Hjortdjur
Sikahjort
Vetenskapligt namn: Cervus nippon
En medelstor östasiatisk hjort med prickig päls och vit, svartkantad spegel, inte påträffad i Sverige men jaktbar hela året som främmande art.

Snabbfakta
- Medelstor hjort från Östasien
- Inte påträffad i Sverige, etablerad i Danmark
- EU-listad invasiv art sedan 7 augusti 2025
- Prickig sommarpäls, mörk vinterpäls
- Vit hjärtformad spegel med svart överkant, kort vit svans
- Horn med högst åtta taggar, bara hos hjorten
- Jakt 1 juli–30 juni enligt bilaga 4 punkt 1
- Vapen: kulpatron klass 1
Sikahjorten är en medelstor hjort från Östasien som sedan augusti 2025 står på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Den har ännu inte hittats vilt i Sverige, men den lever i Danmark och kan ta sig hit därifrån. Som jägare behöver du kunna skilja den från dovhjort och kronhjort, känna till att den får jagas hela året och veta vart du rapporterar ett fynd.
Kännetecken
Storleken varierar mycket mellan stammarna. Naturvårdsverket anger en mankhöjd på 50–120 centimeter, och hanarna är ungefär 30 procent större än honorna. I Storbritannien väger en vuxen hjort oftast 40–70 kilo och en hind 30–45 kilo. Huvudet ser litet ut i förhållande till kroppen.
På sommaren är pälsen kastanjebrun till gulbrun med vita fläckar, ofta med en mörk rand längs ryggen. Vinterpälsen är tjock och mörkt grå till nästan svart, och fläckarna syns då dåligt. Könsmogna hjortar får en man runt halsen på vintern.
Säkrast känner du igen arten bakifrån. Spegeln är vit och hjärtformad med en svart kant upptill. Svansen är kort och vit med ett svagt mörkt streck. På bakbenen sitter tydliga vita körtlar som syns bra mot den mörka pälsen.
Hornen är enklare än kronhjortens och har högst åtta taggar, normalt fyra på varje stång. Stängerna sitter brett isär, och den främre taggen pekar framåt i ungefär 45 graders vinkel från stången.
Kön och ålder
Hanen kallas hjort, honan hind och ungen kalv, precis som hos kronhjorten. Bara hjorten har horn. Hinden är mindre och saknar man på vintern.
Större delen av året lever könen i skilda grupper, och vuxna hjortar går ofta ensamma. Grupperna slås ihop under brunsten och när vintern är hård. Dräktigheten varar omkring sju och en halv månad, och kalven kommer mellan början av maj och slutet av juni. En sikahjort kan i undantagsfall bli 18 år gammal.



Läten
Under brunsten, från slutet av september in i november, låter hjortarna mycket. Arten är känd för sina många läten: stön, klickande ljud, visslingar och skrik. Både hjortar och hindar skäller när de blir skrämda.
Förväxlingsarter
- Dovhjort: den vanligaste förväxlingen, eftersom båda kan ha vita prickar på sommaren. Dovhjorten har längre svans med svart ovansida, och vuxna hjortar har skovlar. Sikahjortens svans är kort och nästan helt vit, och hornen är greniga.
- Kronhjort: betydligt större och utan prickar som vuxen. Spegeln saknar sikahjortens svarta överkant, och en äldre kronhjort bär fler taggar och ofta en krona. Där båda arterna lever förekommer hybrider. Den första korsningen liknar båda föräldrarna, men senare generationer drar åt den ena arten, så en blandform kan se ut som en ren kronhjort eller en ren sikahjort.
- Vitsvanshjort: har en lång svans som lyfts när den flyr, och hornstängerna böjer sig framåt.
Kronhjort och dovhjort har egna jakttider och får bara jagas under vissa tider på dygnet. Skjut inte om du är osäker på arten. Titta på spegeln, svansen och hornen innan du bestämmer dig, och ta gärna en bild om du hinner. Den är till stor hjälp när fyndet ska rapporteras. Läs mer om jaktbrott.
Fler skillnader finns på jämförelsesidan Sikahjort och kronhjort.
Spår och spillning
Klövavtrycket är omkring sju centimeter långt, något kortare och smalare än kronhjortens. Spåren är svåra att skilja från dovhjortens och kronhjortens, så ett spår räcker inte för att bestämma arten.
Levnadssätt
Sikahjorten lever främst i skog. I Storbritannien trivs den bäst i barrskog och på hedar med sur jord. Den föredrar tät undervegetation och områden där snön sällan blir djupare än 10–20 centimeter.
Den är anpassningsbar och kan både beta gräs och äta kvistar och skott, beroende på vad som finns. Den äter mest gräs och ris, särskilt ljung, och ibland barrskott och bark. När den betar skott på träd och grödor eller skalar bark kan den ge skador i skogs- och jordbruk.
