Övriga fåglar
Stare
Vetenskapligt namn: Sturnus vulgaris
En kortstjärtad, svartglänsande tätting som går i flock på kortvuxen gräsmark. Den är fredad men får skyddsjagas i yrkesmässiga bär- och fruktodlingar.

Snabbfakta
- 20–22 cm, kortstjärtad och spetsvingad
- Svart med grön och lila glans, ljust prickig på vintern
- Gul näbb på sommaren, mörk på vintern
- Häckar i håligheter och holkar, söker föda på kortvuxen gräsmark
- Flyttfågel som främst övervintrar på Brittiska öarna
- Fredad, skyddsjakt i yrkesmässiga bär- och fruktodlingar
- Rödlistan 2025: sårbar (VU)
Staren är en kortstjärtad, svart tätting med grön och lila glans som går i flock på gräsmattor och betesmarker. Den är fredad och har ingen allmän jakttid. I yrkesmässiga bär- och fruktodlingar får den skyddsjagas, och där måste du kunna skilja den från koltrasten, som har samma skyddsjakt.
Kännetecken
- 20–22 cm, mindre och mer kompakt än koltrasten.
- Kort, rak stjärt, spetsigt huvud och spetsiga, trekantiga vingar.
- Sommardräkten ser svart ut på håll men glänser i grönt, blått och lila när du ser den nära.
- Näbben är spetsig, gul på våren och sommaren och mörk på vintern.
- På vintern är dräkten brunare och full av ljusa prickar.
- Går och springer på marken och sticker ner näbben i gräset. Flykten är snabb och rak med grunda, böljande bågar.

Kön och ålder
Hane och hona är lika på avstånd. På nära håll har hanen helt mörk iris och honan en smal ljus ring ytterst i iris. På våren är undernäbbens bas blågrå hos hanen och vitrosa hos honan. Ungfågeln är gråbrun med ljus strupe, streckad undersida och grå näbb. Under hösten ruggar den, alltså byter fjädrar, och får en prickig vinterdräkt som liknar de vuxnas. I november är ruggningen klar.

