Övriga däggdjur
Igelkott
Vetenskapligt namn: Erinaceus europaeus
Igelkotten är en taggig, nattaktiv insektsätare som saknar jakttid, är sårbar i Rödlistan 2025 och blir fridlyst den 1 november 2026.

Snabbfakta
- Grupp: äkta insektsätare, familjen igelkottdjur
- Storlek: kropp 20–30 cm, vikt oftast 0,4–1,2 kg
- Kännetecken: taggar i mörkbrunt och gråvitt, rullar ihop sig
- Förväxling: vildkanin i dåligt ljus
- Utbredning: södra Sverige till Dalarna, lokalt längs Norrlandskusten
- Rödlistan 2025: sårbar (VU)
- Jaktlig status: fredad, ingen jakttid, fridlyst från 1 november 2026
Igelkotten är det enda svenska däggdjur där en stor del av pälsen har blivit taggar. Den räknas som vilt enligt jaktlagen men är fredad och saknar jakttid, och i Rödlistan 2025 klassas den som sårbar. För dig som jägare handlar det om att känna igen den i skymning och mörker, särskilt vid jakt på vildkanin, och att veta vad lagen säger.
Kännetecken
- Kroppen är 20–30 centimeter och svansen bara 1,5–4 centimeter. En vuxen igelkott väger oftast 0,4–1,2 kilo, någon enstaka upp mot 1,9.
- Ryggen och sidorna är täckta av styva taggar, spräckliga i mörkbrunt och gråvitt. Taggarna är ombildade hår.
- Buken och större delen av huvudet har tunn, vanlig päls.
- Benen, nosen och öronen är korta. På håll ser den ut som en taggig boll.
- Störs den drar den in huvud och fötter under kroppen och blir nästan helt rund.


Förväxlingsarter
I dagsljus går igelkotten inte att ta för något annat svenskt däggdjur. Risken finns i skymningen och på natten. Då kan en igelkott sedd från sidan påminna om en vildkanin som har lagt öronen bakåt. Skillnaden syns när djuret rör sig: kaninen tar sig fram i skutt även när den går långsamt, medan igelkotten springer med jämn, trippande gång.
Vildkaninen får jagas hela året och lever gärna i parker och villaområden. Det är samma miljöer där igelkotten letar föda om natten. Har du inte sett hur djuret rör sig har du inte artbestämt det, och då skjuter du inte.
Ibland nämns igelkotten tillsammans med mullvad och näbbmus. De är släktingar, inte förväxlingsarter. Alla tre är äkta insektsätare och inga gnagare.
Levnadssätt
Igelkotten är aktiv på natten och håller sig helst nära hus, i trädgårdar, parker och lövdungar. Ren åkermark och barrskog undviker den. Den äter mest daggmask, sniglar och insekter, men tar också grodor, ödlor, ungar av smådäggdjur och av fåglar som häckar på marken. Honan får i regel fem ungar efter fem till sex veckors dräktighet. Ungarna föds med korta, mjuka och vita taggar.
Vintern sover igelkotten bort i ett bo av gräs, under ett uthus, i en kompost eller i en ris- eller lövhög. Elda därför inte en rishög som har legat över vintern utan att först kolla den. Bara ett fåtal rovdjur klarar taggarna, framför allt rödräv, grävling och berguv. Trafiken tar många.
Utbredning
Igelkotten finns i södra Sverige upp till Dalarna, på några ställen i Jämtland och här och var längs kusten ända upp i Norrbotten. Tätast finns den runt de större städerna. Beståndet skattas till omkring 30 000 djur och har enligt de nattliga fågelinventeringarna minskat med nära hälften på tolv år, men osäkerheten i siffran är stor.
Jakt och status
Som allt vilt är igelkotten fredad enligt jaktlagen, och fredningen omfattar även boet. Den finns inte med i någon av jaktförordningens bilagor, så den har varken allmän jakttid eller skyddsjakt som du får bedriva på egen hand. Skyddsjakt kräver i stället ett tillstånd från länsstyrelsen enligt 29 § jaktförordningen, och ett sådant ges bland annat bara om det saknas annan lämplig lösning. Jaktlagen förbjuder dessutom att du ofredar vilt, till exempel genom att jaga upp eller störa det i onödan.
Hittar du en igelkott som är så svårt skadad att den bör avlivas av djurskyddsskäl, till exempel efter en påkörning, får du avliva den enligt 9 a § jaktlagen trots att den är fredad. Det gäller vem som helst.
Från den 1 november 2026 blir igelkotten dessutom fridlyst i artskyddsförordningen, med det strängare skyddet i 5 a §. Då är det förbjudet att med avsikt döda, skada eller fånga den, att störa den på ett sätt som kan påverka beståndet och att förstöra platser där den föder ungar eller vilar. Förbuden gäller inte jakt. Den styrs även i fortsättningen av jaktlagen och jaktförordningen.
