Hoppa till innehållet

Jakträtt

Eftersök och skadskjutet vilt

Skadar du ett djur vid jakt, måste du snarast se till att det spåras upp och avlivas. Det kräver 28 § jaktlagen, och skyldigheten gäller allt vilt, även när djuret går in på någon annans mark. Vid jakt på klövvilt och de stora rovdjuren ska dessutom en hund som är tränad för eftersök kunna vara på skottplatsen inom två timmar. Det viktigaste du själv gör är att markera platsen, vänta och låta hunden ta spåret.

Vad lagen kräver efter skottet

Du kan söka själv eller be någon annan göra det, men ansvaret enligt 28 § ligger kvar på dig som sköt. Skyldigheten gäller utan tidsgräns.

Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet inte gör det som krävs kan dömas till böter. Detsamma gäller den som bryter mot kravet på eftersökshund (45 § jaktlagen). Är gärningen ringa blir det inget straff.

Jägareförbundet råder dig att räkna varje skott som en möjlig träff och låta en eftersökshund kontrollera det, även när du tror att du bommade.

Eftersök på annans mark

Enligt förarbetena till jaktlagen har den som söker efter ett skadskjutet djur både rätt och skyldighet att följa det in på någon annans jaktområde. Du behöver inte grannens godkännande, och grannen kan inte stoppa eftersöket.

Har en älg, en hjort (till exempel kronhjort eller dovhjort) eller ett rådjur gått över gränsen ska du se till att jakträttshavaren eller markägaren där får veta det snarast (28 § andra stycket). Är de svåra att nå kan du ringa polisen på 114 14 i stället. Förarbetena utgår från att du hör av dig innan du går in, men djurskyddet går först. Eftersöket får inte dröja för att du inte når någon.

Kravet på att höra av dig gäller bara älg, hjort och rådjur, inte till exempel vildsvin, björn eller småvilt. Jägareförbundet råder dig ändå att kontakta grannen eller polisen innan du går över, inte minst eftersom ett skadat vildsvin eller en skadad björn är farlig att möta. Enligt en promemoria från Jordbruksdepartementet (Ds 2008:35) hör det till god jaktsed att lämna ett småvilt som du har avlivat på grannens mark till jakträttshavaren där när jakten är slut.

Vill grannen ta över eftersöket bör någon från ert ekipage följa med. Djuret tillfaller i regel jakträttshavaren på marken där det fälls. En skadskjuten älg räknas ändå av från tilldelningen i det älgjaktområde där den sköts, även om den faller hos grannen (39 § NFS 2011:7).

Andra regler om skadat vilt i jaktlagen

Genom SFS 2026:832, som gäller från 1 juli 2026, fick jaktlagen två nya paragrafer om skadat vilt. Den ena, 9 a §, är samma regel som tidigare stod i 40 c § jaktförordningen. Den har flyttats till lagen utan ändring i sak. Den andra, 9 b §, är helt ny. Regeln om viltolyckor i 26 a § fanns redan tidigare. Ingen av dem ändrar din skyldighet enligt 28 §, men de är lätta att blanda ihop.

Regel Vem Vad regeln säger Annans mark
28 § Jägaren som skadade djuret Måste se till att djuret spåras upp och avlivas Ja, utan grannens lov
9 a § Vem som helst Får avliva ett djur som är så skadat eller i så dåligt skick att det snarast bör avlivas, även fredat vilt Ja
9 b § Jakträttshavaren Får söka efter, spåra och förfölja ett djur som kan antas vara så skadat eller i så dåligt skick att det bör avlivas, även fredat vilt Nej, inte utan lov från den som har jakträtten där
26 a § Polisen och den som får uppdraget Får spåra och avliva vilt efter en trafikolycka Ja

Enligt 9 b § räcker det att du som jakträttshavare misstänker att djuret är så skadat att det bör avlivas, även om ingen har skjutit på det. Propositionen nämner blod i ett viltspår i snön och bilder från en viltkamera som exempel. När du hittar djuret gör du en ny bedömning. Verkar det klara sig utan att lida får det inte avlivas.

Vad reglerna betyder när någon har kört på ett djur står på sidan om viltolyckor.

Kravet på eftersökshund

Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska det finnas en hund som är särskilt tränad för att spåra skadat vilt. Den ska kunna nå skottplatsen inom två timmar efter skottet (17 § andra stycket jaktförordningen). Kravet gäller all jakt på de arterna, även när du sitter ensam på vak eller skyddsjagar vildsvin.

