Jakträtt
Allemansrätt och naturhänsyn vid jakt
Allemansrätten ger dig rätt att röra dig på någon annans mark, men den ger dig aldrig rätt att jaga. Jakten bygger på jakträtten, som hör till marken. Ändå styr allemansrätten mycket av det du gör som jägare, till exempel var du får gå, tälta och elda. Svampplockare och ryttare har samma rätt som du att vara i skogen. För fordon i terrängen, jakttorn, siktgator och jakt i skyddade områden gäller dessutom egna regler, och oftast behövs markägarens lov.
Det här ger allemansrätten dig som jägare
Allemansrätten gäller dig på samma villkor som alla andra. Den som vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet (7 kap. 1 § miljöbalken).
| Det du vill göra | Det här gäller |
|---|---|
| Gå över annans mark | Tillåtet, men inte över tomter, planteringar eller mark som kan skadas (12 kap. 4 § brottsbalken). Med vapen krävs i regel jakträttshavarens lov (35 § jaktlagen), se jägaren |
| Tälta | Något enstaka dygn på samma plats och några få tält. Ett större jaktläger kräver markägarens lov |
| Elda vid passet | Ingen självklar rätt. Kolla om länsstyrelsen eller kommunen har beslutat om eldningsförbud |
| Ta ved | Bara pinnar, grenar och kottar som ligger på marken. Att ta grenar och ris från levande träd är åverkan (12 kap. 2 a § brottsbalken), och vindfällen tillhör markägaren |
| Ha med hund | Hunden ska hindras från att springa lös i marker med vilt 1 mars–20 augusti, se jakthunden |
| Sätta upp skyltar | "Jakt pågår" går bra. En skylt som förbjuder folk att vara i området kräver kommunens tillstånd |
Allemansrätten gäller också medan ni jagar. Andra får plocka bär, rida och gå med hunden i ert jaktområde så länge de inte stör jakten nämnvärt, och du kan inte kräva att någon går därifrån. Att medvetet hindra eller störa en jakt är däremot förbjudet, enligt Naturvårdsverket. Verket råder också jägare att hålla skyltarna aktuella, så att de inte skrämmer bort folk i onödan. Jaktlagen kräver att var och en visar viltet hänsyn, och viltet får inte ofredas eller förföljas annat än vid jakt (5 §).
Terrängkörning med fyrhjuling, skoter och bil
Terrängkörningslagen förbjuder körning med motordrivet fordon i terrängen för annat än jordbruk och skogsbruk. Förbudet gäller i hela landet på barmark. På snö gäller det jordbruksmark och skogsmark med plant- eller ungskog, om det inte är uppenbart att marken eller skogen klarar sig (1 §). Ungskog betyder här träd som är lägre än två meter över snön i medeltal (4 § terrängkörningsförordningen). I fjällen finns regleringsområden med egna förbud, och kommunen och länsstyrelsen kan ha lokala regler.
Med motordrivet fordon menas allt som har en motor, enligt Naturvårdsverket också eldrivna fordon. Terräng är all naturmark utanför vägar, också stigar, vandringsleder och spår efter skogsmaskiner. Skogsbilvägar och andra enskilda vägar som är byggda för motortrafik får du köra på (1 § terrängkörningsförordningen), om ägaren inte har förbjudit motortrafik där. Barmarksförbudet gäller även markägaren.
Undantaget för fällt storvilt
För vanlig jakt finns ett enda undantag, i 1 § andra stycket 5 terrängkörningsförordningen. Går det inte att lösa på något annat lämpligt sätt, får du köra på barmark och hämta en fälld älg, björn, hjort eller vildsvin till den bilväg som ligger lämpligast till. Med hjort menas här till exempel kronhjort och dovhjort. Rådjur, mufflonfår och småvilt saknas i uppräkningen. Läs också frågan om att hämta en skjuten hjort med terrängfordon.
