Hoppa till innehållet

Jakträtt

Skyddsjakt och licensjakt

Skyddsjakt är jakt som ska förebygga eller stoppa skador av vilt, och den får ske även när arten är fredad eller saknar allmän jakttid. En del skyddsjakt får jakträttshavaren bedriva direkt med stöd av bilaga 4 till jaktförordningen, så kallad skyddsjakt på enskilds initiativ. I andra fall krävs ett beslut av länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Licensjakt är något annat: en förvaltande jakt där en myndighet bestämmer hur många björnar, vargar, järvar, lodjur, gråsälar eller knubbsälar som får fällas. Bilaga 4 får en ny lydelse 1 juli 2027.

Skyddsjakt, licensjakt och allmän jakttid

Grundregeln i 3 § jaktlagen är att vilt är fredat och bara får jagas när en jakttid, en föreskrift eller ett beslut tillåter det. Skyddsjakt och licensjakt bygger på andra regler än de allmänna jakttiderna och har andra syften.

Skyddsjakt på enskilds initiativ Skyddsjakt efter beslut Licensjakt
Syfte Förebygga skador Förhindra skada när bilaga 4 inte räcker Begränsa en stam
Regler 26 § och bilaga 4 till jaktförordningen 23 a, 23 b, 29 och 29 a §§ jaktförordningen 23 c, 23 d och 23 g §§ jaktförordningen
Vem bestämmer Ingen myndighet, villkoren står i bilagan Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket Naturvårdsverket eller, efter delegering, länsstyrelsen
Exempel Gäss på en åker med oskördad säd Lo som tar får Björnjakt på hösten

Skyddsjakt på enskilds initiativ

Enligt 26 § jaktförordningen får jakträttshavaren jaga för att förebygga skador av vilt under de tider och på de villkor som bilaga 4 anger. Någon ansökan behövs inte, men varje punkt i bilagan har egna villkor. Ofta krävs att djuret gör eller kan göra skada på en viss plats, till exempel en åker med oskördad gröda, en hönsgård eller ett fiskeredskap.

Bilaga 4 är alltså ingen extra jakttid. Utanför den allmänna jakttiden får du inte skjuta grågäss som vilar på en sjö, men en flock om minst fem som betar på ett fält med oskördad gröda får du skjuta. Vid skyddsjakt på fåglar enligt bilagan får du också göra ingrepp i bon och förstöra ägg (26 § andra stycket).

Vem får jaga?

Rätten gäller jakträttshavaren, till exempel markägaren eller den som arrenderar jakten. Även den som saknar jakträtt men bor på en gård eller har en trädgård får döda vissa däggdjur som tar sig in där, till exempel räv, grävling och vildsvin (23 § jaktlagen och 26 § jaktförordningen). Vad som gäller på en villatomt läser du om på sidan om jakt på tomten.

Jaktkort, vapen och tid på dygnet

Skyddsjakt enligt punkt 2–4 i bilaga 4 kräver ingen betald viltvårdsavgift (49 § jaktförordningen). Dit hör bland annat djur på gården, i trädgården, i anläggningar och på odlingar. Övrig skyddsjakt enligt bilagan, till exempel på gäss, trana och skarv, kräver ett betalt jaktkort.

Vapenreglerna i NFS 2023:8 gäller också vid skyddsjakt, med lättnader för några små arter som råttor, sorkar, skata och kaja (2 kap. 17 § och 6 kap. 11 §). Se ammunition.

Tiderna på dygnet i 9 § jaktförordningen gäller även vid skyddsjakt. Gäss får alltså bara skjutas från en timme före soluppgången till en timme efter solnedgången, även när de betar på en åker. Länsstyrelsen kan besluta om undantag. Se jakttid på dygnet.

Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs dessutom polisens tillstånd för att skjuta med eldvapen (3 kap. 6 § ordningslagen).

Rapportering

Enligt 26 § ska den som skyddsjagar på eget initiativ lämna de uppgifter till länsstyrelsen som Naturvårdsverket föreskriver. Naturvårdsverket har inte gett ut några sådana föreskrifter, så det finns inget heltäckande system för rapportering i dag. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att senast 1 juni 2027 föreslå hur en anmälningsskyldighet ska utformas. Jägare kan rapportera frivilligt i Svenska Jägareförbundets portal Viltdata. Fråga din länsstyrelse vad den vill ha in.

Skyddsjakt art för art

Här är de vanligaste fallen i bilaga 4 som den lyder sedan 1 april 2026 (SFS 2026:79). Siffran inom parentes är punkten i bilagan.

