Övriga däggdjur
Skogssork
Vetenskapligt namn: Myodes glareolus
Skogssorken är en av de vanliga sorkarna i södra Sverige och lever i olika slags skog. Den är fredad men får tas som skyddsjakt på gården och i vissa andra fall.

Snabbfakta
- Grupp: gnagare, sorkartade gnagare
- Storlek: kropp 8–13,5 cm, svans nästan halva kroppen, 14–40 g
- Kännetecken: rödbrun rygg, gråbruna sidor, synliga öron
- Förväxling: åkersork, i norr även gråsiding och rödsork
- Utbredning: hela landet upp till ungefär polcirkeln
- Rödlistan 2025: livskraftig (LC)
- Status: fredad, skyddsjakt på gård och i trädgård 1 juli–30 juni
Skogssorken är den lilla rödbruna sorken som finns i nästan alla slags skogar upp till ungefär polcirkeln. För dig som jägare är den fredat vilt utan allmän jakttid. På provet gäller frågorna oftast skyddsjakt och hur du skiljer sorkarna åt.
Kännetecken
- Kroppen är 8–13,5 centimeter. Svansen är 3,5–7 centimeter, nästan halva kroppslängden. Vikten ligger mellan 14 och 40 gram.
- Pälsen har tre färger: mörkt rödbrun rygg, gråbruna sidor och ansikte och en grå till gråvit buk.
- Öronen är långa för att vara en sork och sticker tydligt ut ur pälsen.
- Pälsen är kort och slät, och ser nästan kammad ut.
- Ungarna är mer gråbruna, även på ryggen.
Den långa svansen och de synliga öronen gör att skogssorken liknar en mus mer än andra sorkar gör.


Förväxlingsarter
I södra Sverige är det nästan alltid åkersork du ska skilja den från. Åkersorkens svans är kort, ungefär en tredjedel av kroppen. Pälsen är gråbrun eller sandbrun ovantill och gråvit undertill, utan rödbrun rygg, och den ser ofta tovig ut. Öronen gömmer sig nästan helt i pälsen. Åkersorken kan också bli betydligt tyngre.
I norr finns fler sorkar. Gråsiding och rödsork har också rödaktig rygg men kortare svans, omkring 30 procent av kroppen. Rödsorken kan ha lika långa öron som skogssorken, så där får du titta noggrannare.
Den som hittar en gnagare inomhus ska också tänka på husmus, mindre skogsmus och större skogsmus. Ingen av mössen har skogssorkens rödbruna rygg. Husmusen är ljusbrun med en svans som är lika mörk runt om, och skogsmössen har stora ögon och en skarp gräns mot den vita buken.
Ingen av dessa arter har allmän jakttid, så förväxlingen ändrar inte vad du får göra. Alla står i bilaga 4 punkt 2.
Spår och spillning
På gnagda hasselnötter kan du se vem som har ätit. Skogssorken gnager ett runt hål i änden eller på sidan av nöten. Kanten på utsidan blir slät, eftersom sorken håller överkäkens tänder inne i hålet när den gnager. Hos skogsmössen syns tandräfflor på utsidan.
Levnadssätt
Skogssorken lever i löv-, bland- och barrskog och bygger ett bo av mossa under markytan. Den äter örter, frön, bär, mossa, rötter, svamp och lite smådjur. Den klättrar bra och äter blad och skägglav uppe i träden. På hösten händer det att den tar sig in i hus. Honan får flera kullar från vår till höst, med upp till tio ungar i varje.
Utbredning
Arten finns i så gott som hela landet upp till trakten av polcirkeln, även på Öland. I Rödlistan 2025 är den livskraftig (LC). Det vetenskapliga namnet är Myodes glareolus. I äldre litteratur heter den Clethrionomys glareolus.
Jakt och status
Skogssorken är fredad. Sorkar saknas i bilaga 1, så det finns ingen allmän jakttid. Bilaga 4 punkt 2 ger i stället rätt till skyddsjakt från 1 juli till 30 juni, alltså hela året:
- Sorkar som tar sig in på en gård eller i en trädgård får jagas om de riskerar att orsaka skada eller olägenhet. Den rätten har jakträttshavaren. Den som bor på gården eller har trädgården får också jaga, även utan jakträtt.
- Jakträttshavaren får dessutom jaga i en anläggning och på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där sorkarna skadar grödorna. Han eller hon får också jaga på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.
I praktiken används fällor eller godkända bekämpningsmedel. Skjuter du gäller NFS 2023:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, ammunition och jaktmetoder. Enligt dem får du använda kulpatron klass 4, luftgevär eller hagelgevär ända ner till kaliber .410 på sork. Vid skyddsjakt finns två lättnader: en .22 duger om kulan ger minst 40 J på 10 meter, och ett luftgevär får ha lägre energi än 150 J om kulan lämnar pipan i minst 180 m/s. Bisam räknas som sork men omfattas inte av lättnaderna.