Undantaget gäller transporten av djuret och inget annat. Enligt Naturvårdsverkets förklaringar får inget fordon köras på barmark under jakten innan det finns ett skjutet djur att hämta. Länsstyrelsen kan ge dispens om det finns särskilda skäl (12 §), till exempel vid rörelsehinder eller för körning till en jaktstuga långt från väg.
| Det du vill göra | På barmark | På snötäckt mark |
|---|---|---|
| Hämta fälld älg, hjort, vildsvin eller björn | Tillåtet med markägarens lov, till lämpligaste bilväg | Tillåtet med markägarens lov, men inte i ungskog eller över jordbruksmark som kan skadas |
| Hämta rådjur eller småvilt | Förbjudet | Som raden ovan |
| Köra jägare till passen | Förbjudet | Tillåtet med markägarens lov, men vapnen får inte följa med |
| Köra ut åtel eller foder | Förbjudet | Tillåtet med markägarens lov |
| Söka eller förfölja vilt med fordonet | Förbjudet | Förbjudet, se jakten |
Att köra motorfordon i terrängen ingår inte i allemansrätten, så du behöver markägarens lov även när körningen i sig är laglig. Står det inget om fordon i jaktavtalet, fråga. Brott mot terrängkörningslagen ger böter (4 §), och den som kör sönder marken kan få betala skadestånd.
Vapen på fordon i terrängen
Du får inte ha skjutvapen med dig när du åker motorfordon i terrängen, inte heller på snö (22 § jaktförordningen). Förbudet gäller inte när du hämtar fälld björn, älg, hjort eller vildsvin med stöd av barmarksundantaget ovan (1 § andra stycket 5 terrängkörningsförordningen), men även då får det aldrig finnas någon patron i patronläget eller magasinet. Länsstyrelsen kan ge dispens (23 §). I Norrbotten finns till exempel en generell dispens för hagelvapen och kulvapen för klass 3- och 4-ammunition på snöskoter, med villkor om bland annat avstånd och nedpackning. Vad som gäller i bilen står under säker vapenhantering.
Jakttorn, siktgator och åtlar
Allemansrätten ger ingen rätt att bygga, fälla träd eller röja i någon annans skog, och jakträtten gör det inte heller automatiskt. Det är markägaren som bestämmer vad jaktlaget får göra på marken, och det skrivs helst in i jaktavtalet. Svenska Jägareförbundet ger de här råden om torn:
- Fråga markägaren innan du bygger, röjer siktgator eller tar virke från marken.
- Om inget annat är avtalat tar jägarna bort sina torn när avtalet upphör. Markägaren får inte flytta dem själv utan kan begära handräckning hos Kronofogden.
- Den som har byggt tornet kan bli skadeståndsskyldig om någon skadas för att det är i dåligt skick, och en skylt om egen risk tar inte bort ansvaret. Riv ett torn som inte längre håller.
Regler för åteln
Hur åteljakten går till står under vakjakt. Sedan 1 april 2026 bestämmer Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2026:1 hur mycket du får lägga ut, var åteln får ligga och hur många åtlar det får finnas:
- Lockmedel från djur: högst en kropp, 25 kilo delar av landlevande djur eller 25 kilo fisk per vecka och åtel (9 §).
- Har länsstyrelsen beslutat om förbud eller villkor för utfodring, får du lägga ut högst tre kilo per dygn och åtel av foder som klövvilt kan äta. Åteln ska då ligga minst 100 meter från fastighetsgränsen om du inte har kommit överens med grannen, och fastigheten får ha en åtel per påbörjade 100 hektar (11–14 §§).
- En björnåtel ska ligga minst 2 000 meter från permanent bebodda hus, fritidshus med sophämtning, sophämtningsplatser och skyltade campingplatser, minst 200 meter från väg och minst 500 meter från uppmärkt vandringsled (18 §).