Skyddsjakt på vildsvin

Vildsvin som tar sig in på en gård eller i en trädgård där de kan göra skada eller vara till olägenhet får jagas hela året (2). Jakträttshavaren får också jaga vildsvin på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där de gör skada. Det gäller även inom 200 meter från sådan mark, om vildsvin redan har skadat grödorna där och jakten behövs för att stoppa nya skador.

Vid all jakt på vildsvin, även skyddsjakt, ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom två timmar från påskjutningen (17 § jaktförordningen). Länsstyrelsen råder dig också att i första hand skjuta kultingar och yngre vildsvin. Den allmänna jakttiden finns under jakttider för vildsvin.

Skyddsjakt på räv och grävling

Rödräv och grävling får jagas hela året på gården och i trädgården om de kan orsaka skada där (2). De får också jagas i en hönsgård, viltuppfödning eller liknande anläggning och 200 meter runt den, om det behövs för att förhindra skada i anläggningen (13). Räv får också jagas för att skydda ungar av tamdjur och renkalvar i kalvningslandet (7). Årsungar av räv får jagas när viltvården kräver det (8), och årsungar av grävling av hänsyn till lantbruket eller viltvården (9). I övrigt gäller jakttiden för räv och för grävling.

Skyddsjakt på kråkfåglar, måsar och duvor

Kråka, kaja, skata, råka och korp, liksom fiskmås, gråtrut, havstrut, skrattmås och tamduva, får jakträttshavaren jaga hela året i tre fall (2). Det gäller i anläggningar som ladugårdar, på mark med grödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där fåglarna gör skada och på särskilt uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Alla utom råka får också jagas vid flygplatser av hänsyn till flygsäkerheten (5).

Ringduva i flock om minst fem som skadar yrkesmässiga odlingar får jagas där från 1 januari (15). I Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län gäller det till 31 juli och i resten av landet till 15 augusti.

Korp, havstrut och skrattmås saknar allmän jakttid och får bara jagas som skyddsjakt. Utöver fallen ovan får korp jagas för att skydda ungar av tamdjur och renkalvar (7) och vid hönsgårdar och viltuppfödning (13).

Skyddsjakt på gäss och svanar

Grågås, kanadagås och vitkindad gås får jagas hela året när de uppträder i flock om minst fem vid fält med oskördad gröda eller kan bli en olägenhet för människors hälsa (12). Sädgås i flock om minst fem vid oskördad gröda får jagas i Skåne och Blekinge län 21 april–20 februari (11). Sångsvan i flock om minst fem vid oskördad gröda får jagas 1 oktober–31 mars (21). Vitkindad gås och sångsvan har ingen allmän jakttid. Fredade arter som prutgås och knölsvan får bara skyddsjagas efter beslut av länsstyrelsen.

Skyddsjakt på trana

Trana i flock om minst fem vid fält med oskördad gröda får jagas 1 augusti–30 september och 1 april–30 maj, när det behövs för att förebygga skada (20). Tranan saknar allmän jakttid.

Skyddsjakt på skarv

Storskarv saknar allmän jakttid. Enligt punkt 19 får jakträttshavaren jaga den för att förebygga skada:

  • vid fasta och rörliga fiskeredskap, men inte handredskap, och 300 meter runt dem, 1 augusti–28 (29) februari,
  • vid fiskodlingar och platser där fisk sätts ut, och 300 meter runt dem, hela året, men vid utsättningsplatser bara från sju dygn före till sju dygn efter utsättningen,
  • i fredningsområden för fisk, 1 augusti–28 (29) februari.

Du måste hålla minst 300 meters avstånd till en boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse vid den här jakten.

Skyddsjakt på hjortdjur

Årskalvar av dovhjort och kronhjort vid fält med oskördad gröda får jagas 1 juli–15 april om det behövs för att förebygga skada (17), och kronhjortskalvar även när kronhjort skadar barrträdens stammar (18). Årskalv av älg vid oskördad gröda får jagas från 1 augusti till älgjaktens början, om länsstyrelsen inte har föreskrivit något annat (10). Vuxen älg, kronhjort, dovhjort och rådjur finns inte med i bilagan.

Främmande arter och säl

Mink, mårdhund, tvättbjörn, vildkanin, sikahjort och flera andra främmande arter får jagas hela året för att förhindra skador som de orsakar (1). Säl finns inte i dagens bilaga 4.