Tre saker är bra att veta:

  • Hunden behöver varken vara med på jakten eller vara din. Det räcker att du i förväg har gjort upp med en hundförare som kan komma i tid. Ring gärna innan du går ut, så att du vet att hundföraren går att nå.
  • Förordningen kräver inget godkänt prov, men hunden ska vara tränad just för spårarbete. Att den är en duktig drivande eller ställande hund räcker inte i sig.
  • Tvåtimmarsgränsen är ingen väntetid. Den anger hur snabbt hunden ska kunna vara på plats, inte när spårandet ska börja.

Vid älgjakt i ett registrerat älgjaktområde ska jaktledaren före varje jakttillfälle försäkra sig om att en sådan hund kan komma inom två timmar. Jaktledaren ska också vid behov se till att grannen får veta när en skadskjuten älg har gått över gränsen (48 § NFS 2011:7).

Vilka raser som används för eftersök kan du läsa om på sidan om jakt med hund. Övriga regler om hund vid jakt, bland annat vid fågeljakt, står på sidan om jakthunden.

Så gör du skottplatsundersökningen

Skottplatsen är platsen där djuret stod när du sköt. Undersökningen ska visa om djuret är träffat och i så fall var. Gör så här:

  1. Stanna kvar och tänk efter. Hur stod djuret, hur reagerade det och var försvann det? Jägareförbundet råder dig att ta det lugnt i minst tio minuter innan du går fram.
  2. Markera platsen där du själv stod. Då kan hundföraren se varifrån du sköt.
  3. Gå fram och markera skottplatsen och flyktriktningen med en snitsel eller något annat som syns. Spara gärna positionen i mobilen.
  4. Leta försiktigt efter skottecken. Låt fynden ligga kvar och gå inte runt på platsen i onödan.
  5. Ring eftersöksekipaget och berätta vad du har sett: avståndet, var du siktade, hur djuret reagerade och vad du hittade.

Är du helt säker på att du har hittat lungblod kan du enligt Jägareförbundet försiktigt leta själv, men inte längre än 50 meter. Annars väntar du på hunden. Enligt en av eftersöksjägarna som Jakt & Jägare har intervjuat är det vanligaste misstaget att skytten letar runt på egen hand och förstör spåret för hunden. Hittar du ingenting betyder det inte att du har bommat. Ett djur kan gå en bit innan det börjar blöda.

Skottecken och vad de kan betyda

Skottecken är dels djurets reaktion, dels det som finns kvar på platsen. Var för sig säger de lite, men tillsammans ger de hundföraren en bild av var kulan tog. Vad kulan gör i kroppen står på sidan om skottverkan och ballistik.

Det du ser Det kan tyda på
Ljust, skummigt blod med små bubblor, ibland bitar av lunga Lungträff. Djuret ligger ofta nära, men en älg kan gå flera hundra meter
Grönt maginnehåll som luktar Träff i buken eller våmmen
Hår men knappt något blod Kan vara ett våmskott
Mycket hår och mycket blod Kan vara en konturträff, alltså en ytlig träff längs kroppen
Benflisor Träff i ett ben, i bogen eller i käken
Djuret haltar när det försvinner Träff i ett ben

Även håret säger något. På älg går hår från ryggen att rulla mellan fingrarna, medan hår från buken blir platt. Tolka ändå inte för mycket själv. Det är hundens arbete som avgör.

Hur länge du ska vänta innan eftersöket

Lagen anger ingen väntetid, men det brukar vara klokt att vänta innan någon följer spåret. Ett skadat djur som får vara i fred lägger sig ofta i en sårlega efter en kort sträcka, och där blir det svagare eller dör. Skräms det upp för tidigt kan det springa långt, och eftersöket blir längre och svårare.

Jägareförbundet, Jakt & Jägare och eftersöksjägare som har intervjuats i förbundens tidningar ger ungefär de här råden:

Läge Råd Från
Hjortvilt Börja spåra tidigast en timme efter skottet Jägareförbundet
Vildsvin Vänta ungefär en timme som tumregel, men bedöm från fall till fall Jakt & Jägare
Älg Vänta gärna två timmar och spåra minst en kilometer innan du bedömer att den är oskadd En eftersöksinstruktör i Jägareförbundet, i Svensk Jakt
Misstänkt buk- eller benträff Vänta längre, så att djuret hinner gå i sårlega Eftersöksjägare i Jakt & Jägare
Träff i käken eller i ryggens taggutskott Börja så snart som möjligt, med en hund som kan arbeta lös Eftersöksjägare i Jakt & Jägare

I praktiken låter du hundföraren avgöra när spårarbetet börjar.

