Hoppa till innehållet

Mårddjur

Hermelin

Vetenskapligt namn: Mustela erminea

Hermelinen är ett litet mårddjur som blir vitt på vintern men alltid har svart svansspets, och den får bara jagas som skyddsjakt.

Hermelin i sommarpäls
Hermelin i sommarpäls

Snabbfakta

  • Andra namn: lekatt
  • Sommar: brun ovansida, vit till gulvit buk med rak gräns
  • Vinter: oftast helt vit, svansspetsen alltid svart
  • Föda: smågnagare, även större byten
  • Fortplantning: parning på sommaren, ungar nästa vår
  • Jaktlig status: ingen allmän jakttid, skyddsjakt enligt bilaga 4
  • Ammunition: klass 4 räcker, hagel i alla tillåtna kalibrar

Hermelinen, som också kallas lekatt, är ett litet och mycket rörligt mårddjur. Den finns i nästan hela landet, från odlingsbygd till fjällen, och är ofta vanlig där det finns gott om smågnagare.

Kännetecken

  • Lång, smal kropp och korta ben. Hanen är tydligt större än honan.
  • Sommardräkt: brun ovansida och vit till gulvit undersida. Gränsen mellan brunt och vitt är rak och skarp.
  • Vinterdräkt: helt vit i större delen av landet. I de sydligaste delarna kan den förbli brun eller bara bli delvis vit.
  • Svansen är ungefär en tredjedel av kroppslängden och har svart spets året om. Det är det säkraste kännetecknet.
Hermelin i vinterpäls
Hermelin i vinterpäls
Hermelin i sommarpäls
Hermelin i sommarpäls

Förväxling med småvessla

Den art du lättast blandar ihop hermelinen med är småvesslan. Småvesslan är mindre, har kort svans utan svart spets och har ofta en ojämn gräns mellan den bruna ryggen och den ljusa buken. Båda kan vara vita på vintern, men bara hermelinen har svart svansspets. Läs mer på sidan om hermelin och småvessla.

Spår och tecken

Hermelinen rör sig oftast i språng där bakfötterna landar i framfötternas avtryck. I snö ser spåret därför ut som parvisa avtryck med jämna mellanrum. Den följer gärna stenmurar, rishögar och kanter och försvinner ofta ner i sorkgångar under snön.

Levnadssätt

Smågnagare är huvudfödan, i fjällen framför allt lämlar. Hermelinen kan också ta större byten än den själv, som hareungar, kaniner och fåglar. Den jagar både dag och natt.

Parningen sker på sommaren, men hermelinen har fördröjd fosterutveckling. Ungarna föds först nästa vår, ofta i april–maj, och kullarna kan vara stora. Redan under sommaren klarar ungarna sig själva.

Jakt och regler

Hermelinen har ingen allmän jakttid. Den får jagas som skyddsjakt enligt bilaga 4 till jaktförordningen, framför allt:

  • när den kommer in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada eller olägenhet,
  • inom område för viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning och inom 200 meter från sådan anläggning, om det behövs för att förhindra skada.

Kulpatron klass 4 är tillåten, liksom hagelgevär i alla tillåtna kalibrar och luftgevär som uppfyller kraven i NFS 2023:8. En levandefångande fälla som är gillrad för hermelin ska vittjas både morgon och kväll.

Det här brukar provet fråga om

  • Hur du skiljer hermelin från småvessla, framför allt den svarta svansspetsen.
  • Att hermelinen bara får jagas som skyddsjakt.
  • Att den hör till de arter som får jagas med klass 4.

Fler foton på hermelin

Hermelin i vinterpäls mitt i ett språng
Hermelin i vinterpäls mitt i ett språng
Hermelin i vinterpäls utan snö
Hermelin i vinterpäls utan snö

Känner du igen hermelin?

4 bilder på hermelin och småvessla. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Alla sidor om mårddjur