Hoppa till innehållet

Rovdjur

Hund

Vetenskapligt namn: Canis familiaris

Hunden är ett tamdjur och inte vilt. För jägaren handlar det om att skilja den från varg, räv och mårdhund och om reglerna för lösa hundar.

Hund, jämthund
Hund, jämthund

Snabbfakta

  • Status: tamdjur, inte vilt (jaktlagen 2 §)
  • Vargkännetecken att räkna ihop: ljusa kinder, gulaktiga sidor och ben, rödbruna öronbaksidor, svans som ofta når hasen
  • Spår: steglängden i trav och hur spårlöpan går säger mer än stämpelns storlek
  • Utanför jakt: ska hindras från att springa lös i marker med vilt 1 mars–20 augusti
  • Lös hund i jaktmarken: jakträttshavaren får ta hand om den, länsstyrelsen beslutar om avlivning
  • Skadeansvar: ägaren eller innehavaren, även utan vållande

Hunden är ett tamdjur och räknas inte som vilt, eftersom jaktlagen bara gäller vilda däggdjur och fåglar. Den har alltså ingen jakttid och kan aldrig vara jaktbyte. Men en stor grå hund i skymningen eller ett hundspår i nysnön ska du kunna skilja från varg. En mindre hund på håll kan också förväxlas med räv eller mårdhund.

Kännetecken

Hundar varierar mycket i storlek, färg och form, så det finns inga mått som avslöjar en hund. Titta i stället efter det som skiljer den från de vilda hunddjuren:

  • Svansen kan vara rak, skärformad, ringlad eller korkskruvsformad, och vissa raser har kort eller kuperad svans. Vargens svans når ofta ned till hasen.
  • Pälsen skiftar i färg, längd och teckning, och många hundar har en vit bröstfläck.
  • Rasdrag som hängande öron eller kort nos finns inte hos de vilda arterna.
  • Sele eller hundpejl tyder på hund. Ett halsband kan däremot också sitta på en sändarmärkt varg eller mårdhund, och i dag bär i stort sett alla mårdhundar i Sverige sändare.
Hund, grå norsk älghund
Hund, grå norsk älghund
Hund, schäfer
Hund, schäfer

Förväxlingsarter

Varg. Den här förväxlingen är den viktigaste, eftersom vargen är fredad. Enligt SLU Viltskadecenter har vargen vita kinder, gulaktiga sidor och ben, rödbruna baksidor på öronen och ofta en svans som räcker ned till hasen. En stor hund kan ha något eller några av dragen, men sällan alla på en gång. Räkna därför ihop flera kännetecken innan du bestämmer dig. Hur vargen ser ut i övrigt står på sidan om varg.

Rödräv. En liten hund av spetstyp kan på håll likna en räv. Räven har stora, spetsiga öron, svart päls nere vid fötterna och en yvig svans som oftast har vit spets. En hund med ringlad svans är ingen räv. Läs mer om rödräv.

Mårdhund. En kortbent, grå och lurvig hund kan likna en mårdhund i vinterpäls. Mårdhunden har ett litet huvud med svart ansiktsmask, små runda öron, korta svarta ben och en kort svans. Se mårdhund. Mårdhunden är en invasiv främmande art som får jagas hela året. Här är risken den omvända: skjuter du ett djur du inte har artbestämt säkert kan det vara någons hund.

Fler skillnader finns på jämförelsesidorna Mårdhund och hund, Rödräv och hund och Varg och hund.

Spår och spillning

En enda stämpel, alltså ett enskilt fotavtryck, räcker inte för att skilja varg från hund. Stämpelns storlek är bara en ledtråd, och snön kan lura: vid töväder kan ett litet spår smälta ut och bli större, och rimfrost kan få ett vargspår att krympa till rävstorlek. Mät alltid längden utan klomärken, och lita mer på hur spåret går än på hur stort det är.

Spårlöpan, hela raden av avtryck, säger mest. Vargen rör sig nästan bara i trav, både när den går lugnt och när den är stressad, och steglängden i trav ligger oftast på 130–160 cm. En räv ligger vanligen på 60–80 cm. Mät bara steget där du är säker på gångarten. En schäfer i galopp kan tas för en travande varg om den som mäter tror att spåret är trav. Följ därför spåret en lång bit innan du drar en slutsats.

Urinmarkering med lyft ben ser likadan ut hos varg och hund, och hos vargen gör även honor så. Den skiljer alltså inte arterna åt.

Jakt och status

Hunden är inte vilt och kan inte jagas. Reglerna som rör dig som jägare står i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter och i jaktförordningen.