Skyddsjakt efter beslut

Räcker inte bilaga 4 kan du ansöka om skyddsjakt. Vem som beslutar beror på arten:

Art Vem beslutar Regel
Björn, varg och lo Länsstyrelsen i alla län utom Gotlands, efter delegering 23 b och 24 a §§
Järv Länsstyrelserna i norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet 23 b och 24 a §§
Säl och örnar Naturvårdsverket, men beslut om kungsörn kan lämnas över till länsstyrelsen 23 b och 24 a §§
Övriga fåglar och vissa skyddade däggdjur, till exempel bäver, utter och skogshare Länsstyrelsen 29 §
Andra däggdjur, till exempel klövvilt Länsstyrelsen 29 a §

Fåglar och skyddade arter

Hårda krav gäller vid skyddsjakt på alla vilda fåglar, de stora rovdjuren och ett antal skyddade däggdjur, bland annat utter, bäver, skogsmård, iller, skogshare och sälarna (23 a § jaktförordningen). Det får inte finnas någon annan lämplig lösning, och artens gynnsamma bevarandestatus får inte äventyras. Jakten ska också behövas, till exempel för flygsäkerheten, för människors hälsa och säkerhet eller för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog eller fiske. För björn, varg, järv, lo, säl och örn får beslutet fattas innan någon skada har skett, om sannolikheten är stor att en allvarlig skada annars uppstår.

Klövvilt och andra däggdjur

Sedan 1 juli 2026 gäller lägre krav när länsstyrelsen, efter ansökan från den som riskerar skada, beslutar om skyddsjakt på övriga vilda däggdjur, till exempel klövvilt (29 a §). Tidigare krävdes allvarlig skada. Nu räcker det att viltet orsakar skada eller riskerar att göra det. Jakten ska också behövas för att förhindra skadan, och det ska inte räcka med allmän jakttid, särskild jakttid eller skyddsjakt enligt bilaga 4.

Så ansöker du

Du ansöker hos länsstyrelsen i det län där jakten ska ske, oftast i länsstyrelsens e-tjänst. Gäller det säl skickar du ansökan till Naturvårdsverket, och gäller det stora rovdjur som skadar ren kontaktar du länsstyrelsen direkt. Beskriv skadan, var den sker och vad du redan har gjort för att förebygga den, till exempel stängsel eller skrämsel.

Beslutet anger arter och antal djur, tillåtna jaktmedel och metoder, tid, område och övriga villkor (9 b § jaktförordningen). Vid skyddsjakt på stora rovdjur, säl och örn kan beslutet också tillåta jakt på någon annans jaktområde (24 d §). När jakten är klar rapporterar du enligt beslutet, oftast till länsstyrelsen.

När ett rovdjur angriper tamdjur

Angriper björn, varg, järv eller lo tamdjur, eller finns det skälig anledning att befara ett angrepp, får du skrämma bort rovdjuret (28 § jaktförordningen). Tamdjurets ägare eller vårdare får döda rovdjuret utan beslut om skyddsjakt, men bara

  • när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret, eller när det är uppenbart att ett angrepp ska ske i nästa ögonblick,
  • direkt efter att rovdjuret har angripit och skadat eller dödat tamdjur, om det finns skäl att befara ett nytt angrepp,
  • när rovdjuret är inne i tamdjurens hage eller inhägnad och det finns skäl att befara ett angrepp där.

Rovdjuret får bara dödas om det inte går att skrämma bort och angreppet inte kan stoppas på annat lämpligt sätt. På ägarens uppdrag får någon annan göra samma sak för att skydda en jakthund som används i ett jaktlag eller tamdjur i en inhägnad (28 a §). Du får agera på någon annans jaktområde, men i nationalparker bara för att skydda ren (28 b §).

Anmäl händelsen till länsstyrelsen så snart du kan, och låt det döda rovdjuret ligga kvar tills länsstyrelsen har sagt att det får flyttas (28 d §). Jakt enligt 28 § kräver inget jaktkort (49 §), men ansvaret för bedömningen ligger på den som agerar.

Licensjakt på stora rovdjur och säl

Naturvårdsverket får besluta om licensjakt på björn, varg, järv och lo bara om vissa villkor är uppfyllda (23 c och 23 d §§). Precis som vid skyddsjakt på rovdjur får det inte finnas någon annan lämplig lösning, och bevarandestatusen får inte hotas. Jakten ska dessutom ske selektivt och under strängt kontrollerade former. Verket kan lämna över besluten till länsstyrelserna i ett rovdjursförvaltningsområde där stammen är större än den fastställda miniminivån (24 a §). För gråsäl och knubbsäl beslutar Naturvårdsverket själv (23 g §).

