Hoppa till innehållet

Rovdjur

Strimmig skunk

Vetenskapligt namn: Mephitis mephitis

Den strimmiga skunken är ett svartvitt rovdjur från Nordamerika som saknas i svensk natur men står bland de främmande viltarter som jakträttshavaren får jaga hela året.

Strimmig skunk
Strimmig skunk

Snabbfakta

  • Familj: skunkdjur (Mephitidae)
  • Ursprung: Nordamerika
  • Storlek: som en katt, 0,7–6,3 kg
  • Kännetecken: svart med vita ränder som bildar ett V på ryggen, yvig svans
  • I Sverige: inte påträffad i naturen
  • Jakt: året runt som främmande viltart, bilaga 4 punkt 1
  • Ammunition: hagel i kaliber 12, 16 eller 20, eller kulpatron klass 1–3

Den strimmiga skunken är ett svartvitt rovdjur från Nordamerika som är känt för sitt illaluktande sekret. Arten har aldrig hittats vild i Sverige, men den hör till de främmande viltarter som jakträttshavaren får jaga året runt. För provet behöver du framför allt kunna skilja den från grävling.

Kännetecken

  • Ungefär lika stor som en katt. Hela längden är 47–82 cm, varav svansen 17–40 cm. Den väger 0,7–6,3 kilo.
  • Svart päls med en smal vit rand mitt på nosen och pannan.
  • En vit fläck i nacken som delar sig i två ränder längs ryggen och bildar ett V. Mönstret skiljer sig mellan individer. Vissa har nästan inga ränder, andra är nästan helvita på ryggen.
  • Lång, yvig och svart svans, ofta med vita hårtoppar i kanterna.
  • Långa klor på framfötterna.

Hanen är något större än honan, men skillnaden syns knappast i fält.

Strimmig skunk med rest svans
Strimmig skunk med rest svans
Strimmig skunk, unge
Strimmig skunk, unge

Förväxlingsarter

Det är framför allt grävlingen du kan blanda ihop skunken med, eftersom båda är svartvita och lågbenta. Skillnaderna är tydliga när du ser hela djuret:

  • Färgen: skunken är svart med vita ränder på ryggen. Grävlingen är grå på ryggen och mörk under.
  • Huvudet: skunken har bara en smal vit strimma över nosen. Grävlingen har vitt huvud med ett svart band genom vardera ögat.
  • Svansen: skunkens är lång och yvig och hålls ofta högt. Grävlingens är kort och grå.
  • Storleken: en vuxen grävling är klart tyngre, ungefär 10–15 kilo mot skunkens högst drygt 6.

Grävlingen har en begränsad allmän jakttid, medan skunken får jagas hela året. Ser du ett svartvitt djur i skymningen men inte huvudet, så skjut inte.

Spår och spillning

Skunken har fem tår på alla fötter och går på hela foten. Framfotens avtryck är drygt 4 cm långt och visar ofta klorna. Bakfotens är omkring 7 cm, och där syns klorna sällan och hälen bara ibland. Grävlingens tår ligger i en nästan rak rad framför trampdynan. Fler avtryck finns på sidan viltspår.

Levnadssätt

Skunken är aktiv på natten. Den lever ensam utanför parningstiden och har sin lya i marken, under en stubbe, i ett stenröse eller i ett uthus. Den äter mest insekter och smådäggdjur, men tar också ägg, kadaver och frukt.

Mest känd är skunken för sitt försvar. När den känner sig hotad välver den ryggen, höjer svansen och stampar med framfötterna. Hjälper inte det, vänder den bakdelen mot dig och sprutar sekret från körtlarna vid svansroten, upp till sex meter. Sekretet kan ge illamående, svår smärta och tillfällig blindhet om det träffar ögonen.

Utbredning

Den strimmiga skunken lever i större delen av Nordamerika, från södra Kanada över USA till norra Mexiko. Enligt SLU Artdatabanken har den aldrig påträffats i svensk natur.

Jakt och status

Skunken finns inte med bland de invasiva främmande arter som EU har förtecknat. Enligt SLU Artdatabanken finns ingen känd risk för att den skulle bli invasiv (Risklista 2024). I Rödlista 2025 har den kategorin NA, ej tillämplig, eftersom arten inte finns i svensk natur.

Jakträttshavaren får ändå jaga skunken 1 juli–30 juni enligt bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen, som gäller främmande viltarter. Från 1 juli 2027 gäller samma jakttid för skunken i den nya bilaga 4. Någon tidsgräns på dygnet finns inte. Du behöver betald viltvårdsavgift. Undantaget från avgiften gäller bara punkterna 2–4 i bilaga 4, inte punkt 1.

  • Vapen: kulpatron klass 1, 2 eller 3. Klass 4 får inte användas, eftersom skunken inte står bland arterna som klass 4 är godkänd för. Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20, men inte mindre kalibrer. Luftgevär får inte användas. Se ammunition.
  • Hund: förföljande hund får användas 21 augusti–28 februari (29 i skottår), samma tid som för övriga däggdjur.
  • Belysning: skunken finns inte bland arterna där fast belysning eller ficklampa är tillåten.

Skunk ingår inte i Naturvårdsverkets beslut från februari 2026 om att Svenska Jägareförbundet får jaga invasiva arter i hela landet. Ser du en skunk i det fria, rapportera den ändå. Det kan du göra i Artfakta, på Jägareförbundets tipstelefon 070-339 93 26 eller till tipsaframmandearter@jagareforbundet.se.

I USA hör skunken till de djur som oftast har rabies. Sverige har inte haft rabies hos djur sedan 1886. Smittan går via saliv, i ett bett eller på skadad hud och slemhinnor. Verkar en skunk sjuk, kontakta veterinär. Blir du biten, kontakta läkare.

