Jaktfrågor: viltvård och viltförvaltning
Vad är en avskjutningsplan för älg och kronhjort?
Kort svar
En avskjutningsplan anger hur många djur som ska fällas i ett område och hur de fördelas på tjur, ko och kalv. För älg i ett skötselområde ingår den i älgskötselplanen, som i regel gäller i tre år och fastställs av länsstyrelsen.
Ordet avskjutningsplan står inte i jaktlagstiftningen. Naturvårdsverkets föreskrifter talar i stället om planerad avskjutning och avskjutningsmål. För älg är planen en del av skötselplanen för ett älgskötselområde, och där ska det stå hur stor den årliga avskjutningen bör vara, uppdelad på tjur, ko och årskalv (27 § NFS 2011:7). På ett licensområde fyller länsstyrelsens tilldelning samma roll, och den kan också ange könsfördelningen bland de vuxna djuren (45 §).
Fördelningen på kön och ålder
Planen utgår från hur stammen ser ut i dag och hur den ska se ut efter jakten. Älgförvaltningsgruppen sätter mål för hela förvaltningsområdet, bland annat för andelen tjurar bland de vuxna, antalet kalvar per hondjur och hur stor del av avskjutningen som ska vara kalv (18 § och bilaga 1). Skötselområdets plan ska hjälpa till att nå de målen.
I föreskrifterna räknas ett djur som årskalv till och med den 15 april året efter att det föddes (4 §). Planen fungerar bara om skyttarna snabbt kan skilja kalv, ko och tjur åt.
Varför vissa djur sparas
Grundregeln är att fälla många kalvar och färre vuxna. Jägareförbundet i Kronoberg förklarar varför: när jakten riktas mot unga djur blir de som är kvar äldre i genomsnitt, och det ger förutsättningar för fler och större kalvar. Inför säsongen 2025–2026 rekommenderade förbundet där att 60 procent av avskjutningen skulle vara kalv.
Samma tanke ligger bakom råden om kor med kalv. Viltförvaltningsdelegationen i Halland rekommenderar för jaktåret 2026/2027 att en ko inte fälls förrän hennes kalvar är fällda, och att kalvjakten börjar redan första jaktdagen. Tjurarna får inte heller bli för få. I Kronoberg är målet att 35–40 procent av de vuxna älgarna i stammen ska vara tjurar.
Kronhjorten förvaltas på liknande sätt. Ett kronhjortsskötselområde ska ha en skötselplan som länsstyrelsen följer upp minst vart tredje år (52 §). I Skånes kronhjortsområden anger licensen hur många vuxna djur och kalvar som får fällas (61 §). Ett exempel på urval finns i artikeln om kronhjortsjakt i Småland.
Vem som beslutar och följer upp
Skötselområdet tar fram planen efter samråd med älgförvaltningsgruppen, och gruppens skriftliga tillstyrkan ska finnas med. Därefter fastställer länsstyrelsen planen. Området ska följa upp planen varje år och föreslå ändringar om det behövs, och länsstyrelsen gör en egen översyn minst vart tredje år (27 och 29 §§). Till underlaget hör bland annat anmälningarna om fällda djur, som ska visa kön och om djuret var en årskalv (6 § jaktförordningen).
Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd bör det räknas som en väsentlig avvikelse om avskjutningen hamnar mer än tio procent över eller under planen i antal, i andelen kalv eller i könsfördelningen, och det händer mer än en gång på tre år. För vuxna djur bör skillnaden dessutom vara större än två älgar per år. En väsentlig avvikelse kan leda till att skötselområdet avregistreras (15 §).
Källor:
- Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2011:7) om jakt efter älg och kronhjort, 4, 15, 18, 27, 29, 45, 52 och 61 §§ med allmänna råd och bilaga 1, granskad 2026-10-22
- Jaktförordning (1987:905) 3, 4 och 6 §§, lydelse t.o.m. SFS 2026:1693
- Länsstyrelsen i Hallands län, Rambeslut angående älgjakt i Hallands län under jaktåret 2026/2027, avsnittet Viltförvaltningsdelegationens rekommendationer, granskad 2026-10-22
- Svenska Jägareförbundet Kronoberg, Inför älgjakten 2025–2026 i Kronobergs län, 2025-09-01, granskad 2026-10-22