Hoppa till innehållet

Övriga fåglar

Skogsduva

Vetenskapligt namn: Columba oenas

En blågrå duva utan vita fält som lätt förväxlas med ringduvan på åkern. Skogsduvan häckar i hål i gamla träd och är fredad.

Skogsduva
Skogsduva

Snabbfakta

  • Drygt 30 cm, mindre än ringduvan
  • Blågrå utan vita fält, mörkt öga
  • Två korta svarta vingstreck, grå vingundersida
  • Dovt, tvåstavigt hoande
  • Två till tre kullar mellan april och september
  • Flyttar i september–oktober till södra Frankrike och norra Spanien
  • Fredad och utan jakttid
  • Inte rödlistad 2025 (LC), beståndet ökar

Skogsduvan är en blågrå duva, mindre än ringduvan, som häckar i hål i gamla träd. Den är fredad och har ingen jakttid. Jagar du duvor måste du kunna skilja den från ringduvan, eftersom båda äter på samma åkrar under sensommaren.

Kännetecken

Skogsduvan är drygt 30 cm lång, ungefär som en tamduva eller en kaja. Ringduvan är drygt 40 cm och ser tydligt kraftigare ut.

  • Inget vitt någonstans: ingen vit halsfläck, inget vitt vingband och ingen vit övergump (ryggen närmast ovanför stjärten).
  • Blågrå kropp med vinrosa bröst och grön och vinröd glans på halssidan, som bara syns på nära håll.
  • Två korta svarta streck på den hopfällda vingen, inga hela band tvärs över.
  • Mörkt öga. Vuxna ringduvor har nästan vitt öga.
  • I flykt ser vingen tvåfärgad ut, ljusgrå inåt och svart i spetsen och längs bakkanten. Undersidan är grå, hos tamduvan vit.
Skogsduva
Skogsduva
Skogsduva i flykt
Skogsduva i flykt

Kön och ålder

Hane och hona ser likadana ut. Ungfåglarna är mattare grå, saknar halsglansen och har blekare näbb och ben.

Det gäller också åt andra hållet. Unga ringduvor saknar den vita halsfläcken de första månaderna och har grått öga. En duva utan halsfläck är alltså inte automatiskt en skogsduva, så titta efter fler tecken innan du bestämmer arten.

Läten

Hanen sjunger ett dovt, tvåstavigt hoande som han upprepar många gånger i följd. Ringduvans fras har fem stavelser, så räkna stavelserna när du hör en duva i skogen.

Förväxlingsarter

Tabellen över skillnaderna mot ringduvan finns på ringduva och skogsduva. Här är lägena som brukar ställa till det.

Det vanligaste är ringduvor på åkern. I motljus är alla duvor grå, och storleken är svår att bedöma när fåglarna sitter spridda. Vänta tills de lyfter. Ringduvans vingband syns på långt håll. Ser du inget vitt på en flygande duva skjuter du inte.

Sedan finns blågrå tamduvor. Den ursprungliga dräkten har två tydliga svarta band över vingen, vit vingundersida och vit övergump, men förvildade tamduvor varierar mycket i färg. Tamduvor håller till i städer och i jordbrukslandskapet, skogsduvor vid lövskog och hagmarker. Klippduvan, tamduvans vilda ursprungsform, är inte påträffad i Sverige. Det du ser här är förvildade tamduvor.

Turkduvan är beigegrå med ett smalt svart band i nacken och känns lätt igen på färgen.

Spår och tecken

Skogsduvan häckar nästan bara i hål, medan ringduvan bygger ett glest risbo i träd och buskar. En duva som flyger ut ur ett hål i ett träd är därför nästan alltid en skogsduva.

Boet ligger ofta i ett gammalt spillkråkehål, i en ihålig ek eller i en knipholk. Långt inne i barrskogen kan ett enda spillkråkehål räcka för att ett par ska häcka där. Kajan vill ha samma hål, och när kajungarna har flugit ut i juni tar skogsduvan ofta över.

Levnadssätt

Skogsduvan trivs där gamla ihåliga träd, framför allt ekar, står nära åkermark. Den äter frön av raps och åkerogräs, säd, ärter och ollon. Nästan all föda söker den på öppna fält, ibland flera kilometer från boet. Honan lägger oftast två ägg, och paret hinner med två eller tre kullar mellan mitten av april och september. Ungarna matas med krävmjölk, en näringsrik vätska som föräldrarna bildar i krävan, och lämnar hålet efter 25–30 dygn. Mården tar ägg och ungar.

Utbredning

Skogsduvan häckar i löv- och lövblandskog, oftast nära jordbruksmark, i Götaland och Svealand och längs Norrlands kust upp till Norrbotten. Den är vanligast i södra och östra delen av utbredningen och tätast på Gotland. I början av 2000-talet skattades beståndet till omkring 9 000 par, och enligt Rödlistan 2025 ökar det.

