Hoppa till innehållet

Övriga däggdjur

Brunråtta

Vetenskapligt namn: Rattus norvegicus

Sveriges största råttdjur, med nästan naken, ringad svans och tydliga öron. Den saknar allmän jakttid men får jagas som skyddsjakt där den gör skada.

Brunråtta i gräs
Brunråtta i gräs

Snabbfakta

  • Storlek: kropp 11–29 cm, svans kortare än kroppen
  • Vikt: upp till 600 g
  • Kännetecken: synliga öron, rund svans med ringar, gråbrun päls
  • Utbredning: hela Sverige utom längst i norr
  • Rödlista 2025: livskraftig (LC)
  • Jaktlig status: fredad, skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 2
  • Ammunition: kulpatron klass 4, hagel eller luftgevär

Brunråttan är det största råttdjuret i Sverige och den råtta som håller till i ladugårdar, lager och avlopp. Den har ingen allmän jakttid, men den får skyddsjagas hela året där den gör skada. Som jägare behöver du veta vem som får jaga den och var, och hur du skiljer den från vattensork och bisam.

Kännetecken

  • Kroppen är 11–29 cm och svansen 8,5–23 cm, alltså kortare än kroppen.
  • Vikten kan nå 600 gram.
  • Pälsen är oftast gråbrun ovantill och gråvit undertill, utan någon skarp gräns mellan färgerna. Det finns också mörkbruna och nästan svarta djur.
  • Svansen är rund och har så glesa hår att du ser ringarna runt den, ungefär 180 stycken.
  • Öronen är kortare och tjockare än svartråttans men syns tydligt. Viker du dem framåt når de till bakkanten av ögat.
  • Bakfoten är längre än 28 mm. Det skiljer brunråttan från möss.

De vita råttor som hålls som sällskapsdjur och försöksdjur är en albinoform av brunråtta.

Brunråtta i snö
Brunråtta i snö
Brunråtta klättrar på stenmur
Brunråtta klättrar på stenmur

Förväxlingsarter

Öronen och svansen avgör nästan alltid.

  • Vattensork: kallas ibland vattenråtta och kan vara nästan lika stor som en liten brunråtta. Öronen döljs nästan helt i pälsen och svansen är kortare och tydligt hårig.
  • Bisam: en stor bisam väger tre gånger så mycket som en stor brunråtta, men en ung bisam kan vara lika stor. Bisamen har korta öron som knappt sticker fram och en svans som är tillplattad från sidorna. Brunråttans svans är rund och öronen syns alltid. Jakträttshavaren får jaga bisamen som skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 1.
  • Svartråtta: svansen är längre än kroppen och öronen når förbi ögat. Den hittas i dag bara tillfälligt i Sverige, mest i hamnar.
  • Husmus och skogsmöss: betydligt mindre. Husmusen har en hårig svans där ringarna inte syns, och skogsmössen har större öron och en skarp gräns mellan rygg- och bukfärg. Bakfoten är längre än 28 mm hos råttor.

Fler skillnader finns på jämförelsesidan Bisam och brunråtta.

Spår och spillning

Brunråttan gnager sig in i byggnader och förråd. Du ser den på gnagda hål och på spillning och urin i spannmål och annan mat.

Levnadssätt

Utanför bebyggelsen lever brunråttan ofta nära vatten, och den simmar och dyker bra. Den är allätare men tar mest spannmål, frukt och grönsaker, ibland också grodor, fågelägg och fågelungar. En hona kan få 2–7 kullar om året med 6–15 ungar i varje, och förökningen pågår året runt.

Utbredning

Arten kommer från östra Asien och spreds med människan över världen. Den kom till Sverige på 1700-talet och finns i dag i hela landet utom längst i norr. SLU Artdatabanken räknar den som bofast och säger att den förökar sig här, och i Rödlista 2025 är den livskraftig (LC).

Jakt och status

Brunråttan är vilt enligt jaktlagen och därmed fredad. Den saknas i bilaga 1 till jaktförordningen och har ingen allmän jakttid.

Däremot finns råttor med i bilaga 4 punkt 2. Det ger två vägar till skyddsjakt den 1 juli–30 juni:

  • På gården och i trädgården: en råtta som tar sig in där och kan göra skada eller ställa till besvär får dödas. Här får även den som bor på gården eller har trädgården jaga, utan att ha jakträtt (23 § jaktlagen och 26 § jaktförordningen).
  • Jakträttshavaren får dessutom jaga råttor i en anläggning för att förhindra skada eller olägenhet, på åker eller yrkesmässig trädgårdsodling där de skadar grödor, eller på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Jagar du med stöd av bilaga 4 ska du lämna länsstyrelsen de uppgifter om jakten som Naturvårdsverket föreskriver. Godkända bekämpningsmedel mot råttor är tillåtna enligt 13 § jaktförordningen.

Skjuter du räcker kulpatron klass 4, klassen med lägst krav, enligt NFS 2023:8. Hagelgevär i kaliber 12 till .410 och luftgevär går också bra. Vid skyddsjakt räcker ännu mindre. En .22 som ger minst 40 J tio meter från mynningen är godkänd. Ett luftgevär under 150 J går också bra om kulan lämnar pipan i minst 180 m/s.

Från den 1 juli 2027 får hund förfölja och jaga råttor vid skyddsjakt enligt bilaga 4. Punkt 2 är då oförändrad för råttor.

