Rovdjur
Rödräv
Vetenskapligt namn: Vulpes vulpes
Rödräven är ett allätande hunddjur som finns i alla typer av landskap i hela Sverige.

Snabbfakta
- Benämningar: hane, tik och valpar
- Rödbrun med vit strupe, svarta öronbaksidor och vit svansspets
- Spåret går i rak linje när räven travar
- Allätare, lever mest av smågnagare
- Valparna föds i grytet på våren
- Kan bära rävskabb, trikiner och dvärgbandmask
- Jaktbar under allmän jakttid som varierar mellan län
- Vapen: kulpatron klass 1–3, klass 4 vid gryt, hagel i kaliber 12–20
Här finns kännetecken, förväxlingsarter, jakt och det provet frågar om. Levnadssätt, föda och fortplantning beskrivs utförligare i artporträttet om räv.
Rödräven finns i hela Sverige, från skärgård och jordbruksbygd till fjällen och in i städerna. Inget annat landlevande rovdjur har så stor utbredning i världen. Hur många rävar det finns styrs mycket av tillgången på smågnagare och av sjukdomar som rävskabb.
Kännetecken
Hos räven kallas honan tik och ungarna valpar. Räven har lång, smal kropp, spetsig nos, stora spetsiga öron och yvig svans. Pälsen är rödbrun med vit eller ljusgrå strupe och buk. Öronens baksidor och benens framsidor är svarta, och svansen har nästan alltid vit spets. Färgen varierar, och korsräv med ett mörkt kors över bogen förekommer. En vuxen räv väger oftast 5–8 kilo, och hanen är något större än tiken. Den tjocka vinterpälsen gör att räven ser större ut än den är.


Spår och tecken
Spåret är ovalt och smalt, med fyra tår och klomärken. När räven travar sätter den bakfoten i framfotens spår, och spårraden blir rak som ett snöre. En hunds spår är rundare och spårraden slingrar mer. Ett gryt med färsk jord, matrester och stark lukt tyder på att räven har valpar.

Förväxlingsarter
- Fjällräv: mindre, med korta öron och kort nos och utan vit svansspets. På vintern är den vit eller blågrå. Fjällräven är fredad. Se fjällräv.
- Mårdhund: kortbent och grå, med mörk ansiktsmask och kort svans. Se mårdhund.
Fler skillnader finns på jämförelsesidorna Rödräv och fjällräv, Rödräv och hund och Rödräv och varg.
Levnadssätt i korthet
Räven är allätare. Smågnagare är viktigast, men den tar också hare, fåglar, ägg, insekter, bär, kadaver och avfall. Den tar gärna nyfödda rådjurskid. Räven flyttar ofta in i gamla grävlingsgryt. Parningen sker på senvintern, och efter knappt två månader föds oftast fyra till sex valpar i grytet. Läs mer under räv i viltkunskapen.
Räven kan bära rävskabb, som orsakas av ett kvalster och också smittar hundar. Den kan dessutom bära trikiner och dvärgbandmask. Använd handskar när du tar hand om fällda rävar, och ge aldrig rått rävkött till hundar.
Jakt och regler
Rödräven är jaktbar under allmän jakttid, som skiljer sig mellan olika delar av landet. Den får också jagas som skyddsjakt i vissa fall, till exempel när den kommer in på gården eller för att skydda tamdjur och renkalvar. Exakta datum finns under jakttider.
Tillåtna vapen och ammunition:
- kulgevär med kulpatron klass 1, 2 eller 3
- kulpatron klass 4 bara vid jakt under jord, vid gryt eller lya
- hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20, men inte de mindre kalibrarna 24, 28, 32 och .410
- enhandsvapen i kaliber .22 vid jakt under jord, vid gryt eller lya
Vid rävjakt får du använda fast belysning vid väg eller byggnad om den har satts upp av andra skäl än jakt. Ficklampa får användas när räven ska avlivas vid jakt med ställande hund och vid jakt vid gryt eller lya.
Fler foton på rödräv


Känner du igen rödräv?
5 bilder på rödräv, fjällräv, mårdhund och hund. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