Kör du på en igelkott har du ingen skyldighet att anmäla det till polisen. Den skyldigheten gäller bara arterna som räknas upp i 40 § jaktförordningen, bland annat älg, rådjur och vildsvin.
Inför provet
- Igelkotten är en äkta insektsätare, inte en gnagare.
- Den är fredad och saknar både allmän jakttid och skyddsjakt i bilagorna.
- Rödlistan 2025 klassar den som sårbar.
- Från 1 november 2026 är den också fridlyst enligt artskyddsförordningen.
- I mörker kan den tas för vildkanin, men den hoppar inte.
Vanliga frågor
Är igelkotten fredad?
Ja. Igelkotten räknas som vilt och har varken allmän jakttid eller skyddsjakt i jaktförordningens bilagor. Från den 1 november 2026 är den dessutom fridlyst enligt artskyddsförordningen.
Är igelkotten hotad i Sverige?
I Rödlistan 2025 är den klassad som sårbar (VU). 2020 var den nära hotad och 2015 livskraftig. Beståndet skattas till omkring 30 000 djur och har minskat kraftigt de senaste tolv åren.
Är igelkotten en gnagare?
Nej. Den hör till de äkta insektsätarna, liksom mullvad och näbbmöss. Familjen heter igelkottdjur.
Vad betyder fridlysningen från 1 november 2026?
Det blir förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga igelkott, att störa den om det kan påverka beståndet och att förstöra platser där den föder ungar eller vilar, till exempel ett vinterbo i en ris- eller lövhög.
Kan man förväxla igelkott med kanin?
I dåligt ljus kan en igelkott i profil likna en vildkanin med nedfällda öron. Kaninen hoppar, igelkotten springer jämnt. Ser du inte hur djuret rör sig ska du inte skjuta.
Känner du igen igelkott?
4 bilder på igelkott och vildkanin. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- SLU Artdatabanken, Artfakta: igelkott (kropp 20–30 cm, svans 1,5–4 cm, vikt 0,4–1,2 kg och sällan upp till 1,9 kg, rygghåren ombildade till styva taggar i mörkbrunt och gråvitt, tunna hår på undersidan och större delen av huvudet, rullar ihop sig vid störning; i skymning och mörker möjlig att ta för en vildkanin med nedfällda öron men springer jämnt i stället för att hoppa; finns i södra Sverige norrut till Dalarna, på några platser i Jämtland och lokalt längs kusten upp till Norrbotten, starka fästen kring större städer; lever nära bebyggelse, i parker, trädgårdar och lövdungar, undviker ren åkermark och barrskog; nattaktiv, äter främst daggmask, sniglar och insekter men också ödlor, grodor, ungar av smådäggdjur och markhäckande fåglar samt ollon, svamp och bär; kull med 2–10, oftast cirka 5, ungar efter 5–6 veckors dräktighet, ungarna föds med korta, mjuka och vita taggar; vinterdvala i bo under uthus, i kompost, ris- och lövhögar; rödräv, grävling och berguv bland de få rovdjur som tar den; trafiken ett hot), läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: systematik (ordning äkta insektsätare Eulipotyphla, familj igelkottdjur Erinaceidae) och naturvårdslistor (Bernkonventionens bilaga III), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: igelkott sårbar (VU) A2a, nära hotad (NT) 2020 och livskraftig (LC) 2015; populationen skattad till cirka 30 000 individer, minskning med 48 (0–77) procent på tolv år enligt Svensk häckfågeltaxerings nattrutter (Lindström 2025): artfakta.se
- Jaktlag (1987:259) 2 § (vilda däggdjur är vilt), 3 § (viltet är fredat om inte annat följer av lag, föreskrift eller beslut, och fredningen gäller också bon) 5 § (viltet får inte ofredas), 9 § (Polismyndigheten får låta avliva vilt) och 9 a § (var och en får avliva ett frilevande vilt som är så skadat att det snarast bör avlivas av djurskyddsskäl, även om det är fredat), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilagorna 1–4 (igelkott saknas, varken allmän jakttid eller skyddsjakt enligt bilaga), 29 § jämförd med 23 a § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt, bland annat bara om det inte finns någon annan lämplig lösning), 31 § (länsstyrelsen kan ge tillstånd till selektiv jakt, Naturvårdsverket till forskning och återinplantering), bilaga 4 punkt 1 (vildkanin får jagas den 1 juli–30 juni) och 40 § (anmälningsplikten vid viltolyckor omfattar inte igelkott), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Artskyddsförordning (2007:845) 5 a § och bilaga 2 i lydelse från 1 november 2026 enligt SFS 2026:1504 (igelkott fridlyst enligt 5 a § med förstärkt skydd; förbud att avsiktligt döda, skada eller fånga, störa om det kan påverka beståndet och förstöra fortplantningsområden eller viloplatser), 6 b § (förbuden gäller inte jakt, som regleras i jaktlagstiftningen) och 9 b § (undantag när pågående markanvändning avsevärt försvåras): riksdagen.se
Faktagranskad 22 oktober 2026.


