Hoppa till innehållet

Övriga fåglar

Tamduva

Vetenskapligt namn: Columba livia

Tamduvan är en förvildad form av klippduvan och vanlig i städer och på gårdar. Den saknar allmän jakttid men får skjutas vid skyddsjakt.

Tamduvor
Tamduvor

Snabbfakta

  • 30–36 cm, blågrå med glänsande hals, ibland vit, brun eller svart
  • Två hela svarta vingband och ljus vingundersida
  • Häckar i byggnader, upp till sex kullar per år
  • Saknas i bilaga 1, skyddsjakt enligt bilaga 4 punkt 2 och 5
  • Inte med i 23 § jaktlagen, så skyddsjakten kräver jakträtt
  • Kulpatron klass 4, hagel eller luftgevär, vid skyddsjakt även .22 med 40 J kvar på 10 meter

Tamduvan är samma art som klippduvan, men de duvor du ser på torg och i lador härstammar från tama duvor och lever i dag fritt. Den har ingen allmän jakttid. Däremot får jakträttshavaren skjuta tamduvor året runt enligt bilaga 4 till jaktförordningen, och då måste du kunna skilja dem från de fredade duvorna.

Kännetecken

  • 30–36 cm, ungefär som en skogsduva och mindre än en ringduva. Kraftig kropp, litet huvud, korta ben och tunn näbb.
  • Den vanligaste färgen är blågrå med två hela svarta band tvärs över vingen och ett mörkt band ytterst på stjärten. Halsen glänser i grönt och lila.
  • Dräkten varierar mycket. Det finns helvita, rostbruna och svartaktiga fåglar, och vingen kan ha band, fläckar eller vara helt enfärgad.
  • I flykt syns oftast en ljus vingundersida. Fåglar av vild typ har också vit övergump, alltså fjädrarna ovanför stjärten, och den vilda klippduvan har mörkrött öga.
  • Går med nickande huvud. En skrämd flock cirklar några varv innan den slår sig ned igen.
Tamduva
Tamduva
Tamduva i flykt
Tamduva i flykt

Kön och ålder

Hane och hona är svåra att skilja åt på dräkten. Hanen avslöjar sig när han uppvaktar honan: han blåser upp halsen, bugar, breder ut stjärten och går i en cirkel runt henne medan han kuttrar. Samma beteende kan också riktas mot en rival. Det är hanen som väljer boplatsen.

Ungarna kläcks hjälplösa, med glest gult eller vitt dun, och sitter kvar i boet i fyra till fem veckor. De flesta tamduvor häckar första gången när de är ett år.

Läten

Kuttrandet är en rullande serie djupa toner ur strupen som hanen upprepar medan han spelar. Vid fara hörs ett kort grymtande. När flocken lyfter slår vingspetsarna ihop med en skarp smäll.

Förväxlingsarter

  • Ringduva: klart större, med vit fläck på halsen och vitt tvärband över vingen. Jaktbar.
  • Skogsduva: lika stor och blågrå, men vingbanden är korta streck, inte hela band, och både övergump och vingundersida är grå. Fredad.
  • Turkduva: nästan enfärgat ljust beigegrå med ett smalt svart band i nacken. Fredad och nära hotad.

Svårast är det när en blågrå tamduva av vild typ går på åkern bland skogsduvor. Titta efter de hela vingbanden och den ljusa vingundersidan när fåglarna lyfter. Skillnaderna mellan de två vilda duvorna går vi igenom i ringduva och skogsduva.

Spår och tecken

Tamduvan häckar under tak: på bjälkar i lador, i trapphus och tomma hus, under takfoten och i hängrännor. Boet är först en tunn plattform av strå och kvistar, men det används gång på gång och växer av spillningen till en fast hög. Stora spillningsfläckar under en takbjälke eller ett broräcke visar att tamduvor bor där.

Levnadssätt

Tamduvan äter mest frön och säd men också groddar, knoppar och frukt, och i städer gärna bröd och matrester. Paret lägger ett till tre vita ägg, oftast två, som ruvas i ungefär 18 dygn. Båda föräldrarna matar ungarna med krävmjölk, och ett par kan hinna med upp till sex kullar på ett år.

Utbredning

Tamduvor lever nära människor: i städer och tätorter och i jordbruksbygd med lador och spannmål. Enligt SLU Artdatabanken har de förts in av människan och varit bofasta här sedan före år 1800. Den vilda klippduvan har aldrig påträffats i Sverige. I Rödlistan 2025 står tamduvan som NA, ej tillämplig, och bedöms alltså inte.