Från den 1 juli 2027 får jaktförordningen nya bilagor, men sorkar står kvar i bilaga 4 punkt 2.
Inför provet
- Skogssorken är vilt men har ingen allmän jakttid.
- Skyddsjakt på gården och i trädgården är tillåten hela året, även för den som saknar jakträtt.
- Lång svans och rödbrun rygg skiljer skogssork från åkersork.
- Bekämpningsmedel som är godkända får användas mot sorkar, men inte mot bisam.
- Luftgevär får användas på sorkar. Vid skyddsjakt räcker en .22 som ger minst 40 J på 10 meter, och luftgeväret får då ha under 150 J.
Vanliga frågor
Hur skiljer man skogssork från åkersork?
Se på svansen och ryggen. Skogssorkens svans är nästan halva kroppslängden och ryggen är rödbrun. Åkersorken har kort svans, ungefär en tredjedel av kroppen, och en gråbrun eller sandbrun päls utan rödbrunt. Skogssorken har också öron som syns tydligt.
Är skogssorken fredad?
Ja. Den har ingen allmän jakttid. Den får bara jagas som skyddsjakt enligt jaktförordningens bilaga 4, till exempel om sorken tar sig in i trädgården eller på gården och kan göra skada där.
Får man döda sorkar i huset utan jakträtt?
Ja. Bor du på gården eller har du trädgården, får du döda eller fånga sorkar som kommer in där, även om du saknar jakträtt. Det gäller hela året. Godkända bekämpningsmedel får också användas.
Är det en mus eller en sork i huset?
Lång svans och utstickande öron gör att den kan tas för en mus. Titta då på färgen. Skogssorken har rödbrun rygg och gråbruna sidor. Husmusen är ljusbrun och skogsmössen har stora ögon och vit buk med skarp gräns mot ryggen.
Känner du igen skogssork?
3 bilder på skogssork och åkersork. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- SLU Artdatabanken, Artfakta: skogssork (kropp 80–135 mm, svans 35–72 mm eller nästan 50 % av kroppslängden, vikt 14–40 g, trefärgad päls med mörkt rödbrun rygg, gråbruna sidor och ansikte och grå till gråvit undersida, långa utstickande öron, unga mer gråbruna, förväxlas i södra Sverige främst med åkersork och i norr med gråsiding, rödsork och mellansork, lever i löv-, bland- och barrskog, söker sig ibland inomhus på hösten, äter örter, frön, frukter, mossa, rötter, svamp, blad, skägglav och en del ryggradslösa djur, klättrar bra, gnager runt hål i hasselnötter utan räfflor på utsidan, flera kullar med 1–10 ungar under vår till höst, bo av mossa under markytan, finns i så gott som hela landet upp till ungefär polcirkeln inklusive Öland, synonym Clethrionomys glareolus, bofast och reproducerande), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: skogssork livskraftig (LC), motiveringen anger spridd över hela landet utom på Gotland, läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: åkersork (svans 18–49 mm eller ca 30 % av kroppslängden, vikt upp till 70 g, tvåfärgad gråbrun eller sandbrun päls, lång och tovig päls mot skogssorkens korta och släta, korta öron som knappt sticker upp, lever främst i ängs- och gräsmark, kan gnaga bark på fruktträd och nyplanterad skog, bo av gräs på markytan, saknas på Gotland), läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: husmus (ljusbrun, svansen lika mörk runt om) och mindre skogsmus (stora öron och ögon, skarp färggräns mot den vita undersidan), läst 2026-10-22: artfakta.se och artfakta.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat om inte annat följer av lag, föreskrift eller beslut) och 23 § första stycket 1 (den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt får döda eller fånga sorkar som kommer in där), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 (sorkar saknas bland de allmänna jakttiderna), 26 § (skyddsjakt enligt bilaga 4 för jakträttshavaren och för personer enligt 23 § första stycket jaktlagen) och bilaga 4 punkt 2 i lydelse SFS 2026:79 (sorkar som kommer in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada eller olägenhet får jagas 1 juli–30 juni; jakträttshavaren får även jaga i en anläggning, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där djuren skadar grödor och på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd; sorkar står kvar i bilaga 4 punkt 2 i lydelsen från 1 juli 2027 enligt SFS 2026:1693), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 13 § (godkända bekämpningsmedel får användas mot sorkar utom bisam), lydelse SFS 2014:427: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, ammunition och jaktmetoder, 2 kap. 14 och 17 §§ (kulpatron klass 4 på sorkar, och kaliber .22 med minst 40 J på 10 meter vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på sorkar utom bisam), 3 kap. 14 § (hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 och .410 på bland annat sorkar) och 6 kap. 10–11 §§ (luftgevär på sorkar, lägre energi än 150 J vid skyddsjakt enligt bilaga 4 om utgångshastigheten är minst 180 m/s), ursprunglig lydelse, kontrollerad 2026-10-22: naturvardsverket.se
Faktagranskad 22 oktober 2026.



