Hoppa till innehållet

Övriga däggdjur

Bisam och brunråtta

Bisamen är större, har öron som knappt syns och en svans som är platt från sidorna. Brunråttan har tydliga öron och rund, ringad svans.

Bisam som simmar
Bisam som simmar
Brunråtta i gräs
Brunråtta i gräs

En ung bisam och en stor brunråtta kan vara lika stora, och båda simmar i diken och åar nära gårdar. Förväxlar du dem kan du använda ett medel som inte är tillåtet. Godkänt råttgift får användas mot råttor men aldrig mot bisam. Vid skyddsjakt på råttor räcker dessutom en svagare .22 och ett luftgevär under 150 J, vilket inte gäller bisamen.

Skillnaderna i korthet

Bisam Brunråtta
Kroppslängd 24–40 cm 11–29 cm
Vikt Upp till 1,8 kg Upp till 600 g
Öron Korta, sticker knappt ut ur pälsen Tydliga, når till ögats bakkant om de viks fram
Svans Smal och hoptryckt från sidorna Rund, glest hårig med synliga ringar
Var Kustområden, näringsrika sjöar och lugna åar i Norrlands kustland ned till Härnösand, flest i Västernorrland Byggnader, avlopp och soptippar, men också vid vatten, i hela landet utom längst i norr
Tecken Upp till meterhöga hyddor av växter i grunda sjöar Gnagda hål i byggnader, spillning och urin i foder och spannmål
Status Främmande art, bilaga 4 punkt 1 Fredad, men skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 2

Så skiljer du dem i fält

Storleken lurar dig lätt. En stor bisam kan väga tre gånger så mycket som en riktigt stor brunråtta, men en ungbisam från sommarens kull kan vara lika stor som en råtta. Gå därför på formen.

Ser du djuret simma, titta efter svansen. Bisamens svans syns ofta i vattenytan och slår från sida till sida. Den är platt och står på högkant, som ett roder. Brunråttan simmar också bra, men svansen är smal och rund och huvudet har tydliga öron som bryter siluetten.

På land ser du skillnaden bäst i profil. Bisamen är rund och kompakt med ett trubbigt huvud där öronen försvinner i den täta, blanka pälsen. Råttan är smalare, har spetsigare nos och öron som står ut. I svagt ljus är pälsfärgen till liten hjälp, eftersom båda kan vara mörkbruna.

Omgivningen säger också mycket. En hydda av vattenväxter ute i en grund sjö, eller nedbetade vattenväxter på en flytande matta, pekar mot bisam. Gnagda hål i en ladugårdsvägg, gångar under en foderlada och spillning i säden pekar mot råtta. Ett djur som springer mellan ett dike och en gödselstad kan vara vilket som helst av dem, så låt öron och svans avgöra.

Jakt och status

Ingen av arterna har allmän jakttid i bilaga 1 till jaktförordningen. Båda får ändå jagas hela jaktåret, men med stöd av olika punkter i bilaga 4.

Bisamen står i punkt 1 bland de främmande viltarterna. Syftet är att förhindra skador, och jakträttshavaren får jaga den under hela jaktåret, 1 juli–30 juni. Punkten gäller oförändrad för bisam även i den nya bilaga 4 från 1 juli 2027.

Brunråttan är fredad enligt 3 § jaktlagen men finns med i punkt 2. Tar sig en råtta in på gården eller i trädgården och kan göra skada eller annan olägenhet där, får den som bor där döda den, även utan jakträtt (23 § jaktlagen och 26 § jaktförordningen). Den som har jakträtten får också skjuta råttor i anläggningar, på odlad mark där de skadar grödor och på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Från 1 juli 2027 får jakträttshavaren, eller någon med hens medgivande, använda hund vid skyddsjakt på råttor.

Däremot skiljer sig de tillåtna medlen åt. Kulpatron klass 4, hagelgevär och luftgevär på minst 150 J är tillåtna mot båda enligt NFS 2023:8. Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på råttor, men inte på bisam, räcker också en .22 med minst 40 J på tio meter eller ett luftgevär under 150 J om kulan lämnar pipan i minst 180 m/s. Godkända bekämpningsmedel får användas mot råttor enligt 13 § jaktförordningen, inte bara vid skyddsjakt. Paragrafen undantar däremot bisam. Oavsett art ska skyddsjakt enligt bilaga 4 rapporteras till länsstyrelsen på det sätt Naturvårdsverket bestämmer.