Jakt och status

Tamduvan finns inte i bilaga 1 och saknar därför allmän jakttid, både i dag och med de nya bilagorna från 1 juli 2027. Enligt artskyddsförordningen får arten jagas i Sverige, men jakten sker som skyddsjakt på enskilds initiativ, alltså utan att någon myndighet först fattar beslut (26 § jaktförordningen). Jakträttshavaren får skjuta tamduvor hela jaktåret, 1 juli–30 juni, i fyra lägen enligt bilaga 4:

  • i en anläggning, till exempel en lada eller ett lager, för att förhindra skada eller olägenhet (punkt 2)
  • på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där duvorna skadar grödorna (punkt 2)
  • på särskilt uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd (punkt 2)
  • vid flygplatser, av hänsyn till flygsäkerheten (punkt 5, från 1 juli 2027 bara om det behövs)

Tamduvan finns inte bland djuren i 23 § jaktlagen, så den som bor på en gård utan att ha jakträtt där får inte skjuta tamduvor med stöd av den regeln. Vid själva skyddsjakten får du göra ingrepp i bon och förstöra ägg (26 §). Bygger duvorna bo i ett hus eller på en gård och ställer till allvarlig skada eller olägenhet, får bo, ägg och ungar också flyttas (punkt 16). Från 1 juli 2027 säger punkt 16 dessutom uttryckligen att bo och ägg av tamduva i sådana fall får förstöras och ungarna avlivas.

Enligt NFS 2023:8 räcker kulpatron klass 4, och hagelgevär får användas i kaliber 12, 16, 20, 24, 28, 32 och .410. Vid skyddsjakt på tamduva får du dessutom använda en .22 med minst 40 J anslagsenergi 10 meter från mynningen, och luftgevär med lägre mynningsenergi än 150 J, om utgångshastigheten är minst 180 m/s. Mer om klasserna finns under ammunition.

Jagar du efter solnedgång och fram till en timme före soluppgång, ska du ha med dig en hund som kan apportera eller markera, utom på snötäckt mark (17 §). Inom detaljplanelagt område krävs Polisens tillstånd för att skjuta med eldvapen (3 kap. 6 § ordningslagen). Skjut aldrig om du inte är säker på arten. En turkduva eller skogsduva som fälls av misstag kan bli jaktbrott.

Inför provet

  • Samma art som klippduvan, Columba livia.
  • Ingen allmän jakttid, bara skyddsjakt enligt bilaga 4, året runt.
  • Två hela svarta vingband, men dräkten varierar mycket.
  • Förväxlas med skogsduva och turkduva, som båda är fredade.
  • Klass 4, hagel, .22 med minst 40 J på 10 meter eller luftgevär vid skyddsjakt.

Vanliga frågor

Får man skjuta tamduvor?

Ja, men bara som skyddsjakt enligt bilaga 4 till jaktförordningen. Jakträttshavaren får skjuta tamduvor året runt i en anläggning där de gör skada eller olägenhet, på åker eller i yrkesmässig trädgårdsodling där de skadar grödorna, vid flygplatser och på särskilt uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Allmän jakttid saknas.

Är tamduva vilt?

Jaktlagen räknar vilda däggdjur och fåglar som vilt. Tamduvorna härstammar från tama duvor, men de förvildade duvorna lever och förökar sig fritt, och jaktförordningen räknar upp tamduvan bland arterna i bilaga 4. Var gränsen går mot duvor som någon äger och har i ett duvslag står inte uttryckligen i lagen.

Får man skjuta duvor med luftgevär?

Ja, med ett luftgevär som uppfyller jaktkraven: minst 5,5 mm kaliber, en kula som expanderar eller deformeras och normalt minst 150 J i mynningsenergi. Ett sådant luftgevär räknas som skjutvapen och kräver licens. Vid skyddsjakt på tamduva enligt bilaga 4 får mynningsenergin vara lägre än 150 J om kulan lämnar pipan med minst 180 m/s. Inom detaljplan behöver den som är under 18 år tillstånd från Polisen.

Vilken ammunition får man använda på tamduva?

Kulpatron klass 4 räcker för duvor, och hagelgevär får användas i kaliber 12, 16, 20, 24, 28, 32 och .410. Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på tamduva får du också använda en .22 som har minst 40 J kvar 10 meter från mynningen.

Är tamduva och klippduva samma art?

Ja. Båda är Columba livia. Klippduvan är den vilda formen och har inte påträffats i Sverige. Duvorna du ser i städer och på gårdar är förvildade tamduvor, och de har funnits här sedan före år 1800.

Känner du igen tamduva?