Inför provet

  • Brunråttan har ingen allmän jakttid men finns i bilaga 4 punkt 2.
  • Den som bor på en gård utan jakträtt får döda råttor som kommer in på gården.
  • Jakt i anläggningar och på odlad mark är jakträttshavarens sak.
  • Klass 4 räcker, och vid skyddsjakt är ännu svagare ammunition och luftgevär tillåtna.
  • Skilj den från vattensork och bisam på öronen och den runda, ringade svansen.

Vanliga frågor

Får man skjuta råttor?

Ja, som skyddsjakt. Brunråttan saknar allmän jakttid, men bilaga 4 till jaktförordningen tillåter jakt hela året på råttor som tar sig in på gården eller i trädgården och kan ställa till skada. Jakträttshavaren får också jaga dem i anläggningar och på odlad mark där de skadar grödor.

Får jag döda råttor på min tomt om jag inte har jakträtt?

Ja. Enligt 23 § jaktlagen får den som bor på en gård eller har en trädgård döda eller fånga råttor som kommer in där, även utan jakträtt. I anläggningar och på åkermark är det jakträttshavaren som får jaga.

Vilket vapen får man använda mot råttor?

Kulpatron klass 4, klassen med lägst krav, räcker. Hagelgevär och luftgevär är också tillåtna. Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 godtas en .22 som ger minst 40 J på tio meter, och luftgevär under 150 J om utgångshastigheten är minst 180 m/s.

Hur skiljer man brunråtta från vattensork?

Titta på öronen och svansen. Brunråttan har tydliga öron och en lång, nästan naken svans med ringar. Vattensorken har öron som knappt syns i pälsen och en kortare, hårig svans.

Är brunråttan en främmande art?

Den kommer ursprungligen från östra Asien och kom till Sverige på 1700-talet. Artdatabanken räknar den i dag som bofast och säger att den förökar sig här, och i Rödlista 2025 är den bedömd som livskraftig.

Känner du igen brunråtta?

4 bilder på brunråtta, vattensork och bisam. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • SLU Artdatabanken, Artfakta: brunråtta (kropp 110–290 mm, svans 85–230 mm eller 75–90 procent av kroppen, upp till 600 g, största svenska råttdjuret, oftast gråbrun med ljusare undersida utan skarp gräns, ibland mörkbrun eller nästan svart, glest hårig svans med cirka 180 ringar, öron som vikta framåt når ögats bakkant, öron kortare och tjockare än svartråttans, förväxling med svartråtta, husmus (hårig svans utan synliga ringar), skogsmöss (skarp färggräns, större öron) och vattensork, bakfot över 28 mm hos råttor, lever nära människan i avlopp, lager, ladugårdar och på soptippar men också nära vatten, allätare som mest äter spannmål, frukt och grönsaker, simmar och dyker bra, gnager sig in i byggnader, förorenar förråd med urin och spillning, 2–7 kullar med 6–15 ungar per år, ursprung i östra Asien, kom till Sverige på 1700-talet, finns i hela landet utom längst i norr, bofast och reproducerande, Rödlista 2025 LC), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: bisam (kropp 24–40 cm, upp till 1,8 kg, korta öron som knappt sticker ut ur pälsen, svans tilltryckt från sidorna, brunråttan har alltid tydligt utstickande öron och rund svans), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • Jaktlag (1987:259) 2 § (vilt är vilda däggdjur och fåglar) och 3 § (viltet är fredat om inte jakt följer av lag, föreskrift eller beslut), lydelse SFS 2026:832: data.riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 23 § första stycket 1 (den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt får döda eller fånga bland annat råttor som kommer in på gården eller i trädgården), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 (råttor saknas och har därmed ingen allmän jakttid) och bilaga 4 punkt 2 (råttor som kommer in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada eller olägenhet får jagas den 1 juli–30 juni; jakträttshavaren får jaga sådana djur i en anläggning, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där de skadar grödorna, eller på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd), både i dagens lydelse och i den som gäller från 1 juli 2027, konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 26 § (jakträttshavaren får jaga enligt bilaga 4, den som avses i 23 § jaktlagen får jaga enligt punkt 2 och 3, den som jagar enligt bilaga 4 ska lämna länsstyrelsen de uppgifter om jakten som Naturvårdsverket föreskriver), lydelse SFS 2021:334: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 13 § (godkända bekämpningsmedel får användas för att döda bland annat råttor) och bilaga 4 punkt 1 (skyddsjakt på bisam för jakträttshavaren) och 16 § i lydelsen från 1 juli 2027 (hund får förfölja och jaga husmus, skogsmöss eller råttor vid skyddsjakt enligt bilaga 4 den 1 juli–30 juni; dagens 16 § nämner inte råttor), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
  • NFS 2023:8, 2 kap. 14 § (kulpatron klass 4 får användas på råttor) och 17 § (vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på bland annat råttor får .22 med E10 på minst 40 J användas), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12, 16, 20, 24, 28, 32 och .410 får användas på råttor) och 6 kap. 10–11 §§ (luftgevär får användas på råttor, och vid skyddsjakt enligt bilaga 4 får E0 vara under 150 J om utgångshastigheten är minst 180 m/s), ursprunglig lydelse: naturvardsverket.se

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om övriga däggdjur