Andfåglar
Dykänder
Dykänderna hämtar sin föda under vattnet, springer på ytan när de lyfter, och bland dem finns både jaktbara och fredade arter.




Dykänderna är de änder som dyker ner under ytan för att hitta föda. Hit räknas också skrakarna, som är specialiserade på fisk. Många dykänder lever till havs utanför häckningstiden och ses ofta i stora, blandade flockar. Det gör artbestämningen svår, och därför frågar provet ofta om skillnaden mellan jaktbara och fredade arter.
Så känner du igen en dykand
- Kroppen ligger lågt i vattnet och stjärten vilar på eller under ytan.
- När den lyfter springer den en bit på vattnet innan den kommer upp i luften.
- Den dyker helt under ytan och kan vara borta länge.
- Benen sitter långt bak på kroppen, vilket gör den klumpig på land.
En simand ligger i stället högt i vattnet, tippar för att nå botten och lyfter nästan rakt upp. Läs mer om simänder.
Arterna
Jaktbara dykänder:
Fredade dykänder:
Den amerikanska kopparanden är en invasiv främmande art utan allmän jakttid.
De vanligaste förväxlingarna är vigg och bergand, storskrake och småskrake, knipa och salskrake samt sjöorre och svärta.
Regler vid jakt på dykänder
- Vid andjakt ska du ha med en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel. Kravet gäller inte på snötäckt mark, från båt i öppet vatten eller vid havskust när du jagar med vettar.
- Knipa, vigg, storskrake och sjöorre får bara jagas från en timme före solens uppgång till en timme efter solens nedgång.
- Från båt med motor får du jaga först när motorn varit avstängd i minst en minut.
- Blyhagel får inte användas i eller inom 100 meter från en våtmark, och du får inte ha med dig sådan ammunition dit. I praktiken betyder det blyfritt hagel vid all sjöfågeljakt.
- Knipa, vigg och storskrake får jagas med kulpatron klass 4 eller hagelgevär i alla tillåtna kalibrar. Sjöorre kräver minst klass 3 eller hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20.
Exakta datum varierar mellan arter och län. Se jakttider.