Så organiseras ett eftersök

På en gemensam jakt brukar jaktledaren se till att eftersöket kommer i gång, och det sköts ofta av jaktlagets hundförare som en del av jakten. Har du jagat ensam är det du som organiserar. Några saker gäller nästan alltid:

  • Hundföraren leder. Hunden går i lång lina från skottplatsen och följer spåret.
  • En skytt går nära hundföraren. Det behöver inte vara du. Många eftersöksjägare låter hellre någon annan skjuta, eftersom den som har skadskjutit djuret ofta är stressad.
  • Med hunden i lina kommer ni sällan ikapp ett djur som hela tiden flyttar sig undan. När djuret lämnar sårlegan släpper föraren därför ofta hunden, så att den kan ställa det.
  • Finns det en trolig flyktväg, till exempel en väg, en myrkant eller ett smalt pass mellan två sjöar, kan ett par skyttar ställas där innan spårarbetet börjar. Alla ska veta var ekipaget går och vilka skjutriktningar som är förbjudna.
  • Alla bär signalfärg och har samband på telefon eller radio. Den som inte behövs håller sig borta från spåret.

Vapen och hjälpmedel vid eftersöket

Enligt förarbetena till jaktlagen får hjälpmedel som annars är förbjudna, till exempel lampa och motorfordon, användas om det behövs för att få tag i djuret. Jägareförbundet påpekar att du ska kunna förklara varför varje avsteg behövdes just då. Enligt 7 kap. NFS 2023:8 får du vid eftersök dessutom

  • skjuta med kulpatron av alla klasser på alla arter, om det behövs för att korta lidandet eller av säkerhetsskäl
  • använda slug eller hagel upp till 8,0 mm på alla arter, på samma villkor
  • låta en hund som är lämpad för ändamålet stoppa eller avliva djuret, på samma villkor
  • använda mörkersikte, termiskt sikte och lasersikte på klövvilt.

Eftersök i mörker

Enligt Jägareförbundet får ett eftersök fullföljas oavsett tid på dygnet, om det behövs. Men i mörker ser du sämre vad som finns bakom djuret, skottecknen är svårare att läsa och ett djur som skräms upp är svårt att följa. Låt hundföraren avgöra om ni börjar direkt eller väntar till gryningen.

Har du skjutit i skymningen ska du markera skottplatsen extra noga innan det blir helt mörkt. Skjut aldrig om du inte ser målet ordentligt och har ett säkert kulfång. Ett skadat vildsvin i tät vass eller i ett snår kan gå till anfall, så gå aldrig in efter det ensam.

Eftersök på stora rovdjur

Har du fällt eller skjutit på en björn, varg, järv eller lo ska du anmäla det till länsstyrelsen utan dröjsmål och senast samma dag (5 b § jaktförordningen). Vid licensjakt räknas det som en påskjutning så fort du har skjutit för att fälla djuret och det inte går att utesluta att det är träffat (1 kap. 4 § NFS 2022:4).

Länsstyrelsens beslut om licensjakt ska innehålla villkor om eftersöket (6 kap. 2 § NFS 2022:4):

  • Den som har skjutit ansvarar för att en skottplatsundersökning görs. Spår på skott- och fallplatsen får inte förstöras.
  • Eftersöket ska pågå tills djuret har hittats dött, har avlivats eller inte går att hitta, om inte undersökningen visar att det är oskadat.
  • Du ska på begäran visa skottplatsen för länsstyrelsen. Du ska också redovisa för länsstyrelsen hur undersökningen och eftersöket gick till och dokumentera det enligt Naturvårdsverkets anvisningar.
  • Hittas inte en skadskjuten varg ska blod, hår eller spillning samlas in för DNA-analys.

Vid licensjakt på varg och järv gäller en sak till. Har djuret inte blivit kvar på platsen får ni bara jaga det påskjutna djuret i jaktområdet tills länsstyrelsen har gett klartecken (6 kap. 3 §). Vid licensjakt på alla fyra arterna räknas ett påskjutet djur av från tilldelningen i det län där det först påsköts. Undantaget är när skottplatsundersökningen eller något annat visar att det är uteslutet att djuret har skadats (6 kap. 4 §).