Inför provet

  • Bilaga 4 punkt 1: främmande art som jakträttshavaren får jaga året runt.
  • Inte EU-listad och aldrig hittad vild i Sverige.
  • Svart med vita ränder och lång, yvig svans. Grävlingen har vitt huvud, grå rygg och kort svans.
  • Kulpatron klass 1–3, hagel i kaliber 12, 16 eller 20.

Vanliga frågor

Finns det skunk i Sverige?

Nej, inte i naturen. SLU Artdatabanken anger att den strimmiga skunken aldrig har påträffats vild i Sverige. Arten hör hemma i Nordamerika, från södra Kanada till norra Mexiko.

Får jag jaga skunk i Sverige?

Ja. Strimmig skunk står i bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen, och där får jakträttshavaren jaga den hela året för att förhindra skador av främmande viltarter. Du behöver betald viltvårdsavgift och vapen och ammunition som är tillåtna enligt NFS 2023:8.

Är skunken en invasiv art enligt EU?

Nej. Den strimmiga skunken finns inte på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. I Sverige räknas den ändå som främmande art, och SLU Artdatabanken har i sin risklista från 2024 inte funnit någon känd risk för att den skulle bli invasiv.

Hur skiljer jag skunk från grävling?

Skunken är svart med vita ränder som går från huvudet bakåt längs ryggen, och den har en lång, yvig svans. Grävlingen är grå på ryggen, har vitt huvud med svarta band genom ögonen och en kort svans.

Hur långt kan en skunk spruta?

Enligt Animal Diversity Web når strålen upp till sex meter, och lukten känns på mycket längre håll. Innan skunken sprutar brukar den varna genom att höja svansen och stampa med framfötterna.

Känner du igen strimmig skunk?

4 bilder på strimmig skunk och grävling. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 1 (strimmig skunk får jagas 1 juli–30 juni för att förhindra skador orsakade av främmande viltarter, samma jakttid för skunk i nya bilaga 4 från 2027-07-01 enligt SFS 2026:1693, där punkten också har fått med kungsfasan), 9 § (ingen tidsgräns på dygnet för skunk), 14 § (skunk inte bland arterna där fast belysning och ficklampa får användas), 16 § a (förföljande hund på övriga däggdjur 21 aug.–28/29 feb., samma 2027-07-01), 26 § (jakträttshavarens jakt enligt bilaga 4, andra än jakträttshavaren bara punkt 2–3 och vildkanin i punkt 1) och 49 § (viltvårdsavgift, undantaget gäller punkt 2–4 i bilaga 4), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
  • NFS 2023:8 2 kap. 11–14 §§ (kulpatron klass 1–3 på skunk, klass 4 inte), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20, inte mindre kalibrer) och 6 kap. 10 § (luftgevär inte på skunk), grundföreskrift utan ändringar enligt Naturvårdsverket 2026-10-19: naturvardsverket.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: strimmig skunk (svensk förekomst ej påträffad, Risk för invasivitet 2024 NK ingen känd risk, Rödlista 2025 NA), läst 2026-10-22: artfakta.se
  • Naturvårdsverket, Invasiva främmande arter på EU:s förteckning, djur (strimmig skunk finns inte med), augusti 2025: naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, beslut 2026-02-13 (NV-26-001857): Svenska Jägareförbundets jakt efter invasiva främmande arter inom ramavtalet omfattar 16 arter, strimmig skunk inte bland dem: naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets förslag på jakttider (NV-08122-18), avsnitt om bilaga 4 punkt 1 (punkten renodlas till främmande arter, strimmig skunk kunde tidigare bara skyddsjagas efter myndighetsbeslut, inte EU-listad): naturvardsverket.se
  • Naturvårdsverket, Verktyg (rapportera fynd av invasiva arter via Invasiva arter på artfakta.se), granskad 3 juni 2025: naturvardsverket.se
  • Svenska Jägareförbundet, Invasiva främmande arter (tipstelefon 070-339 93 26 och tipsaframmandearter@jagareforbundet.se), läst 2026-10-22: jagareforbundet.se
  • Missouri Department of Conservation, Striped Skunk (total längd 20–30 tum, svans 7–15 tum, vikt 2,5–11,5 pund, svart med vit rand över huvudet som delar sig i två längs kroppen, randmönstret varierar, fem tår, framfotens avtryck 1¾ tum med klor, bakfotens 2¾ tum med sällan synliga klor och sällan synlig häl, stampar och höjer svansen före sprutet, nattaktiv, lya i marken, under stubbar, i stenrösen och uthus, 4–6 ungar i maj–juni): mdc.mo.gov
  • Animal Diversity Web, University of Michigan, Mephitis mephitis (vikt 0,7–6,3 kg, total längd 465–815 mm, svans 170–400 mm, hanen något större, fem tår och går på hela foten (plantigrad), smal vit rand på nos och panna, vit nackfläck som delar sig i ett V, yvig svart svans, sprutar upp till 6 m, välver ryggen, höjer svansen och stampar med framfötterna, nattaktiv, ingen äkta vinterdvala, allätare med mest insekter och smådäggdjur, utbredning från södra Kanada till norra Mexiko, bärare av rabies): animaldiversity.org
  • CDC, About Rabies (fladdermöss, skunkar, tvättbjörnar och rävar är de djur som oftast har rabies i USA): cdc.gov
  • SVA, Rabies (har inte förekommit hos djur i Sverige sedan 1886, smittar via saliv i bett, skadad hud eller slemhinnor, kontakta veterinär om ett djur verkar sjukt vid misstanke och läkare vid misstänkt exponering), senast granskad 2026-03-05: sva.se

Faktagranskad 22 oktober 2026.

Alla sidor om rovdjur