Art Vem beslutar i dag Ram för jakttiden Anmälan
Björn Länsstyrelserna i norra och mellersta förvaltningsområdet 21 augusti–15 oktober, i delar av Norrbotten till 30 september Fälld eller påskjuten björn till länsstyrelsen samma dag
Varg Länsstyrelserna i mellersta och södra förvaltningsområdet 2 januari–15 februari Till jaktkortsregistret före jakten, och fällt eller påskjutet djur till länsstyrelsen samma dag
Lo Länsstyrelserna i alla län utom Gotlands 1 mars–15 april i norra området, 1–31 mars i övriga landet Som för varg
Järv Länsstyrelserna i norra förvaltningsområdet 1 oktober–31 december Som för varg
Gråsäl och knubbsäl Naturvårdsverket Enligt varje beslut Fälld eller påskjuten säl till Naturvårdsverket senast närmaste vardag

Varje beslut anger antal djur, område och period, och det är ditt ansvar att veta hur många djur som återstår innan du går ut. Anmälan till jaktkortsregistret i Jägarregistret (47 a §) ger i sig ingen rätt att jaga. Kraven på vapen och hundar skiljer sig mellan arterna. Se artsidorna och jakttider för björn, varg och lodjur.

Älg jagas också efter licens, men i ett annat system med licensområden som länsstyrelsen registrerar (33 § jaktlagen). Det förklaras under viltförvaltning.

Det här ändras 1 juli 2027

De viktigaste ändringarna i bilaga 4 (SFS 2026:1693):

  • Grågås, kanadagås, vitkindad gås och sångsvan: kravet på flock om minst fem försvinner. Gässen får också jagas vid betesmark.
  • Sädgås, bläsgås och bläsand får jagas vid oskördad gröda eller betesmark i Skåne och Blekinge län 1 oktober–28 (29) februari, om det behövs för att förebygga skada. Något flockkrav finns inte, och för sädgås ersätter perioden dagens 21 april–20 februari.
  • Vitkindad gås får dessutom jagas i Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotlands län 1 november–28 (29) februari om det behövs för att förebygga skada.
  • Trana: perioderna blir 1 augusti–15 oktober och 1 april–15 juni.
  • Storskarv får jagas i fler områden, bland annat i Östersjön, och 300-metersgränsen gäller bara aktiva häckningsplatser för skarv.
  • Gråhäger får jagas vid fiskodlingar och utsättningsplatser.
  • Säl får jagas i sötvattensområden hela året.
  • Årskalvar av dov- och kronhjort får också jagas vid betesmark och vid ensilage.
  • Fälthare och näbbmöss läggs till bland djuren på gården och i trädgården, ringduva bland fåglarna i anläggningar och på odlingar, och kungsfasan bland de främmande arterna.

Nya allmänna jakttider från samma datum finns under nya jakttider 2027. Jakt som inte uppfyller villkoren kan vara jaktbrott.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan skyddsjakt och licensjakt?

Skyddsjakt ska förebygga eller stoppa skador som vilt orsakar, till exempel på grödor, tamdjur eller fiske. Licensjakt är en förvaltande jakt där en myndighet bestämmer hur många djur av en fredad art som får fällas i ett område. I dag gäller det björn, varg, järv, lo, gråsäl och knubbsäl.

Vad är skyddsjakt på enskilds initiativ?

Det är skyddsjakt som jakträttshavaren får bedriva utan att söka tillstånd, enligt 26 § och bilaga 4 till jaktförordningen. Bilagan anger art, plats, villkor och tid, till exempel gäss i flock om minst fem vid fält med oskördad gröda.

Behöver man jaktkort vid skyddsjakt?

Det beror på vilken punkt i bilaga 4 du jagar med stöd av. Punkt 2–4, som gäller bland annat djur på gården, i trädgården, i anläggningar och på odlingar, kräver ingen viltvårdsavgift. Skyddsjakt på till exempel gäss, trana och skarv kräver betalt jaktkort (49 § jaktförordningen).

Får man skjuta vildsvin som skadar grödor utanför jakttiden?

Ja. Jakträttshavaren får jaga vildsvin hela året på mark med grödor där de gör skada, och inom 200 meter från sådan mark om vildsvin har skadat grödorna där tidigare och jakten behövs för att förhindra nya skador (bilaga 4 punkt 2).

Hur ansöker man om skyddsjakt?

Du ansöker hos länsstyrelsen i det län där jakten ska ske, oftast i länsstyrelsens e-tjänst. Gäller ansökan säl skickar du den till Naturvårdsverket. Beskriv skadan och vad du redan har gjort för att förebygga den.

Får man skjuta en varg som angriper fåren?

Ja, under vissa villkor. Tamdjurets ägare eller vårdare får döda björn, varg, järv eller lo som angriper tamdjuren om rovdjuret inte går att skrämma bort (28 § jaktförordningen). Du ska anmäla händelsen till länsstyrelsen så snart du kan.

Vad ändras i skyddsjakten 1 juli 2027?

Bilaga 4 får en ny lydelse (SFS 2026:1693). Bland annat försvinner kravet på flock om minst fem för grågås, kanadagås, vitkindad gås och sångsvan, trana får längre perioder, skarv får jagas i fler områden och säl får jagas i sötvatten hela året.

Till jakträtt