Nästan alla skogsduvor flyttar i september och oktober till södra Frankrike och norra Spanien och kommer tillbaka i mars och april. I vinterkvarteren jagas duvor hårt: av de skogsduvor som ringmärkts i Sverige och sedan hittats igen har 62 procent skjutits i Frankrike.

Jakt och status

Skogsduvan är fredad. Enligt 3 § jaktlagen är viltet fredat om inte jakt är tillåten, och skogsduvan nämns varken i bilaga 1 (allmän jakttid) eller bilaga 4 (jakt för att förebygga skador) till jaktförordningen. Från 1 juli 2027 gäller nya bilagor (SFS 2026:1693), och där saknas skogsduvan också. Skyddsjakt kan bara bli aktuell genom ett tillstånd från länsstyrelsen. Fredningen omfattar ägg och bon. Har ett par byggt bo i ett hus eller på en gård och gör allvarlig skada får boet flyttas (bilaga 4 punkt 16), men ägg och ungar får inte förstöras. Enligt artskyddsförordningens förteckning får arten jagas i vissa EU-länder men inte i Sverige.

Risken att skjuta fel art är störst vid duvjakt. Ringduvan får jagas från den 16 augusti i större delen av landet och från den 1 augusti i Dalarnas län och Norrlandslänen, se jakttider för ringduva. Skogsduvorna stannar då en till två månader till och äter på samma stubbåkrar. Skyddsjakt på ringduvor i yrkesmässiga odlingar är tillåten 1 januari–15 augusti i större delen av landet, mitt i skogsduvans häckningstid. Vid lockjakt kommer duvorna snabbt och lågt, och i gryningen syns inga färger. Skjut bara när du sett det vita vingbandet.

Skjuter du en skogsduva för att du inte har kontrollerat arten kan det bli jaktbrott, och enligt 43 § jaktlagen räcker oaktsamhet. Skogsduvan är inte statens vilt.

I Rödlistan 2025 bedöms skogsduvan som livskraftig (LC). Den var sårbar (VU) år 2000 och nära hotad (NT) år 2005 efter en kraftig minskning. Minskningen berodde troligen mest på att gamla hålträd har försvunnit, men besprutning, konkurrens med kajan, fler mårdar och hård jakt i vinterkvarteren har också spelat in.

Inför provet

  • Fredad och saknar jakttid. Den nämns inte i bilaga 1 eller bilaga 4.
  • Inget vitt på hals, vinge eller övergump.
  • En ung ringduva utan halsfläck känns igen på det vita vingbandet.
  • Häckar i trädhål, ofta gamla spillkråkehål, och i holkar.
  • Felbestämning vid duvjakt kan bli jaktbrott redan vid oaktsamhet.

Fler foton på skogsduva

Skogsduva
Skogsduva
Skogsduva vid håla i trädstam
Skogsduva vid håla i trädstam

Vanliga frågor

Är skogsduvan fredad?

Ja. Skogsduvan har ingen jakttid i jaktförordningens bilaga 1 och nämns inte i bilaga 4, så du får inte skjuta den på egen hand. Skyddsjakt kräver ett tillstånd från länsstyrelsen. Fredningen gäller också ägg och bon. Ett bo i ett hus eller på en gård får flyttas om det gör allvarlig skada, men ägg och ungar får inte förstöras.

Hur skiljer man skogsduva från ringduva?

Ringduvan är större och är ensam bland våra duvor om att ha ett brett vitt band över vingen. Skogsduvan saknar helt vitt på vingar och hals och har mörkt öga.

Hur skiljer man skogsduva från tamduva?

Tamduvans ursprungsform har två tydliga svarta band över vingen, vit vingundersida och vit övergump, men förvildade tamduvor varierar mycket i färg. Skogsduvan har bara två korta svarta streck på vingen och är grå både på övergumpen och under vingen.

Var häckar skogsduvan?

I hål i gamla träd, ofta i övergivna spillkråkehål eller i ihåliga ekar. Stora holkar, till exempel knipholkar, tar den också gärna. Bland våra duvor är den nästan ensam om att häcka i hål.

Flyttar skogsduvan på vintern?

Ja, nästan alla svenska skogsduvor flyttar i september och oktober till södra Frankrike och norra Spanien. De kommer tillbaka i mars och april, och bara ett fåtal övervintrar i södra Sverige.

Är skogsduvan rödlistad?

Nej. Skogsduvan är inte rödlistad i Rödlistan 2025 utan bedöms som livskraftig (LC), och beståndet ökar. Efter en kraftig minskning var den sårbar (VU) år 2000 och nära hotad (NT) år 2005.

