Hoppa till innehållet

Mårddjur

Frett

Vetenskapligt namn: Mustela furo

Fretten är en tämjd iller som hålls som sällskapsdjur. Den står inte på EU:s lista över invasiva arter och får jagas av jakträttshavaren hela året.

Frett i ljus färgvariant
Frett i ljus färgvariant

Snabbfakta

  • Vetenskapligt namn: Mustela furo, även Mustela putorius furo
  • Storlek: 48–56 cm med svans, hanen 1–2 kg, honan 0,6–0,9 kg
  • Färg: mörk, sandfärgad eller vit
  • I Sverige: sällskapsdjur, de som syns ute har i regel rymt
  • EU-lista: nej
  • Jakt: hela året för jakträttshavaren, bilaga 4 punkt 1
  • Säkrast val av ammunition: kulpatron klass 1–3 eller hagel i kaliber 12, 16 eller 20

Fretten är illerns tama form. Den hålls som sällskapsdjur, men i jaktförordningen räknas den till de främmande arterna och får jagas hela året. Som jägare behöver du framför allt kunna skilja en förrymd frett från en vild iller, som har allmän jakttid och egna regler.

Kännetecken

  • Byggd som en iller: lång och smal kropp, korta ben. Med svansen är den omkring 48–56 cm lång.
  • Färgen varierar mellan tre huvudtyper: mörk som en vild iller, ljust sandfärgad och helt vit (albino).
  • En vit eller ljust sandfärgad frett är lätt att känna igen. Den mörka är svårare, se Förväxlingsarter nedan.
  • Beteendet kan avslöja mer än pälsen. En förrymd frett kan vara van vid människor och mindre skygg än ett vilt djur.
Frett med mörk mask
Frett med mörk mask
Vit frett
Vit frett

Kön och ålder

Hanen är mycket tyngre än honan. Han väger 1–2 kg, honan 0,6–0,9 kg.

Förväxlingsarter

I praktiken är det bara illern du kan förväxla den med. Fretten och den vilda illern kan para sig, och hybriderna går ibland inte att skilja från en äkta iller. En mörk frett kan också se ut precis som en vild iller.

Tänk så här: ser djuret ut som en iller, behandla det som en iller. Det betyder att du bara skjuter under illerns jakttid, se jakttider för iller. Är djuret vitt, sandfärgat eller oskyggt, är det nästan säkert en frett.

Minken kan också dyka upp i samma miljöer. Hur iller och mink skiljs åt står på iller och mink.

Levnadssätt

Tama frettar har ofta sämre förmåga att klara sig i det vilda, men en del anpassar sig. På Nya Zeeland är förvildade frettar ett hot mot markhäckande fåglar. Hur den vilda illern lever står på artsidan för iller.

Utbredning

I Sverige hålls fretten som sällskapsdjur, och de som syns ute har i regel rymt. I Artdatabankens riskklassning från 2018 står den ändå som etablerad i landet. Utomlands har förrymda frettar bildat bestånd på bland annat några skotska öar, Sardinien, Sicilien och Nya Zeeland.

Jakt och status

Fretten står i bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen, bland de främmande viltarter som får jagas för att förhindra skador. Tiden är 1 juli–30 juni, alltså hela året. Fretten finns inte i bilaga 1 och har alltså ingen allmän jakttid. De nya bilagorna som gäller från 1 juli 2027 ändrar inget för fretten.

Det är bara jakträttshavaren som får jaga. Bor du på en gård utan att ha jakträtt får du inte skjuta frett med stöd av den här punkten. Jagar du enligt bilaga 4 ska du lämna de uppgifter om jakten som Naturvårdsverket föreskriver till länsstyrelsen.

Jaktlagen gäller bara vilda djur. En frett som tillhör någon är ett sällskapsdjur, inte vilt. Har djuret sele eller halsband, eller verkar det tamt, försök hitta ägaren i stället för att skjuta.

Ammunition enligt NFS 2023:8:

  • Du får använda kulpatron klass 1, 2 och 3, eftersom fretten inte är undantagen.
  • Hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 får användas.
  • På iller får du även använda klass 4, luftgevär och de mindre hagelkalibrarna 24, 28, 32 och .410. Fretten står däremot inte i de listorna. Vill du vara säker på att följa reglerna, välj klass 3 eller hagel i kaliber 12–20.

