Måsfåglar
Dvärgmås
Vetenskapligt namn: Hydrocoloeus minutus
Världens minsta mås, med svart huva på sommaren och mörk undersida på vingarna. Den är fredad och saknas i bilaga 1 till 4 i jaktförordningen.

Snabbfakta
- Längd: 24–28 cm, vingspann 62–69 cm
- Huva: svart på sommaren, vitt huvud med svart öronfläck på vintern
- Föda: mest små insekter under häckningen
- Häckning: i kolonier vid grunda vikar och sjöar, främst i norr
- Status: fredad, inte statens vilt, inte rödlistad
- Vetenskapligt namn: Hydrocoloeus minutus
Dvärgmåsen är världens minsta mås och kan dyka upp bland skrattmåsar vid grunda vikar och sjöar. Den är fredad året runt och står inte i någon av bilagorna till jaktförordningen. För dig som jägare är det artbestämningen som räknas, eftersom skrattmåsen finns med i bilaga 4 om skyddsjakt men dvärgmåsen inte gör det.
Kännetecken
- Liten: 24–28 cm lång och 62–69 cm mellan vingspetsarna, ungefär två tredjedelar så stor som en fiskmås.
- Sommardräkt: helsvart huva, smal, spetsig och svart näbb och röda ben.
- Vinterdräkt: svart öronfläck och gråsvart hjässa. Benen är då ljusrosa.
- Vuxna fåglar har mörk undersida på vingarna, och den syns tydligt när fågeln flyger över dig.
- Ungfåglar har brunsvart, vattrad ovansida med en svart W-teckning över vingarna, svart öronfläck och ett svart band i stjärtspetsen. Kroppens undersida är vit.

Kön och ålder
Hane och hona ser likadana ut, så det är bara åldern du kan avgöra, och det gör du på dräkten. Årsungen har den svarta W-teckningen och vit vingundersida. Den vuxna fågeln saknar W-teckningen och har mörk undersida på vingen.

Läten
Lätet är ett rytmiskt, ganska högljutt "kjä-ki". Dessutom hörs korta, nasala "keck".
Förväxlingsarter
Den vanligaste förväxlingen är skrattmåsen. Båda är små och finns vid samma sorts vatten. Dvärgmåsen är mindre, har svart huva i stället för skrattmåsens chokladbruna och svart näbb i stället för röd. På vintern har båda vitt huvud med en mörk fläck bakom ögat, och då avgör storleken och vingundersidan. Den vuxna dvärgmåsens vingundersida är mörk, skrattmåsens är betydligt ljusare. Ungfåglarna känner du igen på den svarta W-teckningen.
Mot fiskmåsen räcker storleken, eftersom dvärgmåsen är ungefär två tredjedelar så stor. Fiskmåsen är den mås som har allmän jakttid. Skjut aldrig mot en liten mås som du inte har artbestämt säkert.
Spår och tecken
Dvärgmåsen häckar i kolonier. Där den finns ser du därför ofta flera fåglar som jagar insekter över vattenytan samtidigt. Fredningen gäller även bon och ägg.
Levnadssätt
Under häckningen äter dvärgmåsen mest små insekter som dagsländor, fjädermyggor och knott, som den tar från vattenytan eller i luften. På vintern tar den marina smådjur och små fiskar. Den är flyttfågel, och vinterkvarteren är dåligt kända.
Utbredning
I Sverige häckar arten främst i Väster- och Norrbotten, lokalt även i lappmarkerna och södra Sverige. Den håller till vid grunda havsvikar och mindre sjöar med rik vegetation. Den finns inte med i Rödlistan 2025 och är alltså inte rödlistad.
Jakt och status
Någon jakttid finns inte. Dvärgmåsen nämns varken bland jakttiderna (bilaga 1) eller bland skyddsjakterna (bilaga 4), och det gäller även efter ändringen 1 juli 2027. Enligt 3 § jaktlagen är allt vilt fredat om inte lagen eller ett beslut säger något annat, och skyddet gäller även bon och ägg. Enligt 4 § artskyddsförordningen är det dessutom förbjudet att med avsikt döda eller fånga arten eller skada dess bon och ägg.
Skyddsjakt på fåglar kräver ett beslut av länsstyrelsen (29 §), och ett sådant beslut får bara ges om villkoren i 23 a § är uppfyllda. Grunderna finns på sidan om jaktlagen.
Dvärgmåsen är inte statens vilt. Anmälan till polisen enligt 36 § gäller bara arterna i 33 §, och dvärgmåsen finns inte där.
Inför provet
- Fredad och utan jakttid, saknas i bilaga 1 och 4.
- Inte statens vilt, ingen anmälan om du hittar den död.
- Minsta måsen, svart huva på sommaren, mörk vingundersida hos vuxna.
- Skrattmåsen har brun huva och röd näbb. Fiskmåsen är större och har allmän jakttid.
- Skyddsjakt på fåglar beslutas av länsstyrelsen.
Vanliga frågor
Är dvärgmåsen fredad?
Ja. Dvärgmåsen har ingen jakttid och står varken i bilaga 1 eller bilaga 4 till jaktförordningen. Skjut den aldrig, och räkna inte med att få jaga den som skyddsjakt på eget initiativ.
Hur skiljer man dvärgmås från skrattmås?
Dvärgmåsen är klart mindre och har på sommaren en helsvart huva och svart näbb. Skrattmåsen har brun huva, röd näbb och röda ben. Hos vuxna dvärgmåsar är vingens undersida mörk.
Är dvärgmåsen statens vilt?
Nej. Dvärgmåsen finns inte med i uppräkningen i 33 § jaktförordningen, så du behöver inte anmäla en död dvärgmås till polisen.
Får man skjuta skrattmås?
Skrattmåsen har ingen allmän jakttid, men den finns med i bilaga 4 om skyddsjakt. Därför måste du vara säker på arten innan du skjuter mot en liten mås.
Känner du igen dvärgmås?
4 bilder på dvärgmås och skrattmås. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lagen eller av beslut med stöd av den, fredningen omfattar också bon och ägg), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 (jakttider: bland måsarna fiskmås och i dag gråtrut, som saknas i lydelsen från 1 juli 2027; dvärgmås saknas i båda) och bilaga 4 (skyddsjakt: bland måsarna fiskmås, gråtrut, havstrut och skrattmås, men inte dvärgmås, i dag och från 1 juli 2027), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-24: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn när förutsättningarna i 23 a § är uppfyllda) och 33 § (statens vilt, dvärgmås ingår inte), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (förbud mot att avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar och förstöra eller skada deras bon eller ägg), läst 2026-10-22: riksdagen.se
- SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (dataset 2026-63 på researchdata.se): dvärgmås finns inte i listan och är alltså inte rödlistad, läst 2026-10-24: researchdata.se
- Wikipedia, Dvärgmås (längd 24–28 cm, vingspann 62–69 cm, ungefär två tredjedelar så stor som fiskmås, svart näbb, röda ben i sommardräkt och ljusrosa i vinterdräkt, helsvart huva på sommaren, svart öronfläck och gråsvart hjässa på vintern, mörk vingundersida hos vuxna men vit hos årsungar, ungfågel med svart W på vingarna, svart öronfläck och svart stjärtband, rytmiskt kjä-ki och korta nasala keck, häckar främst i Väster- och Norrbotten i kolonier vid grunda vikar och sjöar, flyttfågel, äter mest små insekter under häckningen och marina smådjur och småfisk på vintern), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org
Faktagranskad 24 oktober 2026.