Läten
Förväxlingsarter
- Koltrast: hanen är matt svart utan glans och prickar, har längre stjärt och orangegul näbb med gul ring runt ögat. Honan och ungfågeln är bruna. Koltrasten hoppar fram på marken i stället för att gå. Båda omfattas av samma punkt i bilaga 4, och utanför odlingen är båda fredade.
Spår och tecken
En gräsmatta där en starflock har ätit kan vara full av små hål efter näbbarna. Boet ligger i ett hålrum, som ett gammalt hackspetthål, en holk eller under takpannor. Utanför häckningstiden samlas flockarna för att sova i vassar och täta buskage, ibland tiotusentals fåglar på samma plats.
Levnadssätt
Staren söker föda på kortvuxen gräsmark, gärna där kor eller andra djur betar, och äter mest insektslarver och maskar ur marken. De flesta svenska starar flyttar mot sydväst på hösten och övervintrar främst på Brittiska öarna. Milda vintrar stannar en del kvar i södra Sverige.
Utbredning
Staren häckar från Skåne upp i Norrland men är sällsynt i Norrlands inland och i fjällen. Den är tätast i slättbygderna i Götaland och Svealand och på Öland och Gotland. Beståndet halverades mellan 1975 och 1998 och har fortsatt att minska. Enligt den senaste skattningen, från 2012, finns omkring 640 000 par.
Jakt och status
Staren finns inte i bilaga 1 till jaktförordningen och är därför fredad enligt 3 § jaktlagen, liksom dess ägg och bon. Undantaget är bilaga 4 punkt 14. Där får staren jagas hela jaktåret, 1 juli–30 juni, i trädgårdar och andra anläggningar för yrkesmässig bär- eller fruktodling och inom 200 meter från dem. Villkoret är att jakten behövs för att förhindra skada i anläggningen. Punkten är oförändrad i den nya bilaga 4 som gäller från den 1 juli 2027.
Det är jakträttshavaren som får bedriva skyddsjakten, och vid den får också bon tas bort och ägg förstöras (26 § jaktförordningen). Du ska rapportera jakten till länsstyrelsen enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Punkt 14 är inget undantag från viltvårdsavgiften, så du måste ha betalat den.
För vapnet gäller NFS 2023:8. Staren är en tätting, så kulpatron klass 4 räcker. Vid skyddsjakten i odlingen är kraven ännu lägre: en .22 (5,6 mm) behöver bara ge 40 J tio meter från mynningen (E10). Luftgevär under 150 J i mynningsenergi får användas om utgångshastigheten är minst 180 m/s.
Staren är sårbar (VU) i Rödlistan 2025 och har varit det sedan 2015. Beståndet beräknas ha minskat med omkring 40 procent på 15 år. Enligt SLU Artdatabanken beror minskningen framför allt på att betesmarker växer igen eller planteras med skog och på att jordbruk läggs ner, så att betesdjuren försvinner. Skjuter du en stare utanför odlingen och 200-metersgränsen, eller när jakten inte behövs för att förhindra skada, kan det bli jaktbrott (43 § jaktlagen).
Inför provet
- Fredad, ingen allmän jakttid.
- Skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 14: yrkesmässig bär- eller fruktodling och 200 meter runt den, 1 juli–30 juni.
- Samma punkt gäller koltrast.
- Kort stjärt, glänsande dräkt och prickar på vintern skiljer den från koltrasten.
- Sårbar (VU) i Rödlistan 2025.
Vanliga frågor
Får man skjuta stare?
Staren har ingen allmän jakttid och är fredad. Jakträttshavaren får bara skyddsjaga den i trädgårdar och andra anläggningar för yrkesmässig bär- eller fruktodling och inom 200 meter från dem, när det behövs för att förhindra skada där (bilaga 4 punkt 14 i jaktförordningen).
Hur skiljer man stare från koltrast?
Staren har kort stjärt, spetsiga vingar och en svart dräkt som glänser i grönt och lila och har ljusa prickar på vintern. Den går och springer på marken. Koltrasthanen är matt svart med längre stjärt, saknar prickar och hoppar fram. Koltrasthonan är brun.
Är staren rödlistad?
Ja. Staren är sårbar (VU) i Rödlistan 2025, som den också var 2015 och 2020. Beståndet beräknas ha minskat med omkring 40 procent på 15 år, framför allt för att betesmarkerna växer igen eller försvinner.
Vilken ammunition får man använda vid skyddsjakt på stare?
Kulpatron klass 4 är tillåten på tättingar. När du skyddsjagar stare enligt bilaga 4 räcker det dessutom med en .22 (5,6 mm) som ger 40 J tio meter från mynningen. Ett luftgevär med under 150 J i mynningsenergi får användas om utgångshastigheten är 180 m/s eller mer (NFS 2023:8).
Känner du igen stare?
4 bilder på stare och koltrast. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1, både den som gäller i dag och den som gäller från 2027-07-01 (stare saknas, alltså ingen allmän jakttid), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 14 (koltrast och stare får jagas i trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär- eller fruktodling och inom 200 meter från den, om det behövs för att förhindra skada i anläggningen, 1 juli–30 juni), samma punkt och lydelse i bilaga 4 som gäller från 2027-07-01, lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 26 § (skyddsjakt enligt bilaga 4 bedrivs av jakträttshavaren, ingrepp i bon och förstörande av ägg tillåtet, uppgifter om jakten till länsstyrelsen) och 49 § (viltvårdsavgift, undantaget gäller bara punkt 2–4 i bilaga 4), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat, fredningen gäller också ägg och bon) och 43 § (jaktbrott vid uppsåt eller oaktsamhet mot 3 §), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1, markering S och x för Sturnus vulgaris (fågeldirektivets bilaga 2 del 2, får inte jagas i Sverige enligt direktivet), lydelse t.o.m. SFS 2026:1504: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8 2 kap. 14 och 17 §§ (kulpatron klass 4 för tättingar, undantag för 5,6 mm (.22) med E10 minst 40 J vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på bland annat koltrast och stare) och 6 kap. 11 § (luftgevär med lägre E0 än 150 J vid samma skyddsjakt om utgångshastigheten är minst 180 m/s), ursprunglig lydelse: naturvardsverket.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken, Artfakta: stare VU A2abc, minskning 40 (30–50) procent på 15 år, tidigare bedömningar 2020 VU, 2015 VU, 2010 LC, 2005 LC och 2000 LC, granskad 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: stare (svart dräkt som glänser i grönt och blått, blekgul spetsig näbb, springer på gräsmattor, kan bara förväxlas med koltrast som är mer långsträckt och hoppar, kort stjärt, snabb böljande flykt, gnisslig sång med härmningar, stora flockar och nattplatser i vass; kortvuxen gräsmark, bo i håligheter och holkar, föda av jordlevande insekter och maskar, kull om i genomsnitt fyra ägg, flyttar mot sydväst och övervintrar främst på Brittiska öarna; utbredning, halvering 1975–1998 och cirka 640 000 par 2012; hot och åtgärder), granskad 2026-10-22: artfakta.se
- Blasco-Zumeta och Heinze, Common Starling (20–22 cm, lila, grön och blå glans, vita prickar i vinterdräkt, gul näbb i häckningsdräkt och mörk på vintern, gråbrun ungfågel med ljus strupe och grå näbb, hanen med enfärgat mörk iris och blågrå bas på undernäbben på våren, honan med smal ljus ring i iris och vitrosa näbbas, koltrasthanen har längre stjärt och saknar glans och prickar), läst 2026-10-22: blascozumeta.com
- RSPB, Starling (mindre än koltrast, kort stjärt, spetsigt huvud och trekantiga vingar, brunare med många vita prickar och mörk näbb på vintern, går och springer på marken, purpur- och grönglänsande dräkt, klick, raspande läten och skickligt härmande av bland annat tofsvipa och storspov och av ljud som billarm och hundskall), läst 2026-10-22: rspb.org.uk
- RSPB, Blackbird (hanen helsvart med orangegul näbb och gul ögonring, honan och ungfågeln bruna med fläckigt bröst, hoppar på marken), läst 2026-10-22: rspb.org.uk
Faktagranskad 22 oktober 2026.