Fretten står inte på EU:s lista över invasiva främmande arter, och Artdatabankens riskklassning bedömer risken som låg. Den finns inte med i Naturvårdsverkets beslut från februari 2026 om Svenska Jägareförbundets jakt efter invasiva arter. En frett som du ser ute kan du rapportera till SLU Artdatabanken via Artfakta.

Inför provet

  • Fretten är illerns tama form.
  • Den står i bilaga 4 punkt 1 som främmande art och får jagas av jakträttshavaren hela året.
  • Illern har allmän jakttid i bilaga 1, så en förväxling kan bli jakt på fel tid.
  • Fretten och illern kan få hybrider som liknar vild iller.
  • En frett som har en ägare är ett sällskapsdjur, inte vilt.
  • Bara jakträttshavaren får jaga frett med stöd av bilaga 4 punkt 1.

Vanliga frågor

Får man skjuta en frett?

Jakträttshavaren får jaga frett hela året enligt bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen. Men en frett som har en ägare är inget vilt. Har djuret sele eller halsband, eller beter det sig tamt, ska du låta bli att skjuta.

Är frett och iller samma art?

Fretten är illerns tama form, och SLU Artdatabanken räknar den som en underart av illern. I jaktförordningen behandlas de ändå olika: illern har allmän jakttid i bilaga 1, fretten står bland de främmande arterna i bilaga 4.

Finns det vilda frettar i Sverige?

Fretten hålls här som sällskapsdjur, och de frettar som syns ute har i regel rymt. I Artdatabankens riskklassning från 2018 står den ändå som etablerad, med låg risk.

Är fretten en invasiv art?

Nej, inte enligt EU. Fretten saknas på unionens förteckning över invasiva främmande arter, och SLU Artdatabanken bedömer att risken är låg att den blir ett problem här.

Känner du igen frett?

4 bilder på frett och iller. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 1 (frett bland de främmande viltarter som får jagas för att förhindra skador den 1 juli–30 juni), både i dagens lydelse och i den som gäller från 1 juli 2027, konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 26 § (jakträttshavaren jagar enligt bilaga 4; den som bor på en gård utan jakträtt får i punkt 1 bara jaga vildkanin; den som jagar lämnar de uppgifter om jakten som Naturvårdsverket föreskriver till länsstyrelsen), lydelse SFS 2021:334: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 (iller har allmän jakttid, frett saknas), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 2 § (vilt är vilda däggdjur och fåglar) och 23 § (frett finns inte bland djuren som får dödas på gård och i trädgård utan jakträtt), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: data.riksdagen.se
  • NFS 2023:8, 2 kap. 11–14 §§ (klass 1–3 får användas på alla viltarter utom de uppräknade, där frett inte finns; klass 4 bara på uppräknade arter, där iller nämns men inte frett), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 på alla arter utom de uppräknade, de mindre kalibrarna bara på listade arter) och 6 kap. 10 § (luftgevär bara på listade arter), ursprunglig lydelse: naturvardsverket.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta och Dyntaxa: frett (Mustela putorius furo, synonymt Mustela furo, underart till iller), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets förslag på jakttider (NV-08122-18), avsnitt 45 om bilaga 4 punkt 1 (punkten ska bara gälla främmande arter) och bilaga 82 med Artdatabankens riskklassning s. 282 (frett: etablerad, låg risk (LO), inte EU-listad), granskad 2026-10-22: naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, Invasiva främmande arter på EU:s förteckning, djur (frett finns inte med), augusti 2025: naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, beslut 2026-02-13 (NV-26-001857) om Svenska Jägareförbundets jakt efter invasiva främmande arter (artlistan omfattar inte frett): naturvardsverket.se
  • IUCN SSC Invasive Species Specialist Group, Global Invasive Species Database: Mustela furo (tam form av iller, hane 1–2 kg, hona 0,6–0,9 kg, 48–56 cm med svans, mörk, sandfärgad eller vit dräkt, den mörka lik illern, parar sig med vild iller och hybrider kan inte alltid skiljas från iller, förrymda djur har bildat bestånd bland annat på skotska öar, Sardinien, Sicilien och Nya Zeeland och hotar där bland annat markhäckande fåglar, domesticeringen kan begränsa förmågan att överleva i det vilda men några anpassar sig), läst 2026-10-22: iucngisd.org
  • SLU Artdatabanken, Rapportera fynd i Artfakta, läst 2026-10-22: rapportera.artfakta.se

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om mårddjur