Du får inte heller locka vilt från grannens jaktområde utan lov (34 § jaktlagen). Delar av vilda djur från samma kommun eller en grannkommun får du använda som åtel utan att anmäla det till Jordbruksverket. Slaktavfall från slakterier får du bara använda om du har registrerat verksamheten hos Jordbruksverket.
Hänsyn nära hus, vägar och stigar
Jaktlagstiftningen anger inget minsta avstånd till hus, vägar eller stigar, bortsett från björnåteln. I stället gäller 27 § jaktlagen: jakten får inte utsätta människor eller egendom för fara. Inom detaljplanelagt område får du bara skjuta med eldvapen om polisen har gett tillstånd (3 kap. 6 § ordningslagen), och kommunen kan ha lokala föreskrifter för offentlig plats (3 kap. 8 §). Mer om det står under jakt på tomten.
Närmast ett bostadshus ligger hemfridszonen, där de boende har rätt att vara i fred. Den har ingen bestämd storlek. Enligt Naturvårdsverket avgör avstånd, staket, terräng och växtlighet hur stor den är.
Kompetensbeskrivningen för jägarexamen påpekar att skott och blod kan störa där människor bor och rör sig. Ta ur djuret en bit från stigen och släpa det inte längs leder och motionsspår.
Slaktrester, fallvilt och skräp
Enligt Jordbruksverket behöver du inte samla in döda vilda djur eller slaktrester från jakten, och inälvorna får ligga kvar i skogen. Miljölagstiftningen gäller ändå, och kommunen kan ha invändningar om de läggs på ett olämpligt ställe, till exempel nära hus. För vildsvin skriver Jordbruksverket att det kan vara bättre att gräva ner resterna om du har möjlighet. Vårt råd är att lägga dem en bit in i skogen och undan från stigar, vägar och vatten.
Lämnar du inälvorna där djuret fälldes, räknas platsen inte som åtel (6 § NFS 2026:1). Lägger du ut dem någon annanstans för att locka vilt, räknas det som åtling, och då gäller reglerna för åteln ovan.
Verkar djuret sjukt kontaktar du SVA, som också vill ha rapporter om alla döda eller sjuka vildsvin som hittas. Mer under viltsjukdomar. Ett djur som har dött på annat sätt än vid jakt tillhör jakträttshavaren, utom när arten är statens vilt, se viltolycka.
Tomhylsor, snitslar, plastpåsar och batterier från viltkameran ska med hem. Att skräpa ned utomhus där allmänheten har tillträde är förbjudet (15 kap. 39 § miljöbalken) och straffbart (29 kap. 7 §). Lämna inte heller matrester, eftersom afrikansk svinpest kan spridas med kött och chark som blir liggande i naturen.
Bly nära våtmarker
Sedan februari 2023 får du inte skjuta blyhagel i en våtmark eller inom 100 meter från den. Reglerna och valet av patroner står under ammunition och kaliber och hagelstorlek.
Naturreservat, nationalparker och fågelskyddsområden
| Område | Vem beslutar | Det här gäller för jakten |
|---|---|---|
| Naturreservat | Länsstyrelsen eller kommunen (7 kap. 4 § miljöbalken) | Föreskrifterna kan förbjuda eller begränsa jakt, nya torn, utfodring, röjning och körning (7 kap. 5 §) |
| Nationalpark | Regeringen efter riksdagens medgivande, på statens mark (7 kap. 2 §) | Naturvårdsverket skriver föreskrifter för varje park |
| Djur- och växtskyddsområde, till exempel fågel- och sälskyddsområden | Länsstyrelsen eller kommunen (7 kap. 12 §) | Jakten kan begränsas och tillträde förbjudas, oftast under häckningstiden men ibland året om |
| Natura 2000-område | Regeringen | Tillstånd krävs för det som på ett betydande sätt kan påverka miljön där (7 kap. 28 a §) |
Naturreservat
Enligt Naturvårdsverket är jakt helt eller delvis tillåten i de flesta naturreservat. Föreskrifterna står i reservatsbeslutet hos länsstyrelsen, eller hos kommunen om reservatet är kommunalt, och skyltar vid entrén visar de viktigaste. Naturvårdsverkets vägledning om jakt i naturreservat tar upp det som oftast regleras:
- Siktgator. I de flesta reservat är det förbjudet att skada levande träd och buskar, och då är det också förbjudet att röja sikt- och skjutgator om föreskrifterna inte gör undantag. Naturvårdsverket rekommenderar undantag för underhåll av gator som redan finns.
