Mårddjur
Skogsmård
Vetenskapligt namn: Martes martes
Skogsmården är ett klätterskickligt mårddjur med gul strupfläck som finns i hela landet och har allmän jakttid.

Snabbfakta
- Andra namn: mård
- Vikt: omkring 1–2 kg
- Kännetecken: gul strupfläck, stora öron, yvig svans
- Föda: sork, ekorre, skogsfågel, bär
- Fortplantning: fördröjd fosterutveckling, ungar på våren
- Jaktlig status: allmän jakttid, även skyddsjakt enligt bilaga 4
- Ammunition: klass 4 räcker
Skogsmården, ofta bara kallad mård, finns i skogsmark i hela Sverige. Den är skicklig på att klättra och rör sig lika gärna i träden som på marken. Mården är mest aktiv i skymning och mörker.
Kännetecken
- Storlek som en liten katt, men längre och smalare. Vikten ligger ofta runt 1–2 kilo, och hanen är större än honan.
- Brun päls, från ljust gråbrun till mörkt chokladbrun. Vinterpälsen är tät och mjuk.
- Gul till orangegul strupfläck, ofta stor och tydlig.
- Stora, trekantiga öron med ljus kant.
- Lång, yvig svans och kraftigt behårade fötter på vintern.


Förväxlingsarter
- Mink: mindre, mörkare, med små öron och bara en liten vit haklapp. Minken klättrar sällan. Se skogsmård och mink.
- Stenmård: har vit och ofta kluven strupfläck. Stenmården är en främmande art med en liten, förökande stam kring Bromölla i nordöstra Skåne och västra Blekinge, och den står bland de främmande arterna i bilaga 4 till jaktförordningen.
Fler skillnader finns på jämförelsesidan Skogsmård och stenmård.
Spår och tecken
I snö rör sig mården oftast i språng där avtrycken ligger parvis eller i grupper om tre. Spårlöpan går ofta från träd till träd. Spillningen är lång och vriden, och den läggs gärna synligt på stenar, stubbar och stigar. På vintern kan du hitta rester av ekorre och skogsfågel under träd där mården ätit.
Levnadssätt
Sork och möss är huvudföda, men mården tar också ekorre, skogsfågel, ägg och hare. På hösten äter den mycket bär. Den vilar i trädhål, gamla ekorrbon och risbon.
Mården har fördröjd fosterutveckling. Parningen sker på sommaren och ungarna föds på våren, oftast några stycken per kull. Rödräven är både konkurrent och fiende, och där det finns gott om räv är mården ofta mer fåtalig.
Jakt och regler
Skogsmården har allmän jakttid i hela landet från hösten till senvintern, med något längre jakttid i Värmland, Dalarna och Norrland. Se jakttider för datum. Den får också jagas som skyddsjakt enligt bilaga 4, till exempel på gården, vid hönsgårdar och viltuppfödning och när den tillfälligt finns på öar och skär av hänsyn till viltvården.
- Kulpatron klass 4 räcker. Hagelgevär i alla tillåtna kalibrar och luftgevär enligt NFS 2023:8 är också tillåtna.
- Halvautomatiska kulgevär får ha högst två patroner i magasinet vid jakt på mård.
- Ficklampa får användas vid jakt i gryt och när mården ska avlivas framför ställande hund.
Mården fångas ofta i fälla, och stockfällan är den klassiska. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om fångstredskap (NFS 2018:3) ska en stockfälla för mård alltid placeras minst 1,5 meter över marken.
Det här brukar provet fråga om
- Den gula strupfläcken och de stora öronen.
- Skillnaden mot mink.
- Att mården har allmän jakttid och får jagas med klass 4.
- Stockfällans placering minst 1,5 meter upp.
Fler foton på skogsmård


Känner du igen skogsmård?
5 bilder på skogsmård, stenmård, mink och iller. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- SLU Artdatabanken, Artfakta: stenmård (svensk förekomst bofast och reproducerande, liten etablerad population troligen från Danmark, Rödlista 2025 NA), granskad 2026-10-24: artfakta.se
- Svenska Jägareförbundet, Årsrapport Invasiva arter 2025 (arbetet med stenmård kring Bromölla, 185 viltkameror, etablerad i norra Skåne och södra Blekinge), granskad 2026-10-24: jagareforbundet.se
Faktagranskad 24 oktober 2026.
