Hoppa till innehållet

Spår och förväxlingar

Förväxlingsbara arter

Artpar och artgrupper som ofta blandas ihop, med kännetecknet som skiljer dem och länkar till jämförelserna.

Vigg, hane
Vigg, hane
Bergand, hane
Bergand, hane
Mink
Mink
Utter
Utter

Många provfrågor om viltkännedom handlar om arter som liknar varandra. Ofta är den ena arten jaktbar och den andra fredad, och då är det jägarens ansvar att vara säker innan skottet. Här är de vanligaste förväxlingarna, med det kännetecken som brukar avgöra. Klicka dig vidare till jämförelserna för detaljer.

Tre frågor att ställa

  1. Hur stor är den, jämfört med något du känner till?
  2. Vilket kännetecken är unikt för arten: svansspets, näbb, ränder, benfärg?
  3. Passar miljön och beteendet?

Är du fortfarande osäker ska du inte skjuta.

Däggdjur

Hönsfåglar

Änder, gäss och svanar

Rovfåglar

Alla rovfåglar är fredade, så här handlar förväxlingen inte om vad du får skjuta utan om att känna igen arten, till exempel när du rapporterar en skada eller ett fynd.

Övriga fåglar

  • Enkelbeckasin och morkulla: längsgående huvudränder hos beckasinen, tvärgående band hos morkullan. Beckasinen är fredad.
  • Storlom och smålom: smålommen har rödbrun strupe och uppåtriktad näbb. Båda är fredade.
  • Råka och korp: korpen är mycket större och har kilformad stjärt.
  • Silltrut och havstrut: silltruten har gula ben, havstruten skära. Silltruten är fredad, se silltrut.
  • Ringduva och skogsduva: bara ringduvan har vitt band över vingen. Skogsduvan är fredad.
  • Trana och gråhäger: tranan flyger med utsträckt hals, gråhägern med halsen indragen. Båda är fredade.
  • Nötskrika och lavskrika: lavskrikan är gråbrun med rostfärgad stjärt och är fredad, se nötskrika.

Kontrollera alltid vad som gäller i ditt län under jakttider.

Alla sidor om spår och förväxlingar