Lös hund i jaktmarken. Utanför jakt gäller huvudregeln att hundar från 1 mars till 20 augusti ska hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Resten av året ska de hindras från att driva eller förfölja vilt när de inte används vid jakt. Jakthundar har egna perioder i jaktförordningen och får till exempel användas mot vildsvin från 1 augusti, och vid all jakt får en hund under förarens kontroll spåra och apportera. Hittar du en lös hund i ett område med vilt får du som jakträttshavare, eller den som företräder dig, ta hand om den. Ägaren ska då underrättas snarast, och är ägaren okänd ska länsstyrelsen underrättas. Hundar ska vara märkta och ägaren registrerad hos Jordbruksverket, och det gör det lättare att hitta ägaren.

Får du döda hunden? Lagen ger jakträttshavaren rätt att ta hand om hunden, inte att avliva den. Går hunden inte att ta om hand får länsstyrelsen besluta om avlivning, men bara om det är angeläget för viltvården och dessutom försvarligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Det enda undantaget i lagen gäller lantbruksdjur: den som äger eller vårdar dem får döda en lös hund som inte låter sig fångas, om det behövs för att förhindra skada på djuren. Den som har gjort det ska så snart som möjligt anmäla det till polisen.

Ansvar. Ägaren eller innehavaren ska ersätta skador som hunden orsakar, även om de inte har varit vårdslösa. De betalar också kostnaden för att hunden har tagits om hand, om inte länsstyrelsen av särskilda skäl medger undantag.

Din egen hund. Går du med vapen över någon annans jaktområde utan jakträttshavarens lov ska en hund som följer med vara kopplad. Jagar din hund på ett olämpligt sätt ska du koppla den snarast. Under vilka perioder jakthundar får förfölja olika viltslag står i 16 § jaktförordningen, och paragrafen får ny lydelse 1 juli 2027. Perioderna finns under jakttider för jakt med hund, och hur hundarna arbetar beskrivs under hundjakt. Mer om eftersökskrav, apportkrav och vad du får göra om ett rovdjur angriper din hund finns i kapitlet om jakthunden.

Inför provet

  • Hunden är ett tamdjur, och jaktlagens vilt är bara vilda däggdjur och fåglar.
  • Utanför jakt ska hunden mellan 1 mars och 20 augusti hindras från att springa lös i marker med vilt. Lagen kräver inte koppel, och jakthundar har egna perioder i jaktförordningen.
  • Jakträttshavaren får ta hand om en lös hund i jaktmarken men inte döda den. Beslut om avlivning fattar länsstyrelsen.
  • Den som äger eller vårdar lantbruksdjur får döda en lös hund i ett nödläge och ska anmäla det till polisen.
  • Varg och stor hund skiljs inte på en stämpel. Titta på spårlöpan, steglängden i trav och flera kroppsdrag samtidigt.

Fler foton på hund

Hund, finsk spets
Hund, finsk spets

Vanliga frågor

Räknas hunden som vilt?

Nej. Jaktlagen räknar bara vilda däggdjur och fåglar som vilt. Hunden är ett tamdjur, så den har ingen jakttid och omfattas inte av jaktlagens regler om fredning. Det som gäller för hundar står i stället främst i lagen om tillsyn över hundar och katter.

Får jägaren skjuta en hund som jagar rådjur?

Nej, lagen ger inte jakträttshavaren den rätten. Jakträttshavaren får omhänderta en hund som är lös i ett område med vilt och ska då snarast höra av sig till ägaren, eller till länsstyrelsen om ägaren är okänd. Kan hunden inte tas om hand är det länsstyrelsen som får besluta om avlivning. Bara den som äger eller vårdar lantbruksdjur får i ett nödläge döda en lös hund, och bara för att skydda lantbruksdjuren.

Hur ser man skillnad på varg och hund?

Leta efter flera drag samtidigt: ljusa kinder, gulaktiga sidor och ben, rödbruna baksidor på öronen och en svans som ofta når ned till hasen. En stor hund kan ha något av detta men sällan allt. I snön säger spårlöpan mer än en enda stämpel. Vargen travar nästan alltid och har då oftast en steglängd på 130–160 cm.

När måste hunden hållas kopplad i skogen?

Lagen kräver inte koppel, men från 1 mars till 20 augusti ska hunden hindras från att springa lös i marker där det finns vilt. Resten av året får den inte driva eller förfölja vilt när den inte används vid jakt. Jakthundar får ändå användas under vissa perioder enligt jaktförordningen. Länsstyrelsen kan besluta om strängare regler, till exempel koppeltvång.

Vem betalar om en lös hund skadar vilt eller tamdjur?

