Jaktfrågor: vapen och ammunition
Måste kulan vara expanderande vid jakt?
Kort svar
Nej, inte alltid: klass 1 och 2 kräver en kula som är byggd för att expandera, och de klasserna krävs som huvudregel för bland annat älg, hjort, vildsvin, rådjur, säl, lo och bäver. I klass 3 och 4 får kulan vara helmantlad, utom i några undantagsfall som jakt i tätort med lägre klass.
Kravet finns i definitionerna av klasserna i 1 kap. 5 § NFS 2023:8. Klass 1 och 2 kräver en kula som är byggd för att expandera. I klass 3 och 4 får den vara konstruerad på valfritt sätt. Klass 3 får inte användas på fjorton arter och grupper (2 kap. 13 §), och för dem krävs därför som huvudregel expanderande kula: älg, hjortar, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, vildsvin, sälar, rådjur, järv, lo och bäver.
Vad som räknas som expanderande kula
En expanderande kula vidgas på ett kontrollerat sätt när den går in i djuret. Naturvårdsverket nämner viss hålspetsammunition och halvmantlad ammunition som exempel, och i de äldre föreskrifterna stod blyspets och hålspets. En helmantlad kula har manteln hel runt spetsen och behåller i stort sett formen.
Kravet gäller hur kulan är byggd, inte vad som råkar hända vid ett visst skott. För pistol och luftgevär finns ett eget krav, oavsett vilt: kulan ska vara gjord för att expandera eller deformeras (5 kap. 7 § och 6 kap. 8 §). Naturvårdsverket skiljer på de två orden, eftersom kulor till pistol och luftgevär kan ändra form på andra sätt än genom att expandera.
Varför reglerna kräver expansion
Naturvårdsverket ger två skäl. En expanderande kula gör en större sårkanal, så djuret förblöder snabbare och lidandet blir kortare. Dessutom stannar mer av energin i djuret, och risken för farliga rikoschetter blir mindre. En helmantlad kula gör i stället en smalare sårkanal och går lättare igenom. Kulans delar och olika konstruktioner beskrivs på sidan om ammunition.
När expansion krävs trots lägre klass
- Tätort (2 kap. 20 §): när Polisen, någon på Polisens uppdrag eller kommunen jagar i sammanhållen bebyggelse med en klass lägre än vanligt.
- Järv (2 kap. 18 §): när klass 3 används vid skyddsjakt med ställande hund.
- Eftersök i bebyggelse (7 kap. 3 §): vid eftersök på skadat vilt får alla klasser användas, men i bebyggelse ska kulan vara expanderande. Skälet är framför allt säkerheten, eftersom eftersök efter viltolyckor ofta görs där det bor folk.
- Pistol vid skyddsjakt på järv med hund (5 kap. 9 §): .22 WMR med expanderande kula.
När helmantlad kula är tillåten
Med klass 3 eller 4 får du använda helmantlad kula på det vilt som klasserna gäller för, till exempel räv, hare, grävling, gäss, tjäder och mindre småvilt. Tro inte att en kraftig patron räcker för rådjur oavsett kula. En helmantlad kula blir aldrig klass 2, hur mycket energi den än har, och rådjur kräver minst klass 2.
I vilthägn får klass 3 användas på alla arter när djuren står i ett avgränsat utrymme och avståndet inte kan bli mer än 10 meter (2 kap. 16 §). Vid eftersök utanför bebyggelse ställer föreskrifterna inget krav på kulans konstruktion, om skottet behövs för att korta lidandet eller av säkerhetsskäl.
Källor:
- Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:8) om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, 1 kap. 5 §, 2 kap. 13, 16, 18 och 20 §§, 5 kap. 7 och 9 §§, 6 kap. 8 § och 7 kap. 3 §, i kraft sedan 2023-08-01
- Naturvårdsverket, Motiv och konsekvensutredning till föreskrifterna om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, 2023-02-09 (NV-04496-18), s. 13, 22, 31 och 37, granskad 2026-10-22
- Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt, 14 §, upphävda vid utgången av juli 2023