Arten kan vara i rörelse när som helst på dygnet. Där den störs ofta blir den mer aktiv på natten. Under brunsten försvarar hjorten ofta ett revir på ungefär samma sätt som en dovhjort, men den kan också samla hindar i harem, ställa sig på en gemensam brunstplats (lek) eller ströva runt och söka upp hindar.
Utbredning
Arten kommer ursprungligen från Kina, Japan och delar av Ryssland. Den har spridits till andra delar av världen genom att den satts ut som jaktvilt och genom att djur rymt ur hägn. I Europa är den etablerad bland annat i Danmark, Frankrike, Tyskland och Polen. Enligt SLU Artdatabanken har arten inte påträffats i Sverige. I Rödlistan 2025 har den kategorin NA, ej tillämplig, eftersom den inte hör till den svenska faunan. I Risklistan 2024 bedöms den ha mycket hög risk att bli invasiv. Redan före EU-listningen var det förbjudet att hålla sikahjort i svenska vilthägn.
Jakt och status
Sikahjorten har ingen allmän jakttid. Den står i bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen tillsammans med bland andra vitsvanshjort, axishjort och röd muntjak. Jakträttshavaren får jaga den från 1 juli till 30 juni för att förhindra skador av främmande viltarter. Uppgifter om jakten ska lämnas till länsstyrelsen enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. När den nya bilaga 4 börjar gälla den 1 juli 2027 har sikahjorten kvar samma jakttid.
Undantaget från viltvårdsavgiften gäller inte den här punkten i bilaga 4. Du måste därför ha betalat avgiften, och jaktkortet är beviset. Avgiften slipper du bara om du var yngre än 18 år vid jaktårets start och då inte hade licens för något jaktvapen. Begränsningen till vissa tider på dygnet i 9 § jaktförordningen gäller bland annat kronhjort och dovhjort men inte sikahjort.
Sikahjort ska skjutas med kulpatron klass 1 (2 kap. 11–12 §§ i NFS 2023:8). Hagelpatroner är inte tillåtna, och slug i hagelgevär får bara användas på vildsvin, dovhjort, mufflonfår och rådjur, inte på sikahjort. Mer om klasserna finns under ammunition.
EU-listningen betyder att det är förbjudet att hålla, importera, sälja, transportera, byta eller sätta ut arten. Naturvårdsverkets beslut från februari 2026 ger Svenska Jägareförbundets personal särskilt tillstånd att jaga vissa invasiva arter, men sikahjort ingår inte. För den gäller jakträttshavarens jakt enligt bilaga 4.
Om du ser eller fäller en sikahjort gör du så här:
- Rapportera fyndet på Artportalen under invasiva arter, gärna med foto: mobil.artportalen.se/eftersokta/ias.
- Kontakta Svenska Jägareförbundets tipstelefon, 070-33 99 326, eller mejla tipsaframmandearter@jagareforbundet.se.
- Skicka sedan kroppen till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för undersökning. Kontakta vilt@sva.se eller 018-67 40 00 först.
Inför provet
- Sikahjorten är en främmande art i bilaga 4 och får jagas hela året av jakträttshavaren.
- Kulpatron klass 1 gäller. Hagel och slug är inte tillåtna.
- Viltvårdsavgiften ska vara betald, eftersom undantaget i 49 § jaktförordningen inte omfattar punkt 1 i bilaga 4.
- Tidsgränsen på dygnet i 9 § gäller kronhjort och dovhjort men inte sikahjort.
- Den vita, svartkantade spegeln och den korta vita svansen skiljer den från dovhjort och kronhjort.
- Arten kan korsa sig med kronhjort, och det är ett av skälen till att den är EU-listad.
- Fynd rapporteras till Artportalen och Svenska Jägareförbundet, och kroppen går till SVA.
Vanliga frågor
Finns det sikahjort i Sverige?
Nej, inte enligt Naturvårdsverket och SLU Artdatabanken. Arten har inte påträffats vilt i Sverige, men den är etablerad i Danmark och flera andra länder i Europa och kan sprida sig hit.
Får man skjuta sikahjort i Sverige?
Ja. Sikahjorten står i bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen, och jakträttshavaren får jaga den hela jaktåret, 1 juli–30 juni, för att förhindra skador av främmande viltarter. Du ska ha betalat viltvårdsavgiften. Den slipper du bara om du var under 18 år vid jaktårets start och inte hade licens för något jaktvapen. Du ska använda kulpatron klass 1.
Hur skiljer man sikahjort från dovhjort?
Båda kan vara prickiga, men dovhjorten har längre svans som är svart ovanpå, och äldre hjortar bär skovelhorn. Sikahjorten har kort, vit svans, en vit spegel med svart överkant och greniga horn med högst åtta taggar.
