Övriga fåglar
Koltrast
Vetenskapligt namn: Turdus merula
En vanlig trast där hanen är helsvart med orangegul näbb. Arten är fredad men får skyddsjagas i yrkesmässiga bär- och fruktodlingar.

Snabbfakta
- Längd: 24–27 cm, vingspann 35–38 cm
- Hane: svart med orangegul näbb
- Hona: mörkbrun med fläckat bröst
- Ägg: oftast 4–5, ruvning 12–15 dagar
- Bestånd i Sverige: omkring 1,8 miljoner par
- Status: fredad, skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 14, inte rödlistad
- Vetenskapligt namn: Turdus merula
Koltrasten är en av våra vanligaste fåglar i trädgårdar och blandskog. Hanen är svart med orangegul näbb, honan är brun. Arten är fredad året runt, men den får skyddsjagas i yrkesmässiga bär- och fruktodlingar på samma villkor som staren.
Kännetecken
- Längd 24–27 cm och vingspann 35–38 cm. Den är större än en sparv men mindre än en duva.
- Hanen är helt svart eller brunsvart, med orangegul näbb och en gul ring runt ögat.
- Stjärten är ganska lång och fågeln håller den ofta lite lyft när den hoppar på marken.
Kön och ålder
Benämningarna är hane, hona och unge eller ungfågel. Hos vuxna fåglar är könen lätta att skilja åt.
Honan är mörkbrun till olivgrå ovantill. Strupen är ljusare och längsstreckad, och bröstet är brunt med mörka fläckar. Näbben är mattare än hanens, gulaktig med mörk ovansida.
Ungarna är rödbruna med ljusa streck. En ung hane liknar först en vuxen hona. Under första vintern kan hanen vara helsvart men med brunaktiga vingpennor och mörk näbb. Det är alltså näbben som visar om en svart fågel är en gammal hane.


Läten
Hanens sång är varierad och melodisk. Den börjar strax före soluppgången och hörs mest i maj och juni. I milt väder kan den komma igång redan i mitten av februari. Vid fara ger koltrasten ifrån sig ett hårt "tack".
Förväxlingsarter
Hanen kan blandas ihop med staren. Staren har kortare stjärt och spetsigare näbb, och dräkten glänser i grönt och lila med ljusa prickar. Den går raskt på marken och är ofta i flock. Koltrasten hoppar i stället i korta steg och är oftast ensam.
Honan och ungarna kan blandas ihop med andra trastar. Björktrasten har grått huvud, rostbrun rygg och fläckig undersida, och den håller sig ofta i flock. Koltrasthonan saknar det grå huvudet och den rostbruna ryggen.
Skillnaden spelar roll vid skyddsjakt. Koltrast och stare får bara jagas i yrkesmässig bär- och fruktodling enligt punkt 14 i bilaga 4. Björktrasten har en egen, bredare regel i bilaga 4 och får till exempel också jagas på mark med jordbruksgrödor.
Spår och tecken
- Hanens sång i gryningen är det säkraste tecknet på ett revir.
- På gräsmattan ser du trasten hoppa, stanna och vända på huvudet innan den drar upp en daggmask.
- På hösten äter den bär och frukt, och under fruktträden letar den gärna bland nedfallsfrukten.
Levnadssätt
Koltrasten är allätare, men på våren och sommaren äter den mest daggmaskar, skalbaggar, myror och snäckor. På hösten och vintern blir bär och frukt viktigare. Honan lägger oftast fyra eller fem gröna ägg med bruna fläckar och ruvar dem i 12–15 dagar. Flera kullar per år är vanligt, och i städer kan det bli tre.
Utbredning
Koltrasten är allmän i södra och mellersta Sverige och längs Norrlandskusten. I norra inlandet är den ovanligare. Beståndet är omkring 1,8 miljoner par. Ungefär tre av fyra fåglar flyttar till Västeuropa i oktober, men en del övervintrar nära bebyggelse. Arten är inte rödlistad.
