Hoppa till innehållet

Övriga däggdjur

Bisam

Vetenskapligt namn: Ondatra zibethicus

Bisamen är en stor, vattenlevande sork från Nordamerika med en svans som är platt från sidorna, och den får jagas hela året som främmande art.

Bisam som simmar
Bisam som simmar

Snabbfakta

  • Andra namn: bisamråtta
  • Ursprung: Nordamerika, kom via Finland
  • Utbredning: Norrlands kustland ned till Härnösand, flest i Västernorrland
  • Vikt: oftast runt 1 kg, som mest 1,8 kg
  • Kännetecken: naken svans som är tillplattad från sidorna
  • Jaktlig status: får jagas hela året (bilaga 4, främmande art)
  • Ammunition: klass 4 räcker

Bisamen kommer från Nordamerika. Den planterades in i Finland för pälsens skull i början av 1900-talet och spred sig därifrån in i norra Sverige. I dag finns den framför allt längs Norrlandskusten ned till Härnösand, och flest finns i Västernorrland söder om Höga kusten. Den lever i lugna vattendrag, sjöar och myrgölar med gott om vattenväxter. I Norrbotten och Västerbotten, där den tidvis var talrik, har den i stort sett försvunnit från stora delar av sitt tidigare område. Bisamen kallas också bisamråtta.

Kännetecken

  • Storlek som en stor råtta eller liten kanin, oftast runt ett kilo och som mest omkring 1,8 kilo.
  • Tät, blank och mörkt rödbrun päls, ljusare på buken.
  • Lång, naken och fjällig svans som är tillplattad från sidorna och står på högkant.
  • Små öron som nästan döljs i pälsen.
  • Bakfötterna har en kant av styva borst och delvis simhud.
  • I vattnet syns huvudet och ofta svansen, som slingrar från sida till sida.
Bisam
Bisam
Bisam, unge
Bisam, unge

Förväxlingsarter

  • Bäver: mycket större och har bred svans som är platt uppifrån. Se bisam och bäver.
  • Vattensork: mindre, med rund och hårig svans.
  • Mink: smalare, med hårig svans och spetsigt huvud.

Fler skillnader finns på jämförelsesidorna Bisam och brunråtta och Bisam och vattensork.

Spår och tecken

  • Små hyddor av vattenväxter och dy ute i vattnet. De liknar bäverns hyddor men är mycket mindre och saknar grova grenar.
  • Gångar och bon i strandbrinken.
  • Avbetade vattenväxter, särskilt kaveldun och fräken, och matplatser på flytande växtmattor.
  • Spår i dyn med smala tår och ett släpmärke efter svansen.

Levnadssätt

Bisamen äter främst vattenväxter men tar också musslor, kräftor och annan animalisk föda. När bisamen är talrik kan den beta ner vattenvegetationen så att miljön för fåglar och fisk förändras. Den gräver också i vallar och diken.

Honan kan få flera kullar per år under sommarhalvåret. Bisamens stam kan svänga kraftigt mellan åren.

Jakt och regler

Bisamen står i bilaga 4 till jaktförordningen som främmande art och får jagas hela året.

Enligt NFS 2023:8 räknas bisam bland sorkarna. Det betyder att du får använda kulpatron klass 4, hagelgevär i alla tillåtna kalibrar och luftgevär. Undantaget för ännu svagare ammunition vid skyddsjakt på sorkar gäller däremot inte bisam.

Det här brukar provet fråga om

  • Skillnaden mot bäver, framför allt svansen.
  • Att bisamen är en främmande art som får jagas hela året.
  • Att klass 4 räcker.

Fler foton på bisam

Bisam
Bisam
Bisam som äter
Bisam som äter

Känner du igen bisam?

5 bilder på bisam, bäver, mink och sumpbäver. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • SLU Artdatabanken, Artfakta: bisam (vikt upp till 1,8 kg, förekommer i Norrland främst längs kusten så långt söderut som Härnösand), granskad 2026-10-24: artfakta.se
  • Naturvårdsverket, artsida Bisam (huvudpopulationen finns i dag i Västernorrland söder om Höga kusten, i stort sett försvunnen från stora delar av det tidigare utbredningsområdet i Norrbotten och Västerbotten, troligen på grund av sjukdom), granskad 2025-01-22, läst 2026-10-24: naturvardsverket.se

Faktagranskad 24 oktober 2026.

Alla sidor om övriga däggdjur