Övriga däggdjur
Mullvad
Vetenskapligt namn: Talpa europaea
Mullvaden är en underjordisk insektsätare med grävhänder och sammetsmjuk päls som bara får jagas som skyddsjakt.

Snabbfakta
- Grupp: äkta insektsätare, inte gnagare
- Kännetecken: svart sammetspäls, grävhänder, rosa nos, nästan inga synliga ögon
- Föda: daggmask och insektslarver
- Tecken: mullvadshögar
- Utbredning: framför allt södra och mellersta Sverige
- Jaktlig status: ingen allmän jakttid, skyddsjakt enligt bilaga 4
- Ammunition: klass 4 räcker, och vid skyddsjakt får även svagare ammunition användas
Mullvaden lever nästan hela livet under jord i gångar som den gräver själv. Du ser sällan djuret, men mullvadshögarna på gräsmattor och ängar är lätta att känna igen. Mullvaden finns framför allt i södra och mellersta Sverige, i mark med mjuk jord och gott om daggmask.
Mullvaden är ingen gnagare. Den hör till de äkta insektsätarna, tillsammans med näbbmöss och igelkott. Det är en klassisk provfråga.
Kännetecken
- Cylinderformad kropp, ungefär 15 centimeter lång, med kort svans.
- Svart, sammetsmjuk päls där håren kan läggas åt alla håll. Därför kan mullvaden backa i sina gångar utan att pälsen tar emot.
- Stora, breda framfötter som är vända utåt och fungerar som spadar.
- Spetsig, rosa nos med känsliga hår.
- Mycket små ögon som döljs i pälsen och inga synliga ytteröron.


Spår och tecken
- Mullvadshögar av lös jord som trycks upp från gångarna under marken.
- Upphöjda gångar strax under ytan, särskilt i fuktig mark och på våren.
- Ibland en större och kraftigare jordhög, där mullvaden har sitt bo och föder ungarna.
Levnadssätt
Mullvaden äter framför allt daggmask, men också insektslarver och andra småkryp. Den samlar ibland förråd av daggmaskar som den biter i huvudet så att de lever kvar men inte kan krypa iväg. Mullvaden är aktiv både dag och natt och går inte i ide. Honan får en kull per år på våren.
Pälsen var förr eftertraktad, och mullvadsskinn användes i kläder. I dag är skälet till att bekämpa mullvad i stället skador på gräsmattor, trädgårdar och odlingar.
Jakt och regler
Mullvaden har ingen allmän jakttid. Den får jagas som skyddsjakt enligt bilaga 4 till jaktförordningen när den kommer in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada eller olägenhet. Jakträttshavaren får även jaga den i anläggningar och på mark med grödor där den gör skada. Enligt jaktlagen får också den som bor på en gård men saknar jakträtt döda mullvad som kommer in på gården.
De flesta mullvadar tas med fällor i gångarna. Skjuter du mullvad gäller enligt NFS 2023:8:
- Kulpatron klass 4, hagelgevär i alla tillåtna kalibrar och luftgevär är tillåtna.
- Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 får du även använda kulpatroner i kaliber .22 med minst 40 J på 10 meter, och luftgevär med lägre energi om kulans utgångshastighet är minst 180 m/s.
Det här brukar provet fråga om
- Att mullvaden är en insektsätare och inte en gnagare.
- Att den bara får jagas som skyddsjakt.
- Mullvadshögar som tecken.