Hoppa till innehållet

Andfåglar

Kricka och årta

Två små simänder som är svårast att skilja åt i augusti och september. Krickan får jagas, årtan är fredad och starkt hotad.

Kricka, hane
Kricka, hane
Årta, hane
Årta, hane

Krickan får jagas och finns i hela landet. Årtan är nästan lika liten, men den är fredad och klassas som starkt hotad i Sverige. Fäller du en årta i tron att det var en kricka har du skjutit en av landets ovanligaste änder, och det kan bli jaktbrott.

Skillnaderna i korthet

Kricka Årta
Storlek Vår minsta simand, kompakt Något större, samma kroppsform
Näbb och huvud Kort näbb, rundat huvud Längre, rak näbb och flackare panna
Hane i praktdräkt Kastanjebrunt huvud med grönt fält, gul trekant under stjärten Brunt huvud med vit båge från ögat ner mot nacken
Honans ansikte Nästan enfärgat, bara ett mörkt ögonstreck Randigt, med ljust ögonbryn och ljus fläck vid näbbroten
Framvinge i flykt Brun hos honan, grå hos hanen Tydligt blågrå hos hanen, gråbrun hos honan
Vingspegel Klart grön och svart med vita kanter Grönaktig hos hanen, matt och gråaktig hos honan
Läte Hanen visslar ett klart "krick" Hanen knarrar torrt, honan är oftast tyst
I Sverige Hela landet, en del övervintrar i söder Sällsynt, mest i söder, flyttar till Afrika
Status Allmän jakttid, nära hotad (NT) Fredad, starkt hotad (EN)

Så skiljer du dem i fält

I början av andjakten är nästan alla änder bruna. Hanarna av båda arterna bär fortfarande eklipsdräkt, och årets ungar liknar sina mödrar. Årtahanens vita ögonbåge och krickhanens gröna huvudfält syns därför sällan just när du behöver dem.

Titta i stället på huvudets mönster. En årtahona ser randig ut i ansiktet: mörkt streck genom ögat, ljust streck ovanför och en ljus prick där näbben möter fjäderdräkten. Krickhonan har ett slätare ansikte. Mönstret syns bara på rätt nära håll och i bra ljus. I gryning och skymning, när mycket av andjakten pågår, ser du det knappt.

I flykten är vingens framkant det tydligaste tecknet. Årtahanen har ljust blågrå vingovansida, även i eklipsdräkt, och den syns bättre på håll än ansiktet. Krickans bästa kännetecken är den gröna spegeln med vita kanter, men årtahanen har också grönt i spegeln, så grönt ensamt bevisar ingenting.

Båda arterna flyger snabbt och svängigt och lyfter lätt från vattnet. Flykten avgör alltså inte, men lätet hjälper mer. Hör du ett visslande "krick" från flocken är det krickor, men en tyst årta kan flyga med dem. Näbben kan också ge en ledtråd, eftersom årtans är längre.

Ser du inte huvud eller vinge ordentligt, låt bli att skjuta. En liten brun and som du inte har artbestämt är inte en kricka förrän du vet det.

Jakt och status

Krickan har allmän jakttid enligt bilaga 1 punkt 14 till jaktförordningen. I större delen av landet gäller 21 augusti–30 november. I Gotlands, Blekinge och Skåne län pågår jakten till 31 december. I Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län börjar säsongen 25 augusti, och i gränsälvsområdet 20 augusti klockan 11. Se jakttider för kricka. Från 1 juli 2027 gäller nya bilagor, men krickans datum blir desamma. Bara gräsandens tider i samma punkt ändras.

Enligt 9 § får krickan skjutas mellan en timme före soluppgång och en timme efter solnedgång, om inte länsstyrelsen har beslutat om undantag. Hund som kan apportera eller markera ska följa med (17 §). Undantag gäller på snötäckt mark, från båt på öppet vatten och vid havskusten när du jagar med vettar. Inom 100 meter från våtmark är blyhagel förbjudet.

Årtan saknar jakttid och finns inte i bilaga 4, vare sig nu eller efter 1 juli 2027. Den är fredad enligt 3 § i jaktlagen, och fredningen gäller också ägg och bon. Enligt Rödlistan 2025 finns bara några hundra vuxna årtor i landet, och antalet minskar. Krickan är nära hotad (NT) efter en tydlig nedgång.

Straffet för jaktbrott i 43 § jaktlagen gäller även oaktsamhet. Årtorna flyttar från juli till början av september, och de flesta hinner lämna landet före krickjakten. De som finns kvar är svåra att skilja ut och skjuts ungefär i samma andel som de utgör av höstens änder.