Känner du igen skogsduva?

4 bilder på skogsduva, ringduva och tamduva. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat om inte jakt är tillåten, fredningen gäller också ägg och bon), lydelse Lag (2026:832), och 43 § (jaktbrott redan vid oaktsamhet): riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, lydelse i dag och från 2027-07-01 (SFS 2026:1693): skogsduva nämns inte i någon av dem, ringduva har jakttid 16 aug–31 dec i större delen av landet och 1 aug–31 dec i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (bilaga 1 punkt 27, punkt 26 från 2027), skyddsjakt på ringduva i yrkesmässiga odlingar 1 jan–15 aug (1 jan–31 juli i de sex norra länen) enligt bilaga 4 punkt 15, och bilaga 4 punkt 16 (fågelbo samt ägg eller ungar får flyttas den 1 juli–30 juni om allvarlig skada eller olägenhet uppstår av att en fågel byggt bo i ett hus eller en gård, att förstöra ägg och avliva ungar gäller bara de arter som räknas upp, skogsduva finns inte med), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 23 a § (villkor för beslut om skyddsjakt på vilda fåglar) och 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt, skogsduva ingår inte), lydelse SFS 2026:835: rkrattsbaser.gov.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1 (Columba oenas markerad S och x: får enligt fågeldirektivet jagas i vissa medlemsstater men inte i Sverige): riksdagen.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken, bedömningstext för skogsduva i Artfakta (LC, häckar i löv- och lövblandskog nära jordbruksmark, förekommer i Götaland och Svealand och längs Norrlands kustland norrut till Norrbotten, vanligast i södra och östra delarna, tätast på Gotland, populationen ökar) och rödlisthistorik (VU 2000, NT 2005, LC 2010–2025), läst 2026-10-21: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: skogsduva, artbeskrivning (cirka 30 cm som kaja eller tamduva och märkbart mindre än ringduvan, grön- och vinrödglänsande fläckar på halssidan, grå vingundersida mot tamduvans vita, hålhäckare i främst ek, i gamla spillkråkehål i barrskog och i knipholkar, föda, 2 ägg och 2–3 kullar, häckning mitten av april till september, krävmjölk, flygga efter 25–30 dygn, flyttning september–oktober till södra Frankrike och norra Spanien och åter i mars–april, kajans ungar flyger i juni och skogsduvan tar över hålet, cirka 9 000 par i början av 2000-talet, minskningen beror förmodligen till stor del på färre hålträd men också på besprutning, konkurrens med kaja, mård och duvjakt utomlands, 62 procent av återfynden skjutna i Frankrike), läst 2026-10-21: artfakta.se
  • Oiseaux.net, Stock Dove (32–34 cm, inget vitt i dräkten, mörkbrun iris, i flykt ljusgrå på täckare och handpennornas bas och svart på handpennornas spetsar och yttre armpennor, ungfåglar mattare utan halsglans och med blekare näbb och ben, sången en kraftig men dov ton som upprepas, nästan den enda duvan som bara häckar i hål), läst 2026-10-21: oiseaux.net
  • Oiseaux.net, Common Wood Pigeon (41–45 cm, vuxna nästan vit iris, ungfåglar grå iris och ingen vit halsfläck, den enda av duvorna med tydliga vita band i vingen, glest kvistbo i träd och buskar), läst 2026-10-21: oiseaux.net
  • Wikipedia (tyska), Ringeltaube, avsnittet om dräkter (ungfåglarna saknar halsteckningen, som kommer vid ruggningen mellan augusti och december samma år, med hänvisning till Svensson m.fl., Kosmos Vogelführer 1999), läst 2026-10-21: de.wikipedia.org
  • Sveriges Radio, Naturmorgon, Fågelsånglektion #11 (2017-06-10): skogsduvans läte tvåstavigt, ringduvans femstavigt, läst 2026-10-21: sverigesradio.se
  • RSPB, Stock dove (ingen ljus övergump till skillnad från tamduvor, två korta svarta band och svarta vingkanter i flykt), läst 2026-10-21: rspb.org.uk
  • Audubon Field Guide, Rock Pigeon (ursprungsformen har två svarta vingband, vit övergump och vit vingundersida, förvildade duvor har många färgformer), läst 2026-10-21: audubon.org
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: tamduva (jordbrukslandskap och urban miljö av stor betydelse), läst 2026-10-21: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: klippduva (svensk förekomst: ej påträffad, Rödlistan 2025 NA), granskad 2026-10-19: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: turkduva, kännetecken (nästan enfärgat beigegrå med ett smalt svart band runt nacken), läst 2026-10-21: artfakta.se

Faktagranskad 21 oktober 2026.

Alla sidor om övriga fåglar