Spår och förväxlingar
Förväxlingsbara arter
Artpar och artgrupper som ofta blandas ihop, med kännetecknet som skiljer dem och länkar till jämförelserna.




Många provfrågor om viltkännedom handlar om arter som liknar varandra. Ofta är den ena arten jaktbar och den andra fredad, och då är det jägarens ansvar att vara säker innan skottet. Här är de vanligaste förväxlingarna, med det kännetecken som brukar avgöra. Klicka dig vidare till jämförelserna för detaljer.
Tre frågor att ställa
- Hur stor är den, jämfört med något du känner till?
- Vilket kännetecken är unikt för arten: svansspets, näbb, ränder, benfärg?
- Passar miljön och beteendet?
Är du fortfarande osäker ska du inte skjuta.
Däggdjur
- Bisam och bäver: bävern är mycket större och har bred, platt svans. Bisamens svans är smal och tillplattad från sidorna.
- Hermelin och småvessla: hermelinen har alltid svart svansspets, småvesslan aldrig.
- Iller och mink: illern har ljus ansiktsmask och ljus underull, minken är enfärgat mörk med vit haka.
- Mink och utter: uttern är mycket större och har tjock, avsmalnande svans. Uttern är fredad.
- Skogsmård och mink: mården har gul strupfläck och lång yvig svans och lever i skog.
- Skogshare och fälthare: fältharen har längre öron och svart ovansida på svansen, skogsharens svans är helvit.
- Knubbsäl och vikare: vikaren är mindre och har ringformade fläckar i pälsen.
- Kronhjort och dovhjort: dovhjorten är mindre och har skovlade horn, kronhjorten har stånghorn med taggar.
- Kronhind, råget, dovhind och vitsvanshind: storlek, spegel och svans skiljer arterna åt.
- Tvättbjörn och mårdhund: båda har svart ansiktsmask, men bara tvättbjörnen har lång svans med svarta ringar. Båda är främmande arter.
- Älgkviga, älgko, älgkalv och älgtjur: kroppsstorlek, huvudets form och den ljusa fläcken vid vulvan hos kor och kvigor.
Hönsfåglar
- Fjällripstupp och dalripstupp: fjällripstuppen har svart streck mellan näbb och öga på vintern.
- Järphöna, orrhöna och tjäderhöna: järphönan har tofs, orrhönan kluven stjärt och tjäderhönan rostbrunt bröst.
- Orrtupp och tjädertupp: kluven lyrstjärt hos orren, rundad stjärt hos tjädern.
Änder, gäss och svanar
- Skedandshona, gräsandshona, krickhona och snatterandshona: näbbens form, storleken och vingspegelns färg.
- Storskrake och småskrake: storskrakehonan har skarp gräns mellan brunt huvud och vit strupe. Småskraken är fredad.
- Vigg och bergand: bergandshonan har en stor vit fläck runt näbbroten. Berganden är fredad.
- Årta och kricka: årtan har tydligare randat ansikte. Årtan är fredad, se årta.
- Bläsgås och fjällgås: fjällgåsen är mindre och har gul ögonring. Fjällgåsen är fredad och mycket sällsynt.
- Grågås, sädgås och spetsbergsgås: näbbens och benens färger avgör.
- Kanadagås och vitkindad gås: kanadagåsen är stor och brun, den vitkindade gåsen mindre och grå med vitt ansikte.
- Knölsvan och sångsvan: knölsvanen har orange näbb med svart knöl, sångsvanen gul och svart näbb.
Rovfåglar
Alla rovfåglar är fredade, så här handlar förväxlingen inte om vad du får skjuta utan om att känna igen arten, till exempel när du rapporterar en skada eller ett fynd.
- Duvhök och sparvhök: duvhöken är mycket större och tyngre, med grova ben och rundade hörn på stjärten.
- Ormvråk och fjällvråk: fjällvråken har vit stjärtbas med brett mörkt ändband.
- Kungsörn och havsörn: havsörnen har kort, kilformad stjärt och kraftig näbb, kungsörnen längre stjärt och mindre huvud.
Övriga fåglar
- Enkelbeckasin och morkulla: längsgående huvudränder hos beckasinen, tvärgående band hos morkullan. Beckasinen är fredad.
- Storlom och smålom: smålommen har rödbrun strupe och uppåtriktad näbb. Båda är fredade.
- Råka och korp: korpen är mycket större och har kilformad stjärt.
- Silltrut och havstrut: silltruten har gula ben, havstruten skära. Silltruten är fredad, se silltrut.
- Ringduva och skogsduva: bara ringduvan har vitt band över vingen. Skogsduvan är fredad.
- Trana och gråhäger: tranan flyger med utsträckt hals, gråhägern med halsen indragen. Båda är fredade.
- Nötskrika och lavskrika: lavskrikan är gråbrun med rostfärgad stjärt och är fredad, se nötskrika.
Kontrollera alltid vad som gäller i ditt län under jakttider.