Läs mer på artsidorna om kricka och årta, och i översikten över simänder.

Vanliga frågor

Hur skiljer man kricka från årta?

Titta på huvudet och vingen. En årtahona har ett randigt ansikte med ett ljust streck över ögat och en ljus fläck vid näbbroten, medan krickhonan har ett ganska enfärgat ansikte. Årtans hane visar blågrå framvinge i flykten. Krickan har kortare näbb och en tydligt grön spegel.

Får man skjuta årta?

Nej. Årtan saknar jakttid, och jaktförordningen ger ingen rätt till skyddsjakt på den. Den är alltså fredad, och fäller du en av oaktsamhet kan det vara jaktbrott.

När är det jakttid på kricka?

I större delen av landet 21 augusti–30 november. I Skåne, Blekinge och på Gotland pågår den till 31 december. I de sex nordligaste länen börjar den 25 augusti, utom i gränsälvsområdet i Norrbotten, där den börjar 20 augusti klockan 11. Tiderna är desamma efter 1 juli 2027.

Varför är förväxlingen störst tidigt på säsongen?

När andjakten börjar i augusti finns en del årtor kvar, och de flesta fåglar av båda arterna ser då ut som honor. Hanarna har inte fått sin praktdräkt, så de bästa kännetecknen saknas.

Känner du igen kricka och årta?

4 bilder på kricka och årta. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 punkt 14 i nuvarande lydelse (kricka 21 aug–31 dec i Gotlands, Blekinge och Skåne län, 25 aug–30 nov i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län utom gränsälvsområdet, från 20 aug kl. 11.00 till 30 nov i gränsälvsområdet, 21 aug–30 nov i övriga landet) och bilaga 1 punkt 14 från 2027-07-01 (samma datum för kricka, bara gräsandens tider ändras), årta saknas i bilaga 1 och bilaga 4 i båda lydelserna, konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 9 § första stycket 1 (kricka får jagas från en timme före solens uppgång till en timme efter solens nedgång) och andra–fjärde stycket (länsstyrelsen får besluta om undantag), lydelse Förordning (2021:334), och 17 § tredje stycket (hund som kan apportera eller markera ska medföras vid jakt efter änder, utom på snötäckt mark, från båt i öppet vatten eller vid havskust med vettar), lydelse SFS 2011:188, granskad 2026-10-22: riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat om inte jakt är tillåten, också ägg och bon), lydelse Lag (2026:832), och 43 § 2 (jaktbrott vid brott mot 3 § med uppsåt eller av oaktsamhet), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1 (kricka och årta markerade J, får enligt fågeldirektivet jagas i Sverige enligt nationell lagstiftning; kricka också Hs), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • NFS 2023:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen m.m. för jakt, 2 kap. 14 § (kulpatron klass 4 får användas på kricka), 3 kap. 13–15 §§ (hagelgevär, mindre kalibrer på kricka, förbud mot blyhagel i och inom 100 meter från våtmark) och 6 kap. 10 § (luftgevär på kricka), granskad 2026-10-22: naturvardsverket.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: kricka NT (häckar i hela landet, mest i små skogssjöar och våtmarker i norr, minskning med cirka 20 procent på 18 år), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: årta EN (häckar sällsynt vid slättsjöar och kuststrandängar i Syd- och Mellansverige och lokalt längs Norrlandskusten, cirka 460 reproduktiva individer, minskande), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, artfakta årta (något större än krickan med samma kroppsform och proportioner, flyttar söderut i juli till första halvan av september, flertalet lämnar landet innan jakten börjar men de som finns kvar skjuts ungefär i proportion till sin andel av andbeståndet), granskad 2026-10-22: artfakta.se
  • Wikipedia, Årta (37–41 cm, hanens vita ögonbrynsstreck som når långt bak mot nacken, hanens blågrå vingtäckare, honans grå spegel med vita band, torrt knarrande läte, höstflyttningen börjar i slutet av juli, övervintrar bland annat i tropiska Afrika), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Garganey (honan skiljs från krickhonan på kraftigare ansiktsteckning med ljus fläck vid näbbroten, hanens knarrande spelläte, honan ganska tyst), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
  • Wikipedia, Eurasian teal (bland de minsta simänderna, hanens visslande läte, honans kvackande, hanens grönsvarta spegel med vita kanter, honans bruna vingtäckare, snabba svängande flockar), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om andfåglar