Hundens ägare eller innehavare. Enligt lagen om tillsyn över hundar och katter ska skada som en hund orsakar ersättas av ägaren eller innehavaren även om de inte har varit vårdslösa. Har hunden omhändertagits står ägaren eller innehavaren som regel också för kostnaderna, men länsstyrelsen kan av särskilda skäl göra undantag.

Känner du igen hund?

5 bilder på hund, varg, rödräv och mårdhund. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 2 § (vilt är vilda däggdjur och fåglar; jakt är att fånga eller döda vilt och att söka efter, spåra eller förfölja det i det syftet) och 35 § (den som utan jakträttshavarens medgivande tar vägen över annans jaktområde med vapen eller fångstredskap, på allmän väg eller i lovligt ärende, ska hålla en medförd hund kopplad), lydelse t.o.m. SFS 2026:832, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter 1 § (tillsyn som förebygger skador), 2–3 §§ (hunden ska vara märkt så att den kan identifieras och ägaren registrera sitt ägarskap i Jordbruksverkets register), 14 § (lös hund bland lantbruksdjur får dödas av den som äger eller vårdar djuren om hunden inte låter sig infångas och det behövs för att förhindra skada; anmälan till Polismyndigheten), 16 § (1 mars–20 augusti hålls under tillsyn så att de hindras från att springa lösa i marker med vilt, övrig tid hindras från att driva eller förfölja vilt när de inte används vid jakt), 17 § (jakträttshavaren får ta hand om en lös hund och ska underrätta ägaren eller länsstyrelsen; kan hunden inte tas om hand får länsstyrelsen besluta om avlivning om det är angeläget från viltvårdssynpunkt och försvarligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt), 19 § (ägaren eller innehavaren ersätter skada som hunden orsakar även utan vållande), 20 § (ägaren eller innehavaren betalar kostnaderna för omhändertagandet, länsstyrelsen får av särskilda skäl medge undantag), 23–24 §§ (straff), lydelse t.o.m. SFS 2026:296, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 16 § (trots 16 § tillsynslagen får jakthundar användas vid jakt och jaktträning under fastställda perioder, till exempel lo 1 feb.–15 mars, mink, mårdhund och tvättbjörn 1 aug.–15 april, vildsvin 1 aug.–31 jan., fågel från 16 aug. och jakt under jord efter vildkanin, mårdhund, mink, stenmård och tvättbjörn hela året; ny lydelse från 1 juli 2027), 17 § (vid all jakt får hund under förarens kontroll användas för spårning och apportering; krav på eftersökshund och apporterande hund), 18 § (en hund som jagar olämpligt ska snarast kopplas) och 19 § (länsstyrelsen får föreskriva att hundar ska hållas kopplade eller under tillsyn även utanför 1 mars–20 augusti), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • SLU Viltskadecenter, Lär dig känna igen vargar och deras spår (vargens vita kinder, gulaktiga ben och sidor, roströda örons baksidor och ofta en svans som räcker till hasen; stora hundar kan ha samma drag men sällan alla på en gång), granskad 2026-10-22: slu.se
  • Åke Aronson, Spårning och inventering av stora rovdjur, kurskompendium, Viltskadecenter 2004 (mät stämpelns längd utan klomärken och dra inga stora slutsatser av den; töväder och dagsmeja kan förstora små spår; rimfrost kan krympa vargspår till rävstorlek; varg använder nästan bara trav, vanlig steglängd i trav 130–160 cm; räven vanligen 60–80 cm och högst omkring 120 cm; en schäfer i galopp kan tas för en travande varg; långa sammanhängande spårningar behövs; markering med lyft ben är densamma som hos tamhundar), granskad 2026-10-22: krets.jagareforbundet.se
  • Naturvårdsverket, Mårdhund (knubbigt djur med korta, tunna ben, litet huvud med svart ansiktsmask, små runda öron, kort svans på 5–23 cm, svarta ben och fötter; ett tjugotal mårdhundar i Sverige 2025, alla med sändare), granskad 2026-10-22: naturvardsverket.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 (mårdhund bland de främmande arter som får jagas hela året), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Wikipedia, Rödräv (stora spetsiga öron, yvig svans som vanligen har vit spets, svart päls vid fötterna), granskad 2026-10-22: sv.wikipedia.org
  • Wikipedia, Dog anatomy (svansformer rak, upprätt, skärformad, ringlad och korkskruvsformad, kuperade och stubbsvansade raser, stor variation i päls och teckning, ofta vit bröstfläck), granskad 2026-10-22: en.wikipedia.org
  • Wikispecies, Canis lupus familiaris (Canis familiaris Linnaeus, 1758 används som synonymt namn), granskad 2026-10-22: species.wikimedia.org

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om rovdjur