ett beslut säger att det är tillåtet. Därför är en art som inte har någon jakttid fredad, även om ingen regel nämner den särskilt.

Viltvården

Viltet ska vårdas så att arterna bevaras och stammarna utvecklas på ett sätt som passar både allmänna och enskilda intressen. Ansvaret för viltvården ligger på markägaren och jakträttshavaren (4 §). Alla ska visa viltet hänsyn, och vilt får inte ofredas eller förföljas annat än vid jakt (5 §).

Vem som har jakträtten

  • Fastighetsägaren har jakträtten på sin mark (10 §).
  • Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten, om inget annat har avtalats.
  • På en väg har den jakträtt som har jakträtten på marken bredvid (11 §).
  • På allmänt vatten har strandägaren jakträtt ut till 100 meter från stranden (12 §).
  • På annat allmänt vatten och på klippor och öar som inte hör till någon fastighet får medborgare i EU och EES jaga efter anmälan till jaktkortsregistret.

Jakträtten kan upplåtas till någon annan, till exempel som jaktarrende. Ett betalt avtal på minst ett år ska sägas upp senast sex månader före avtalstidens slut, annars förlängs det (16 §). Mer om avtal, uppsägning och viltvårdsområden står under jakträtt och arrende.

Vad som krävs av dig som jagar

För att jaga lagligt behöver du jakträtt eller tillstånd från den som har jakträtten. Du måste också ha betalat viltvårdsavgiften, 400 kronor per jaktår, och ha med dig jaktkortet som bevis (49 och 52 §§ jaktförordningen).

Jägarexamen är inget krav för att jaga enligt jaktlagen. Den krävs däremot för att få tillstånd att inneha ett eget jaktvapen, så i praktiken behöver de flesta jägare den. Läs mer under vapentillstånd.

Älg får bara jagas inom ett licensområde eller ett älgskötselområde som länsstyrelsen har registrerat. Utanför sådana områden får bara älgkalv jagas, och då under fem dagar (33 § jaktlagen och bilaga 2 till jaktförordningen).

Hur jakten ska bedrivas

  • Viltet får inte utsättas för onödigt lidande, och jakten får inte utsätta människor eller egendom för fara (27 §).
  • Den som har skadat vilt ska snarast se till att det kan spåras upp och avlivas (28 §). Hur du går tillväga står under eftersök.
  • Jakt från motordrivna fordon är förbjuden, och fordon får inte användas för att söka efter, förfölja eller genskjuta vilt (31 §).
  • Jakt med drivande hund får inte ske där drevet kan väntas gå huvudsakligen över annans mark (32 §).
  • Du får inte utan lov skrämma, mota eller locka vilt från någon annans jaktområde (34 §).
  • Du får inte gå över annans jaktområde med vapen eller fångstredskap utan lov, utom på allmän väg eller i lovliga ärenden. Hunden ska då vara kopplad (35 §).

Skadat vilt och nyheter från 2026

Var och en får avliva ett frilevande vilt som påträffas så skadat att det snarast bör avlivas, även om djuret är fredat eller finns på någon annans jaktmark. Den regeln flyttades 1 juli 2026 från 40 c § jaktförordningen till 9 a § jaktlagen. Helt ny är regeln att jakträttshavaren får söka efter och spåra vilt som kan antas vara svårt skadat, även om det är fredat (9 b §).

Har du kört på ett vilt med bil gäller särskilda regler. För bland annat älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lo och utter ska föraren märka ut platsen och ringa polisen (40 § jaktförordningen). Hur det går till står under viltolycka.

Skyddsjakt och licensjakt

Utöver de allmänna jakttiderna finns skyddsjakt och licensjakt. Skyddsjakt ska förebygga skador. Vid licensjakt bestämmer en myndighet hur många björnar, vargar, järvar, lodjur, gråsälar och knubbsälar som får fällas.

En del skyddsjakt får bedrivas utan beslut. Jakträttshavaren får skyddsjaga på de villkor som bilaga 4 anger, så kallad skyddsjakt på enskilds initiativ (26 § och bilaga 4 till jaktförordningen). Under vissa villkor får tamdjurets ägare eller vårdare döda en björn, varg, järv eller lo som angriper tamdjuret (28 § jaktförordningen). Annan skyddsjakt och all licensjakt kräver beslut av Naturvårdsverket eller länsstyrelsen. Reglerna art för art står under skyddsjakt och licensjakt.

Vad som händer när reglerna bryts går vi igenom under jaktbrott. Lagtexten finns hos riksdagen.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan lag, förordning och föreskrift?

Lagen beslutas av riksdagen och förordningen av regeringen. Föreskrifter beslutas av en myndighet, till exempel Naturvårdsverket, med stöd av lagen eller förordningen. Ett beslut gäller däremot ett enskilt fall, som en länsstyrelses beslut om skyddsjakt.

Vem beslutar om skyddsjakt?

I regel länsstyrelsen i det län där skadan sker, även för björn, varg, lo och järv. Skyddsjakt på säl prövas av Naturvårdsverket. En del skyddsjakt får jakträttshavaren bedriva utan beslut, enligt bilaga 4 till jaktförordningen.

Vem har jakträtten på en fastighet?

Fastighetsägaren. Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten om inget annat har avtalats. Jakträtten kan också upplåtas till andra, till exempel genom ett jaktarrende (10 och 14 §§ jaktlagen).

Är allt vilt fredat om inget annat sägs?

Ja. Enligt 3 § jaktlagen är viltet fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av föreskrifter och beslut med stöd av den, till exempel de allmänna jakttiderna.

Krävs jägarexamen för att få jaga?

Jaktlagen kräver inte jägarexamen för att jaga. Däremot krävs jägarexamen för att få tillstånd att inneha ett eget jaktvapen. Den som jagar ska också ha betalat viltvårdsavgiften och ha jaktkortet med sig.

Får man avliva ett svårt skadat djur man hittar?

Ja. Var och en får avliva ett frilevande vilt som är så skadat att det snarast bör avlivas av djurskyddsskäl, även om det är fredat eller finns på någon annans jaktmark. Regeln står sedan 1 juli 2026 i 9 a § jaktlagen och fanns tidigare i 40 c § jaktförordningen.

Till jakträtt