- Torn. Befintliga torn bör få stå kvar och ersättas, medan nya kan kräva tillstånd.
- Uttransport. Hämtning av fällt storvilt bör normalt tillåtas, med krav på att undvika körskador.
- Eftersök. Eftersök och avlivning av skadat vilt bör tillåtas även där jakten är förbjuden, men det avgörs i varje reservats föreskrifter.
- Tider och jaktformer. Föreskrifterna kan tillåta jakt bara när det är få besökare, till exempel på vardagar eller tidigt på morgonen. Löshundsjakt och drevjakt kan störa friluftslivet mer än andra jaktformer.
Nationalparker
Sverige har 31 nationalparker (1 § nationalparksförordningen). I Muddus, Padjelanta, Sarek och Stora Sjöfallet, de fyra nationalparkerna i Laponia, förbjuder föreskrifterna jakt (NFS 2013:10). Samernas renskötselrätt gäller dock enligt samma föreskrifter, och den omfattar jakt (25 § rennäringslagen). Medlemmar i samebyarna Udtja och Sierri får dessutom uttryckligen jaga i Padjelanta i samband med renskötseln. I Fulufjällets nationalpark får älg däremot jagas i vissa zoner (NFS 2002:21). Besökare ska alltid ha hunden kopplad i nationalparkerna, enligt Naturvårdsverket, men i Fulufjället får jakträttshavaren ha lös hund vid jakt och jaktträning under jakttiden.
Fågelskyddsområden och Natura 2000
I fågelskyddsområden gäller ofta tillträdesförbud under häckningen. I Östergötlands skärgård gäller förbudet till exempel 1 april–31 juli, 1 april–15 juli eller 1 februari–15 augusti, beroende på område. Länsstyrelsen vet vad som gäller i ditt län.
Jaktlagen hänvisar till tillståndsreglerna för Natura 2000-områden i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken (1 §). Enligt Naturvårdsverket bör jakt i eller nära ett sådant område typiskt sett kräva tillstånd enligt 7 kap. 28 a §, om jakten gäller en art som området har pekats ut för. Det gäller inte när det är uppenbart att artens status inte kan påverkas. Bevarandeplanen för området finns hos länsstyrelsen.
Boplatser och störning under häckning
Fredningen omfattar också viltets ägg och bon (3 § jaktlagen), och att göra ingrepp i viltets bon eller ta eller förstöra fåglars ägg räknas som jakt (2 §). Utanför själva jakten gäller artskyddsförordningen. Den förbjuder bland annat att avsiktligt förstöra fåglars bon och ägg. Den förbjuder också att avsiktligt störa fåglar, särskilt under häckning och uppfödning, när störningen har väsentlig betydelse för bestånden (4 §). Vissa däggdjur, bland andra björn och utter, får du inte avsiktligt störa, särskilt under parning, uppfödning, övervintring och flyttning (4 a §). Från 1 november 2026 står undantaget för jakten i 6 b §.
I praktiken berör reglerna framför allt arbetet runt jakten. Röjer du en siktgata, bygger ett torn eller kör ut foder på våren kan du förstöra bon och skrämma fåglar från äggen. Gör sådant på hösten eller vintern, och håll avstånd till rovfåglarnas boplatser och till spelplatser. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är en utgångspunkt för jakttiderna att viltet inte ska jagas under parning och uppfödning.
