Jakträtt
Jaktvård

Jaktvård, eller viltvård som jaktlagen säger, handlar om att ta hand om viltet och dess livsmiljöer så att stammarna mår bra på lång sikt. Det är också en skyldighet. Enligt 4 § jaktlagen är markägaren och jakträttshavaren ansvariga för att viltet får skydd och stöd och för att jakten anpassas efter hur mycket vilt som finns.
Viltvård enligt jaktlagen
Lagen beskriver två mål. Arterna i landets viltbestånd ska bevaras, och viltstammarna ska utvecklas på ett sätt som tar hänsyn både till allmänna intressen och till enskilda, som skogs- och jordbruket. I praktiken betyder det att jägaren inte bara skjuter utan också följer stammarna, rapporterar det som fälls och anpassar avskjutningen.
Anpassa jakten efter stammen
En stam som växer för mycket kan ge betesskador och fler trafikolyckor. En stam som skjuts för hårt kan minska snabbt. Därför bygger avskjutningen på uppgifter om hur stammen ser ut, till exempel:
- älgobservationer under jakten, där jaktlaget noterar hur många djur av olika kön och ålder som ses
- spillningsinventeringar och flyginventeringar
- slaktvikter, särskilt för kalvar, som visar hur bra födotillgången är
- rapporter om fällda djur
Hur inventeringarna går till och hur uppgifterna används står under viltförvaltning.
En älg som fälls inom ett område som länsstyrelsen har registrerat ska anmälas till länsstyrelsen inom två veckor. För kronhjort anmäler jakträttshavaren resultatet inom två veckor efter jakttidens slut. Fälld eller påskjuten björn, varg, järv eller lo ska anmälas till länsstyrelsen senast samma dag (5 a och 5 b §§ jaktförordningen).
Förvaltningen av älg och kronhjort
Älg jagas i älgskötselområden och licensområden som länsstyrelsen har registrerat inom länets älgförvaltningsområden. På mark utanför områdena är bara kalv tillåten, under fem dagar (33 § jaktlagen och bilaga 2 till jaktförordningen). Kronhjort jagas utan licens i kronhjortsskötselområden. I Skåne finns i stället kronhjortsområden, och där krävs licens. Hur förvaltningen är uppbyggd, med älgförvaltningsgrupper, planer och viltförvaltningsdelegationen, står under viltförvaltning.
Eftersök är en skyldighet
Har du skadat ett djur ska du snarast se till att det kan spåras upp och avlivas (28 § jaktlagen). Skyldigheten har ingen tidsgräns. Den gäller tills djuret är hittat eller tills ett ordentligt eftersök visar att det inte är allvarligt skadat.
Vid jakt på björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår och vildsvin ska en hund som är särskilt tränad på att spåra skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom två timmar. Vid jakt på ringduva, gäss och änder ska du ha med en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel (17 § jaktförordningen).
Om en skadad älg, hjort eller ett skadat rådjur tar sig in på ett annat jaktområde, ska jakträttshavaren eller markägaren där snarast underrättas. Hur skottplatsundersökning och eftersök går till, och vad som gäller på grannens mark, står under eftersök.
Utfodring och åtel
Utfodring kan hjälpa vilt under hårda vintrar, men den kan också samla djur nära vägar eller orsaka skador på skog och grödor. Länsstyrelsen får därför förbjuda eller sätta villkor för utfodring inom ett begränsat område under en begränsad tid (6 § jaktlagen). Åtel, alltså foder eller annat som lockar vilt till en plats, får användas vid jakt (13 a § jaktförordningen). Du får däremot inte locka vilt från någon annans jaktområde utan lov (34 § jaktlagen).
Biotopvård
Biotopvård betyder att förbättra viltets livsmiljöer. Exempel är att spara buskage och kantzoner vid åkrar, anlägga viltåkrar med foder- eller skyddsgrödor, bevara våtmarker och undvika störningar under känsliga perioder som häckning på våren och kalvning på försommaren. Mycket av detta görs i samarbete med markägare och lantbrukare. Varför kantzoner gynnar viltet och vad som avgör hur mycket vilt marken kan bära förklaras under ekologi för jägare.
Jaktetik
Jaktlagen kräver att jakten bedrivs så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara (27 §). Det betyder att du skjuter bara när du är säker på målet, på avståndet och på vad som finns bakom. Det betyder också att du alltid gör eftersök och att du hanterar det fällda djuret med respekt.
Viltvårdsavgiften
Den som jagar ska som huvudregel betala viltvårdsavgift, 400 kronor per jaktår. Vem som slipper avgiften står under statligt jaktkort. Pengarna går till viltvårdsfonden, som bland annat används till övervakning av viltstammarna och till åtgärder för att minska lidandet för trafikskadat vilt (48 a och 49 §§ jaktförordningen).
Läs mer om lagens grunder i jaktlagen och om viltvårdens praktik i viltvård.
Vanliga frågor
Vem ansvarar för viltvården?
Markägaren och jakträttshavaren. Enligt 4 § jaktlagen ska de se till att viltet får skydd och stöd och att jakten anpassas efter tillgången på vilt.
Måste man ha eftersökshund vid jakt på älg och rådjur?
En hund som är särskilt tränad på att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom två timmar från skottet vid jakt på bland annat älg, hjort, rådjur, vildsvin och de stora rovdjuren (17 § jaktförordningen). Hunden behöver inte vara med på själva jakten.
Vad är ett älgförvaltningsområde?
Ett område som länsstyrelsen inrättar och som bör omfatta en i huvudsak egen älgstam. En älgförvaltningsgrupp med tre företrädare för markägarna och tre för jägarna tar fram en älgförvaltningsplan som länsstyrelsen godkänner.
Får man utfodra vilt?
Ja, som huvudregel. Men länsstyrelsen kan förbjuda eller sätta villkor för utfodring i ett visst område under en viss tid, om det behövs för att minska risken för trafikolyckor eller allvarliga skador (6 § jaktlagen).