Hoppa till innehållet

Jaktfrågor: jakträtt och lagar

Vad är ett älgskötselområde?

Kort svar

Ett älgskötselområde är mark som länsstyrelsen har registrerat för älgjakt utan licens. Området ska klara en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året och ha en skötselplan som länsstyrelsen fastställer.

Ett älgskötselområde, förkortat ÄSO, består av en eller flera fastigheter där älgjakten sköts gemensamt efter en plan. Inom området behövs ingen licens (33 § jaktlagen). Ni bestämmer själva i skötselplanen hur många djur ni får fälla, men länsstyrelsen måste godkänna planen.

Marken ska vara lämpad för älgjakt och så stor att den räcker för en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året. Finns det särskilda skäl får länsstyrelsen godta ett område som bara klarar fem vuxna älgar (3 § jaktförordningen). Naturvårdsverket ger exempel på sådana skäl: trakter där ett område för tio älgar skulle bli så stort att det knappt går att bilda, och marker där rovdjuren gör att det inte går att skjuta fler.

Så registreras området

Jakträttshavaren ansöker hos länsstyrelsen. Är jakträttshavarna flera ansöker en företrädare som de har utsett, och en viltvårdsområdesförening som har beslutat om gemensam älgjakt räknas som företrädare. Till ansökan bifogar ni skötselplanen, en förteckning över fastigheterna och en redovisning av att jakträttshavarna har samtyckt (10 § NFS 2011:7). Avgiften är 2 300 kronor. Vill ni jaga samma år ska ansökan vara inne senast 31 januari, om inte länsstyrelsen bestämmer något annat (8 och 32 §§).

Samma mark kan inte vara både skötselområde och licensområde (12 §). Beslut om registrering och avregistrering går att överklaga till förvaltningsdomstol (54 § jaktlagen).

Skötselplanen styr avskjutningen

Planen gäller i regel i tre år. I den ska ni bland annat bedöma hur många tjurar, kor och kalvar som finns i området, beskriva betessituationen och ange hur stor den årliga avskjutningen bör vara (27 §). Planen ska ha med älgförvaltningsgruppens skriftliga tillstyrkan, alltså att gruppen stöder den, och sedan fastställer länsstyrelsen planen. Hur siffrorna sätts och följs upp förklaras under avskjutningsplan.

Inom området fördelar ni sedan själva djuren mellan jaktlagen. Varje år ska företrädaren se till att det hålls samråd med markägare och jakträttshavare och att samråden protokollförs (28 §). Enligt Länsstyrelsen i Västra Götaland får ingen älgjakt ske i skötselområdet utan en giltig plan. Länsstyrelsen kan avregistrera området om rapporteringen eller betalningen uteblir, eller om avskjutningen avviker väsentligt från planen (15 §).

Skillnaden mot licensområde och älgförvaltningsområde

Ett licensområde har ingen egen plan. Där bestämmer länsstyrelsen varje år hur många älgar som får fällas utifrån arealen, och marken behöver bara räcka för en kalv om året.

Ett älgförvaltningsområde, ÄFO, är ingen jaktmark som man ansöker om. Länsstyrelsen inrättar det, och området bör vara så stort att det i huvudsak har en egen älgstam (3 c § jaktförordningen). Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd bör de flesta ÄFO vara omkring 50 000 hektar i södra Sverige och 100 000 hektar eller mer i norra. Skötselområdena och licensområdena ligger inom ett ÄFO, och ett skötselområde bör inte vara så stort att det ensamt blir ett eget ÄFO. För varje ÄFO tar älgförvaltningsgruppen, som har sex ledamöter, fram en älgförvaltningsplan (3 d §).

Jakttiden för älg är densamma i skötselområden och licensområden.

Alla frågor om jakträtt och lagar