Hoppa till innehållet

Övriga fåglar

Gråsparv

Vetenskapligt namn: Passer domesticus

En kraftig liten fågel som lever vid hus och gårdar. Den är fredad och saknar jakttid, men får jagas vid skyddsjakt enligt bilaga 4 till jaktförordningen.

Gråsparv, hane
Gråsparv, hane

Snabbfakta

  • Längd: omkring 14–18 cm
  • Livsmiljö: bebyggelse och jordbruksbygd
  • Läte: monotont tjilpande
  • Bo: hålrum vid byggnader och holkar
  • Status: fredad, skyddsjakt enligt bilaga 4, inte rödlistad
  • Vetenskapligt namn: Passer domesticus

Gråsparven är en kraftig, brun och grå liten fågel som nästan alltid håller till nära människor, vid gårdar, i byar och i städer. Den har ingen jakttid, men bilaga 4 till jaktförordningen ger jakträttshavaren rätt att jaga den vid skyddsjakt. Den som ska jaga den måste kunna skilja den från pilfinken, som har samma regler men en annan teckning.

Kännetecken

  • Längd omkring 14–18 cm och vikt omkring 25–40 g.
  • Kort, kraftig, kägelformad näbb som passar för frön.
  • Hane: grå hjässa, kastanjebrun nacke och huvudsidor, svart haklapp som sträcker sig ner på bröstet och grå kind utan fläck.
  • Hona: mattbrun och gråbrun ovan, ljusare undertill, med ett ljust ögonbrynsstreck och ingen haklapp.
  • Näbben är gulaktig hos honan och hos hanen utanför häckningen. Under häckningen blir hanens näbb svartgrå.
Gråsparv, hane i flykt
Gråsparv, hane i flykt

Kön och ålder

Hane och hona skiljer du lätt åt. Hanens svarta haklapp är den säkraste skillnaden. Ungfåglarna liknar honan.

Gråsparv, hona
Gråsparv, hona

Läten

Hanen tjilpar monotont och ganska högt, oftast med enstaviga läten som han upprepar i en jämn rytm från taknocken eller en buske. Ofta hör du flocken innan du ser den.

Förväxlingsarter

Pilfinken är den art du främst ska skilja gråsparven från. Pilfinken är mindre, ungefär 13 cm, har kastanjebrun hjässa och en tydlig svart fläck på en vit kind. Hanar och honor är lika. Gråsparvens hane har grå hjässa och ingen kindfläck, och honan är mattbrun utan några tydliga markeringar i ansiktet utom det ljusa ögonbrynsstrecket.

Spår och tecken

  • Bo i hålrum under taket, i holkar och i ventilationsöppningar. Strån och fjädrar sticker ofta ut.
  • Flockar på marken vid hönsgårdar, foderplatser och spannmålsupplag.

Levnadssätt

Gråsparven äter mest frön och spannmål, men ungarna matas med insekter. Den lägger fyra till sex ägg och hinner med två till tre kullar per år. Beståndet har minskat sedan jordbruket förändrades, men det finns fortfarande omkring en miljon gråsparvar i landet.

Utbredning

Arten finns i större delen av landet utom i fjälltrakterna. Den följer bebyggelsen och finns framför allt i byar, vid gårdar och i städer.

Jakt och status

Gråsparven är fredad (3 § jaktlagen) och saknas i bilaga 1 till jaktförordningen, så det finns ingen jakttid. Skyddsjakt regleras i bilaga 4 och bedrivs av jakträttshavaren (26 §). Enligt punkt 2 får du jaga den 1 juli–30 juni i tre fall: i en anläggning för att förhindra skada eller olägenhet, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där fåglarna skadar grödorna, eller på särskilt uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Punkt 4 gäller gråsparv och pilfink som orsakar olägenhet för människors eller boskaps hälsa i ladugårdar, livsmedelslager och liknande anläggningar, också där hela året. Du betalar ingen viltvårdsavgift för jakt enligt punkterna 2–4 (49 §).

Vid sådan skyddsjakt får du använda kulpatron i kaliber .22 med E10 på minst 40 J (2 kap. 17 § NFS 2023:8). Ett luftgevär med E0 under 150 J får också användas om kulans utgångshastighet är minst 180 m/s (6 kap. 11 §). Tänk på kulfånget: en kula som missar kan göra stor skada på byggnader och djur.

Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 får du också göra ingrepp i bon och förstöra ägg (26 §). Bygger fåglarna bo i ett hus eller en gård och orsakar allvarlig skada eller olägenhet får bo, ägg och ungar i dag flyttas (punkt 16). Från 1 juli 2027 ändras bilaga 4. Punkt 4 omfattar då tamdjurs hälsa och nämner även djurstallar, och enligt punkt 16 får bo och ägg av gråsparv i ett hus eller en gård förstöras och ungarna avlivas. Läs mer om reglerna på sidan om jaktlagen.

Gråsparven finns inte med bland de rödlistade arterna i Rödlistan 2025.

Inför provet

  • Fredad och utan jakttid, men skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 2 och 4.
  • Jakten sker 1 juli–30 juni och görs av jakträttshavaren.
  • Vid skyddsjakt räcker .22 med E10 på minst 40 J.
  • Hanen har svart haklapp och grå hjässa. Pilfinken har brun hjässa och svart kindfläck.
  • Ingen viltvårdsavgift behövs vid jakt enligt punkt 2–4.

Vanliga frågor

Är gråsparven fredad?

Ja. Gråsparven står inte i bilaga 1 till jaktförordningen och har därför ingen jakttid. Den får bara jagas där bilaga 4 ger rätt till skyddsjakt, och då av den som har jakträtten.

När får man skjuta gråsparv?

Enligt bilaga 4 punkt 2 får jakträttshavaren jaga den i en anläggning, på mark med grödor som den skadar eller på uppdrag av kommunen. Punkt 4 gäller sparvar som orsakar olägenhet för hälsan i ladugårdar och livsmedelslager. Tiden är 1 juli–30 juni, alltså hela året.

Vilket vapen får du använda mot gråsparv vid skyddsjakt?

Förutom hagel tillåter NFS 2023:8 kulpatroner i kaliber .22 med E10 på minst 40 J vid skyddsjakt enligt bilaga 4. Ett luftgevär med lägre energi än 150 J får också användas om kulans utgångshastighet är minst 180 m/s.

Hur skiljer man gråsparv från pilfink?

Gråsparven är större och hanen har grå hjässa och svart haklapp. Inget av könen har någon svart kindfläck. Pilfinken har brun hjässa och vit kind med en svart fläck, och hanar och honor ser likadana ut.

Känner du igen gråsparv?

4 bilder på gråsparv och pilfink. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) 26 § (jakträttshavare får bedriva skyddsjakt enligt bilaga 4, och vid sådan jakt får ingrepp göras i fåglars bon och ägg förstöras), bilaga 1 (gråsparv saknas, alltså ingen allmän jakttid) och bilaga 4 punkt 2 (jakträttshavare får jaga gråsparv 1. i en anläggning, 2. på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling om fåglarna skadar grödor och odling, eller 3. på särskilt uppdrag av kommunens nämnd för miljö- och hälsoskydd, 1 juli–30 juni), punkt 4 (gråsparv och pilfink som orsakar olägenhet för människors eller boskaps hälsa i ladugårdar, livsmedelslager och liknande anläggningar, 1 juli–30 juni) och punkt 16 (fågelbo med ägg eller ungar får flyttas vid allvarlig skada eller olägenhet av ett bo i ett hus eller en gård), lydelsen som gäller i dag, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • SFS 2026:1693, ändring i jaktförordningen från 1 juli 2027, bilaga 4 (punkt 4 gäller människors eller tamdjurs hälsa i ladugårdar, djurstallar, livsmedelslager och liknande, och punkt 16 låter bo och ägg av gråsparv förstöras och ungar avlivas vid allvarlig skada eller olägenhet av ett bo i ett hus eller en gård), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 49 § (viltvårdsavgift behövs inte vid jakt enligt punkt 2–4 i bilaga 4), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
  • Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8, 2 kap. 17 § (kulpatron i kaliber 5,6 mm (.22) med E10 på minst 40 J får användas vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på bland annat pilfink och gråsparv) och 6 kap. 11 § (luftgevär med E0 under 150 J får användas vid sådan skyddsjakt om kulans utgångshastighet är minst 180 m/s), läst 2026-10-24: naturvardsverket.se
  • SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (dataset 2026-63, researchdata.se): gråsparv finns inte bland de rödlistade arterna, genomsökt 2026-10-24: researchdata.se
  • Wikipedia, Gråsparv (14–18 cm, i genomsnitt 16 cm, vikt 24–39,5 g, hanens grå hjässa, bruna nacke och svarta haklapp, honan mattbrun med ljust ögonbrynsstreck, ungarna liknar honan, monotont tjilpande sång, bo i hålrum vid byggnader och i holkar, 4–6 ägg, ungefär en miljon individer i Sverige, en ungefärlig uppgift), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om övriga fåglar