5 bilder på tamduva, ringduva, skogsduva och turkduva. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktlag (1987:259) 2 § (vilt är vilda däggdjur och fåglar, ingrepp i bon och att ta ägg räknas som jakt), 3 § (viltet är fredat om inte jakt är tillåten), 10 § (fastighetsägaren har jakträtten) och 23 § (den som bor på en gård men saknar jakträtt får döda vissa uppräknade djur, tamduva finns inte med), lydelse t.o.m. Lag (2026:832), läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1, både i dag och från 2027-07-01 (tamduva saknas, alltså ingen allmän jakttid), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 2 (jakträttshavare får jaga tamduva i en anläggning, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där den skadar, och på särskilt uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, 1 juli–30 juni), punkt 5 (tamduva vid flygplatser med hänsyn till flygsäkerheten, 1 juli–30 juni) och punkt 16 (fågelbo, ägg och ungar får flyttas vid allvarlig skada eller olägenhet i hus eller gård), lydelse Förordning (2026:79), läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 som gäller från 2027-07-01, punkt 2 (tamduva kvar med samma villkor), punkt 5 (jakt vid flygplatser får ske om det behövs med hänsyn till flygsäkerheten) och punkt 16 (bo och ägg av bland annat tamduva får förstöras och ungar avlivas vid allvarlig skada eller olägenhet i hus eller gård), lydelse Förordning (2026:1693), läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 17 § (hund som apporterar eller markerar krävs vid jakt på övrig fågel mellan solnedgång och en timme före soluppgång, utom på snötäckt mark, från båt i öppet vatten eller vid havskust med vettar), lydelse Förordning (2011:188), och 26 § (skyddsjakt på enskilds initiativ enligt bilaga 4, ingrepp i bon och ägg tillåtna vid sådan jakt, uppgiftsskyldighet till länsstyrelsen), lydelse Förordning (2021:334), läst 2026-10-21: riksdagen.se
  • NFS 2023:8 Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, 1 kap. 5 § (E10 är anslagsenergin 10 meter från mynningen), 2 kap. 12–14 §§ (klass 4 räcker för duvor), 2 kap. 17 § (kulpatron i kaliber 5,6 mm (.22) med E10 minst 40 J vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på bland annat tamduva, björktrast, skata och kaja), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12, 16, 20, 24, 28, 32 och .410 för duvor), 6 kap. 5 och 8–11 §§ (luftgevär minst 5,5 mm, expanderande eller deformerande kula, E0 minst 150 J, vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på tamduva får E0 vara lägre om utgångshastigheten är minst 180 m/s), läst 2026-10-21: naturvardsverket.se
  • Ordningslag (1993:1617) 3 kap. 6 § (skjutning med eldvapen inom detaljplanelagt område kräver tillstånd av Polismyndigheten, den som är under 18 år behöver tillstånd för luftvapen utomhus inom detaljplan), lydelse Lag (2025:709), läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) bilaga 1 (Columba livia, klippduva och tamduva, markerad S och J: får enligt fågeldirektivet jagas i Sverige), lydelse t.o.m. SFS 2026:1504, läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: tamduva, Columba livia, domesticated populations (bofast och reproducerande, aktivt införd och bofast före år 1800, Rödlista 2025 NA, jordbrukslandskap, urban miljö och inomhusmiljöer, föda frön, groddar och knoppar), granskad 2026-10-21: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: klippduva, Columba livia (tamduva är synonymt svenskt namn och tamduvorna ligger som underliggande taxon, den vilda formen ej påträffad i Sverige, Rödlista 2025 NA), granskad 2026-10-21: artfakta.se
  • Vapenlag (2026:408) 1 kap. 3 § (vapen som skjuter med komprimerad luft räknas som skjutvapen) och 2 kap. 2 § (tillstånd krävs inte för effektbegränsade luftvapen avsedda för målskytte), läst 2026-10-21: data.riksdagen.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: skogsduva (cirka 30 cm, stor som en kaja eller tamduva och märkbart mindre än ringduvan, grå vingundersida mot tamduvans vita), läst 2026-10-21: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: ringduva (omkring 40 cm, Rödlista 2025 LC), läst 2026-10-21: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta: turkduva (nästan enfärgat beigegrå med smalt svart band runt nacken, Rödlista 2025 NT), läst 2026-10-21: artfakta.se
  • Cornell Lab of Ornithology, All About Birds: Rock Pigeon, kännetecken (30–36 cm, 265–380 g, vingbredd 50–67 cm, varierande dräkt, vingen med två band, mörka fläckar eller enfärgad, mörkt stjärtband, glänsande hals, ljus vingundersida, vita, rostfärgade och svartaktiga varianter, nickande gång), granskad 2026-10-21: allaboutbirds.org
  • Cornell Lab of Ornithology, All About Birds: Rock Pigeon, levnadssätt (frön och frukt, mat som människor lämnar, duvor kan buga, kuttra, blåsa upp halsen och gå i cirkel även när de hotar en rival, bo på avsatser och under takfot, boet växer av spillning, 1–3 vita ägg, ruvning 18 dygn, ungtid 25–32 dygn, 1–6 kullar, båda föräldrarna matar med krävmjölk, hanen väljer boplats och spelar), granskad 2026-10-21: allaboutbirds.org
  • Cornell Lab of Ornithology, All About Birds: Rock Pigeon, läten (rullande serie strupiga kuttranden med bugningar, uppblåst hals och utbredd stjärt, kort grymtande vid fara, vingspetsarna slår ihop vid uppflog), granskad 2026-10-21: allaboutbirds.org
  • BTO, Rock Dove (vild klippduva med mörkröd iris, ljusgrå dräkt, två svarta vingband och vit övergump, i Storbritannien finns rena vilda klippduvor bara kvar vid avlägsna kuster i norra och västra Skottland och på norra Irland, där de häckar i havsgrottor och på klipphyllor, förvildade tamduvor i byggnader och under broar, oftast två ägg, ruvning 16–19 dygn, ungarna flygga efter 35–37 dygn, häckar oftast från ett års ålder), granskad 2026-10-21: bto.org

Faktagranskad 21 oktober 2026.

Alla sidor om övriga fåglar