Hoppa till innehållet

Viltkunskap

Räv

Vetenskapligt namn: Vulpes vulpes

Sveriges vanligaste rovdjur, utbrett i hela landet från fjäll till stad och ett av de mest jagade djuren.

Porträttet handlar om hur räv lever. Kännetecken, förväxlingsarter, jaktregler och det provet frågar om finns på artsidan i viltuppslagsverket.

Rödräv i vinterpäls
Rödräv i vinterpäls
Rödräv
Rödräv
Rödräv, unge
Rödräv, unge
Rödräv i sommarpäls
Rödräv i sommarpäls
Vikt
4–10 kg
Längd
60–90 cm plus svans
Livslängd
Sällan över 5 år i det vilda
Jakt
Jaktbar under allmän jakttid
Status
Livskraftig (LC)

Rödräven finns i hela Sverige och i nästan alla miljöer, från fjällhed och barrskog till åkrar, kustland och städer. Den är anpassningsbar, nyfiken och försiktig på samma gång. För jägaren är räven både ett eftertraktat vilt och en art som påverkar annat vilt, eftersom den tar ägg, ungar och smådjur.

Utbredning och bestånd

Räven är spridd över hela landet. Jaktåret 2024/25 sköts omkring 54 000 rävar, och arten bedöms som livskraftig i Rödlistan 2025. Antalet varierar med tillgången på smågnagare och med sjukdomar, framför allt rävskabb, som periodvis slår hårt mot stammen.

Levnadssätt

Räven är mest aktiv i skymning, gryning och på natten, men där den får vara ifred syns den även på dagen. Den lever i par eller små familjegrupper inom ett revir som markeras med urin och spillning. Reviret kan vara litet där det finns gott om föda och mycket stort i karga marker.

Räven har utmärkt hörsel och luktsinne. Den kan höra en sork under snön och fångar den med ett karaktäristiskt hopp, där den slår ned med frambenen.

Föda

Räven är allätare och opportunist. Sorkar och möss är den viktigaste födan i stora delar av landet. Den tar också harar, fåglar, ägg, insekter, bär, frukt och kadaver, och i städer äter den matrester. Överskott gömmer den ofta i små förråd.

Eftersom räven tar harungar och ägg och ungar av hönsfåglar och andra markhäckande fåglar, är rävjakten en viktig del av viltvården på många marker.

Fortplantning

Parningstiden infaller mitt i vintern. Valparna föds i en lya på våren, oftast fyra till sex stycken. Lyan kan vara ett eget grävt gryt, ett övergivet grävlingsgryt eller en hålighet under stenar och rötter. Båda föräldrarna, och ibland äldre ungar, hjälper till att mata valparna. Under hösten vandrar ungdjuren iväg för att hitta egna revir.

Spår och tecken

  • Spåret är ovalt med fyra tår och klor. Det är smalare och mer avlångt än ett hundspår av samma storlek.
  • När räven travar sätter den bakfoten i framfotens spår, och spåren ligger på en nästan rak linje.
  • Spillningen läggs gärna på stenar, stubbar och tuvor som markering och innehåller ofta hår, ben och bärrester.
  • Vid en lya som används finns uppkastad jord, bytesrester och nedtrampade gångar.
  • En stark, kryddig doft kan avslöja att en räv har markerat.

Sjukdomar

Rävskabb orsakas av ett kvalster och gör att räven tappar pälsen, magrar och ofta dör. Skabben kan smitta hundar, så låt inte hunden komma i kontakt med skabbiga rävar eller deras lyor.

Räven kan också bära dvärgbandmask, en bandmask vars ägg kan smitta människor och ge allvarlig sjukdom. Använd handskar när du hanterar fällda rävar och tvätta händerna noga efteråt. Hundar som äter smittade gnagare kan också bli bärare.

Jakt

Räven har allmän jakttid som börjar i augusti och slutar på senvintern eller tidigt på våren. Hur länge den pågår beror på länet, längst i de norra länen. Exakta datum finns under jakttider. En räv som kommer in på en gård eller i en trädgård och kan orsaka skada eller olägenhet får dessutom jagas året runt som skyddsjakt (jaktförordningen bilaga 4).

Räven jagas på många sätt:

  • Med drivande hund, främst stövare, där skyttarna står på pass.
  • Vid gryt med grythund, där räven skjuts när den springer ut.
  • Vid åtel under vintern, gärna i månsken eller med belysning från väg eller byggnad som har satts upp för något annat än jakten.
  • Med lockpipa som härmar en sork eller en skadad hare.

Räv får skjutas med hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20 eller med kulpatron av klass 1, 2 eller 3. Vid jakt under jord, vid gryt eller lya får även klass 4 användas, liksom enhandsvapen i kaliber .22 (NFS 2023:8).

Pälsen och hanteringen

Rävens vinterpäls är som bäst under den kalla delen av vintern. Den som vill ta tillvara skinnet bör välja ammunition som inte förstör pälsen och flå räven medan den är färsk. Tänk på handskarna.

Läs mer om grävlingen som ofta delar gryt med räven, om lockjakt och om kännetecknen i uppslagsverket.

Alla arter i viltkunskap