Djurskyddslagen och jakten
Djurskyddslagen (2018:1192) gäller djur som hålls av människan, alltså jakthunden och vilt i hägn, men inte frilevande vilt (1 kap. 2 §). Det frilevande viltet skyddas i stället av jaktlagens krav på att jakten inte får utsätta viltet för onödigt lidande (27 §). För hunden gäller djurskyddslagen fullt ut. Den ska behandlas väl (2 kap. 1 §) och ha skydd mot värme och kyla under transport (2 kap. 13 §). Du får inte träna den för eller använda den vid tävlingar och prov så att den lider (3 kap. 1 §). Vad du gör om en katt eller hund fastnar i en fälla står under fångstjakt.
Det här kan komma på teoriprovet
Allemansrätt, terrängkörning och hänsyn i naturen hör till område 6 i Naturvårdsverkets kompetensbeskrivning, och ordningslagen, djurskyddslagen och terrängkörningslagen nämns under område 2. Räkna med frågor om att allemansrätten inte omfattar jakt, vilka fällda djur som får hämtas med fordon, vapnet vid terrängkörning, ansvaret för ett jakttorn och markägarens lov för torn och röjning. Vill du testa dig kan du göra ett gratis teoriprov.
Vanliga frågor
Ingår jakt i allemansrätten?
Nej. Allemansrätten är en rätt att vistas i naturen. Jakträtten hör till fastigheten, så du behöver äga marken eller ha fått jakten upplåten av den som har jakträtten.
Får man köra fyrhjuling i skogen under jakten?
På barmark bara för att hämta en fälld älg, hjort, vildsvin eller björn till lämpligaste bilväg, och bara när det inte går att lösa på annat sätt. Du behöver också markägarens lov. Att åka till passet på barmark eller leta vilt med fordonet är inte tillåtet.
Får man hämta ett rådjur med fyrhjuling?
Inte på barmark. Rådjur finns inte med i terrängkörningsförordningens undantag, och inte heller mufflonfår eller småvilt. Ligger det snö förbjuder lagen inte körningen i sig, men du behöver markägarens lov, får inte köra i ungskog eller på jordbruksmark som kan skadas, och vapnet får inte följa med.
Får man ha geväret med sig på snöskotern?
Som huvudregel nej, eftersom jaktförordningen inte tillåter skjutvapen vid färd med motorfordon i terrängen. Länsstyrelsen kan ge undantag. I Norrbotten finns till exempel en generell dispens med villkor om avstånd och nedpackning.
Behöver man markägarens tillstånd för att bygga ett jakttorn?
Fråga alltid först. Jägareförbundet råder jägare att fråga markägaren innan de bygger, och jaktavtalet kan kräva det. Allemansrätten ger ingen rätt att bygga eller ta virke, och att röja en siktgata kräver markägarens lov. Skriv in i jaktavtalet var torn får stå, vem som äger dem och när de ska bort.
Får man lämna inälvorna i skogen efter jakten?
Ja. Jordbruksverket kräver inte att slaktrester från vilt samlas in. Lägg dem inte på ett olämpligt ställe, till exempel nära hus, och hör av dig till SVA om djuret verkade sjukt.
Får man jaga i ett naturreservat?
Ofta, men inte alltid. Varje reservat har egna föreskrifter som kan förbjuda jakten helt eller begränsa sådant som torn, röjning och utfodring. Föreskrifterna finns hos länsstyrelsen eller kommunen.
Får man jaga i en nationalpark?
Bara där parkens föreskrifter tillåter det. I de fyra nationalparkerna i Laponia förbjuder föreskrifterna jakt, men samernas renskötselrätt gäller och vissa samebymedlemmar får uttryckligen jaga i Padjelanta. Fulufjällets föreskrifter tillåter däremot älgjakt i delar av parken.