En skadad björn är farlig, så eftersöket bör göras av ett ekipage med erfarenhet av arten. Naturvårdsverkets blankett för påskjutna rovdjur frågar också om ekipaget var utbildat eller testat på just den arten.

Så förebygger du skadskjutning

Det mesta handlar om att låta bli att skjuta när skottet inte är säkert.

  • Skjutavstånd: Skjut bara på avstånd där du vet att du träffar, med det vapen och den skjutställning du har. Använd avståndsmätare när du är osäker. Med hagel är gränsen snävare, se kaliber och hagelstorlek.
  • Skottfält: En kvist kan få kulan att ändra riktning, så vänta tills vägen fram till djuret är fri, se rent skottfält.
  • Skottläge: Vänta tills djuret står så att du kan träffa hjärta och lungor, helst från sidan. Skjut inte mot huvud eller hals, och inte mot ett djur i rörelse om du inte har tränat på det.
  • Provskjutning: Kontrollera träffläget före säsongen och efter varje byte av sikte eller ammunition, se kulvapen. Vid älgjakt i ett registrerat område ska jaktledaren påminna om att vapnet bör vara inskjutet och att du bör ha tillräcklig skjutskicklighet (48 § NFS 2011:7).

Det här brukar teoriprovet fråga om

Eftersök är ett eget område i Naturvårdsverkets kompetensbeskrivning för jägarexamen, med tonvikt på djurets lidande, hundens betydelse och säkerheten. Se till att du vet

  • att eftersöket ska ske snarast och gäller allt vilt
  • att grannen ska underrättas om älg, hjort och rådjur, i andra hand polisen
  • vilka nio djurslag som kräver eftersökshund inom två timmar
  • att du markerar skottplatsen och väntar i stället för att följa efter djuret
  • vad lungblod, maginnehåll och benflisor tyder på
  • skillnaden mellan 28 §, 9 a § och 9 b § jaktlagen
  • att vissa annars förbjudna hjälpmedel får användas vid eftersök.

Lagtexten finns hos riksdagen.

Vanliga frågor

Hur länge ska man vänta innan man börjar ett eftersök?

Lagen anger ingen väntetid. Jägareförbundet råder dig att vänta minst tio minuter innan du går fram till skottplatsen och att börja spåra hjortvilt tidigast en timme efter skottet. Tyder tecknen på en träff i buken eller ett ben brukar eftersöksjägare vänta ännu längre.

Får man gå in på grannens mark för att leta efter ett skadskjutet djur?

Ja. Den som söker efter ett djur som har skadats vid jakt får följa det över gränsen, och grannen behöver inte ge sitt lov. Gäller det älg, hjort eller rådjur ska jakträttshavaren eller markägaren där få veta det snarast. Är de svåra att nå kan du ringa polisen i stället.

Behöver eftersökshunden vara med på jakten?

Nej. Hunden ska kunna komma till skottplatsen inom två timmar från skottet, så det räcker att du har gjort upp med en hundförare i förväg. Hunden kan tillhöra någon annan, men den ska vara särskilt tränad i att spåra skadat vilt.

Vad letar man efter vid en skottplatsundersökning?

Hår, blod, benflisor och maginnehåll där djuret stod och längs flyktvägen. Fynden visar om djuret är träffat och ungefär var. Låt dem ligga och gå så lite som möjligt på platsen, så att hunden kan ta upp spåret.

Vad betyder ljust och skummigt blod på skottplatsen?

Det tyder på att kulan har gått genom lungorna, eftersom luft har blandats med blodet. Ofta ligger djuret en kort bit bort, men en älg kan gå flera hundra meter även efter ett bra lungskott.

Kan man straffas om man inte gör eftersök?

Ja. Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet inte ser till att ett skadat djur spåras upp och avlivas kan dömas till böter (45 § jaktlagen). Detsamma gäller den som jagar klövvilt eller stora rovdjur utan att ha ordnat en eftersökshund.

Får man fortsätta ett eftersök när det har blivit mörkt?

Ja, om det behövs för att få tag i djuret. Vid eftersök på klövvilt får mörkersikte, termiskt sikte och lasersikte användas. Låt hundföraren avgöra om ni fortsätter eller väntar till gryningen, och skjut aldrig utan att se målet och ett säkert kulfång.

Till jakträtt