Vart rapporterar man en sikahjort?
Rapportera fyndet på Artportalen under invasiva arter och kontakta Svenska Jägareförbundets tipsfunktion för främmande arter per telefon eller mejl. Ett dött eller fällt djur skickas sedan till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för undersökning.
Varför är sikahjorten invasiv?
Den konkurrerar med inhemska hjortar om föda och kan korsa sig med kronhjort, så att blandformer (hybrider) uppstår. Därför står den på EU:s förteckning över invasiva främmande arter sedan augusti 2025.
Känner du igen sikahjort?
5 bilder på sikahjort, dovhjort, kronhjort och vitsvanshjort. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 1 (sikahjort får jagas 1 juli–30 juni för att förhindra skador av främmande viltarter, sikahjort finns kvar med samma tid i bilaga 4 från 2027-07-01 enligt SFS 2026:1693), 26 § (jakträttshavaren får jaga enligt bilaga 4 och ska lämna uppgifter om jakten till länsstyrelsen), 9 § (tidsgräns på dygnet gäller bland annat kronhjort och dovhjort, inte sikahjort) 49 § (viltvårdsavgift, undantaget gäller bara punkt 2–4 i bilaga 4, ingen avgift för den som är under 18 år vid jaktårets början och saknar vapenlicens för jakt, lydelse enligt 2026:835) och 51 § (jaktkortet är bevis på betald avgift), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8 2 kap. 11–12 §§ (kulpatron klass 1 på alla viltarter, klass 2 inte på hjortar), 3 kap. 13 § (hagelpatron inte på hjortar) 3 kap. 16 § (slug i enpipigt hagelgevär bara på vildsvin, dovhjort och mufflonfår samt rådjur), 4 kap. (kulpipa i kombinationsgevär) och 2 kap. 16 § (undantag för jakt i vilthägn på kort håll), grundföreskrift, kontrollerad mot Naturvårdsverket 2026-10-19: naturvardsverket.se
- Naturvårdsverket, Sikahjort (medelstor hjort med relativt enkel krona från Kina, Japan och delar av Ryssland, inte etablerad i Sverige, etablerad i bland annat Danmark, Frankrike, Tyskland och Polen, förbjuden att hålla i vilthägn sedan tidigare, EU-listad, kan sprida sig hit från Danmark, risk för konkurrens och hybridisering med svenska hjortar, kastanjebrun med vita fläckar, mankhöjd 50–120 cm, hanar cirka 30 procent större, tjock vinterpäls och man hos könsmogna hanar, rapportera till Artportalen och Svenska Jägareförbundet, kroppen till SVA), granskad 15 september 2026: naturvardsverket.se
- Naturvårdsverket, Invasiva främmande arter på EU:s förteckning, djur (sikahjort förekommer inte i Sverige, förbjuden från 7 augusti 2025), augusti 2025: naturvardsverket.se
- Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1422 (uppdatering av unionsförteckningen över invasiva främmande arter): data.europa.eu
- SLU Artdatabanken, Artfakta: sikahjort (svensk förekomst: ej påträffad, Rödlista 2025 NA ej tillämplig, Risklista 2024 mycket hög risk, invasiv enligt EU-förordning 1143/2014), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Naturvårdsverket, beslut 2026-02-13 (NV-26-001857) om jakt efter invasiva främmande arter inom uppdrag för Svenska Jägareförbundet (omfattar bland annat mårdhund, tvättbjörn, sumpbäver och röd muntjak, inte sikahjort): naturvardsverket.se
- British Deer Society, Sika deer (mankhöjd och vikt hos brittiska sikahjortar, gulbrun till rödbrun med vita fläckar på sommaren och mörkgrå till svart på vintern, mörk rygglinje, hjärtformad vit spegel med svart övre kant, vit svans med otydligare svart streck och kortare än dovhjortens, tydliga vita körtlar på bakbenen, litet huvud, högst åtta taggar, hindar utan horn, främre tagg i omkring 45 graders vinkel mot stången, klövspår omkring 7 cm och smalare än kronhjortens, stönanden, klickljud, visslingar och skrik, skall vid fara hos båda könen, könsuppdelade grupper större delen av året, hjortar mest ensamma, revir, harem eller lekar under brunsten, aktiv hela dygnet och mer nattaktiv vid störning, barrskog och hedar på sur mark, gräs och ris särskilt ljung, ibland barrskott och bark, skador genom betning och barkskalning, brunst slutet av september till november, dräktighet cirka 7,5 månader, en kalv maj–juni, i undantagsfall upp till 18 år, hybridisering med kronhjort där senare korsningar liknar den dominerande föräldern), läst 2026-10-22: bds.org.uk
Faktagranskad 22 oktober 2026.