Jakt och status
Koltrasten har ingen allmän jakttid. Den står inte i bilaga 1 till jaktförordningen, varken i dag eller i den lydelse som gäller från 1 juli 2027. Den är fredad året runt, och fredningen gäller också bon och ägg enligt 3 § jaktlagen.
Det finns ett undantag. Enligt punkt 14 i bilaga 4 får koltrast och stare jagas i trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär- eller fruktodling och inom 200 meter från den. Villkoret är att jakten behövs för att förhindra skada i anläggningen, och tiden är 1 juli–30 juni. Jakträttshavaren får jaga på de villkoren utan särskilt beslut (26 §) och får då också göra ingrepp i bon och förstöra ägg. Regeln gäller yrkesmässig odling, så en villaträdgård med några bärbuskar räcker inte.
Koltrasten är inte statens vilt, eftersom den inte finns i 33 § jaktförordningen. Du behöver därför inte anmäla en död fågel till polisen.
Inför provet
- Koltrast och stare: fredade, men skyddsjakt i yrkesmässig bär- och fruktodling, bilaga 4 punkt 14.
- Inom anläggningen och 200 meter runt den, om det behövs för att förhindra skada.
- Gäller 1 juli–30 juni.
- Inte statens vilt.
- Hane svart med orangegul näbb, hona brun med fläckat bröst.
- Stare: kort stjärt, spetsig näbb, glänsande dräkt med prickar. Björktrast: grått huvud och en egen, bredare skyddsjaktsregel.
Vanliga frågor
Är koltrasten fredad?
Ja. Koltrasten har ingen allmän jakttid och är fredad året runt. Fredningen gäller också bon och ägg.
När får man skyddsjaga koltrast?
Bara i trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär- eller fruktodling och inom 200 meter från den, och bara om det behövs för att förhindra skada i anläggningen. Möjligheten gäller 1 juli–30 juni och finns i bilaga 4 punkt 14 i jaktförordningen. Samma regel gäller staren.
Hur skiljer man koltrast från stare?
Staren har kort stjärt, spetsig näbb och glänsande dräkt med ljusa prickar, och den går i flock på gräsmark. Koltrasthanen är matt svart utan prickar, har längre stjärt och är oftast ensam eller i par.
Är koltrasten statens vilt?
Nej. Koltrasten finns inte i listan i 33 § jaktförordningen, så du behöver inte anmäla en död koltrast till polisen.
Hur låter koltrasten?
Hanen sjunger melodiskt och varierat, gärna strax före soluppgången. Vid oro hörs ett hårt tack-läte.
Känner du igen koltrast?
4 bilder på koltrast, stare och björktrast. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1, i dag och i lydelsen från 1 juli 2027 (koltrast saknas, alltså ingen allmän jakttid), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-24: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 14 (koltrast och stare får jagas inom trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär- eller fruktodling och inom 200 meter från den, om det behövs för att förhindra skada inom anläggningen, 1 juli–30 juni), samma punkt i dag och från 1 juli 2027, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 26 § (jakträttshavaren får bedriva jakt för att förebygga skador enligt bilaga 4 och ingrepp får göras i fåglars bon), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, koltrast finns inte med), lydelse SFS 2026:835, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och fredningen omfattar också bon och ägg), lydelse SFS 2026:832, läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
- Wikipedia, Koltrast (längd 24–27 cm, vingspann 35–38 cm, hanen svart med orangegul näbb och ögonring, honan mörkbrun med ljusare strupe och fläckat bröst, första vinterns fåglar med mörk näbb, hårt tack vid oro, hanens sång från strax före soluppgången och mest i maj–juni, 4–5 ägg, ruvning 12–15 dagar, flera kullar, daggmaskar på våren och bär på hösten, omkring 1,8 miljoner par i Sverige, ungefär 76 procent flyttar), granskad 2026-10-24: sv.wikipedia.org
- SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025 (Rodlistade_arter_2025.csv, koltrast finns inte med och är alltså inte rödlistad), läst 2026-10-24: researchdata.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 2 (björktrast får jagas av jakträttshavaren bland annat i anläggning och på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling), läst 2026-10-24: data.riksdagen.se
Faktagranskad 24 oktober 2026.