Mer om arterna finns på sidorna om bisam och brunråtta. Bisamen förväxlas också med bäver, se bisam och bäver.

Vanliga frågor

Hur skiljer man bisam från brunråtta?

Titta på öronen och svansen. Bisamens öron försvinner nästan i pälsen och svansen är hoptryckt från sidorna, som ett roder. Brunråttan har öron som syns tydligt och en rund svans där du ser ringarna.

Kan en brunråtta simma som en bisam?

Ja. Brunråttan simmar och dyker bra och håller gärna till vid vatten utanför bebyggelsen. Därför räcker det inte att djuret simmar i ett dike för att det ska vara en bisam.

Får man använda råttgift mot bisam?

Nej. Jaktförordningen tillåter godkända bekämpningsmedel mot råttor och sorkar, men bisamen är uttryckligen undantagen. Bisam ska jagas med vapen eller fångas på annat tillåtet sätt.

Räcker ett svagt luftgevär till bisam?

Nej. Luftgevär är tillåtet mot bisam, men då ska det ge minst 150 J. Undantaget för svagare luftgevär vid skyddsjakt gäller råttor men inte bisam.

Känner du igen bisam och brunråtta?

4 bilder på bisam och brunråtta. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • SLU Artdatabanken, Artfakta: bisam (kropp 24–40 cm, upp till 1,8 kg, korta öron som knappt sticker ut ur pälsen, smal svans tilltryckt från sidorna, finns i Norrland främst längs kusten söderut till Härnösand och sprider sig söderut, lever i kustområden, näringsrika sjöar och lugna åar som inte bottenfryser, bygger upp till meterhöga bäverliknande hyddor av vegetation i grunda, vegetationsrika sjöar, brunråttan har alltid tydligt utstickande öron och rund svans), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: brunråtta (kropp 110–290 mm, svans 85–230 mm, upp till 600 g, glest hårig svans med synliga ringar, lever i byggnader och avlopp men också nära vatten, simmar och dyker bra, gnager sig in i byggnader, finns i hela landet utom längst i norr, Rödlista 2025 LC), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 1 (bisam får jagas för att förhindra skador av främmande viltarter den 1 juli–30 juni) och punkt 2 (råttor som kommer in på gården eller i trädgården, och jakträttshavarens jakt i anläggningar, på odlad mark och på uppdrag av kommunen, den 1 juli–30 juni), i dagens bilaga och i den som gäller från 1 juli 2027, bilaga 1 (ingen av arterna har allmän jakttid), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 13 § (godkända bekämpningsmedel får användas mot råttor och sorkar utom bisam, oberoende av skyddsjakt enligt bilaga 4), 26 § (jakträttshavaren jagar enligt bilaga 4, den som avses i 23 § jaktlagen enligt punkt 2 och 3, uppgifter om jakten till länsstyrelsen) och 16 § i lydelsen från 1 juli 2027 (jakthund som används av jakträttshavaren eller av någon med hens medgivande får förfölja och jaga råttor vid skyddsjakt enligt bilaga 4 hela jaktåret), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693, granskad 2026-10-22: riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat om inte jakt är tillåten) och 23 § första stycket 1 (den som bor på en gård eller har trädgård men saknar jakträtt får döda eller fånga råttor som kommer in där), och bilaga 4 punkt 2 (där råttan kan orsaka skada eller annan olägenhet), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: data.riksdagen.se
  • NFS 2023:8, 2 kap. 14 § och 17 § (klass 4 på råttor och sorkar även bisam, men .22 med E10 på minst 40 J vid skyddsjakt bara på sorkar dock inte bisam, och på råttor), 3 kap. 14 § (hagel i kaliber 24–.410 på råttor och bisam) och 6 kap. 10–11 §§ (luftgevär på båda, men E0 under 150 J vid skyddsjakt inte på bisam), ursprunglig lydelse, granskad 2026-10-22: naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, artsida Bisam (huvudpopulationen finns i dag i Västernorrland söder om Höga kusten, i stort sett försvunnen från stora delar av det tidigare utbredningsområdet i Norrbotten och Västerbotten, troligen på grund av sjukdom), granskad 2025-01-22, läst 2026-10-24: naturvardsverket.se

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om övriga däggdjur