Hardjur
Fälthare
Vetenskapligt namn: Lepus europaeus
Fältharen är en stor, inplanterad hare i odlingsbygd som är gråbrun året om och har allmän jakttid i hela landet.

Snabbfakta
- Ursprung: inplanterad på 1800-talet
- Utbredning: södra och mellersta Sverige, upp till södra Norrland
- Kännetecken: svart ovansida på svansen, långa öron, gråbrun året om
- Föda: gräs, örter, grödor, på vintern kvistar och bark
- Fortplantning: tre till fyra kullar per år, ungarna föds med päls
- Jaktlig status: allmän jakttid i hela landet, även skyddsjakt enligt bilaga 4
- Ammunition: minst klass 3, hagel i kaliber 12, 16 eller 20
Fältharen är ursprungligen en stäppart från Europa och västra Asien. Den planterades in i södra Sverige under 1800-talet och har sedan spridit sig norrut, i dag ungefär upp till södra Norrland. Den trivs bäst i öppet odlingslandskap med åkrar, ängar och skogsbryn, men finns också i villaområden och kring städer. Mer om harjakt finns under viltkunskap om hare.
Kännetecken
- Stor och långbent. Fältharen är tydligt större och tyngre än skogsharen.
- Långa öron med svarta spetsar.
- Svansen är svart på ovansidan och vit under. Det syns tydligt när haren springer ifrån dig.
- Pälsen är gråbrun till gulbrun och ofta flammig. Fältharen blir inte vit på vintern men kan bli gråare.
- Ögonen är ljusare och mer gulbruna än skogsharens.
Hane och hona ser likadana ut och går inte att skilja åt på avstånd.


Förväxlingsarter
- Skogshare: mindre, kortare öron, helvit svans och vit vinterdräkt. Se skogshare och fälthare.
- Vildkanin: mycket mindre, med korta ben och korta öron utan tydliga svarta spetsar.
Fälthare och skogshare kan korsa sig, och korsningar med drag från båda arterna förekommer.
Spår och tecken
Hararnas spår består av fyra avtryck där bakfötterna landar framför framfötterna. Fältharens bakfötter är smalare och mindre håriga än skogsharens. I snö syns ofta legor, små gropar där haren legat. Spillningen består av runda, något tillplattade kulor.
Levnadssätt
Fältharen äter gräs, örter, sädesbrodd och andra grödor, och på vintern även kvistar, knoppar och bark. Den kan göra skada i fruktodlingar och plantskolor.
Haren lever ensam men samlas ibland på åkrarna under parningstiden. Dräktigheten är ungefär sex veckor, och honan kan få tre till fyra kullar per år med några ungar i varje. Ungarna föds med päls och öppna ögon och ligger var för sig i små gropar. Många ungar dör i jordbruksmaskiner eller tas av rovdjur.
Jakt och regler
Fältharen har allmän jakttid i hela landet, från hösten till vinterns slut. Se jakttider för datum. Vanliga jaktformer är jakt med drivande hund, smygjakt och vakjakt.
Den får också jagas som skyddsjakt enligt bilaga 4, bland annat i handelsträdgårdar, fruktodlingar och plantskolor och på mark med jordbruksgrödor där den gör skada.
Enligt NFS 2023:8 gäller:
- Kulgevär: minst kulpatron klass 3.
- Hagelgevär: kaliber 12, 16 eller 20. De mindre kalibrarna 24, 28, 32 och .410 är inte tillåtna för hare.
Det här brukar provet fråga om
- Hur du skiljer fälthare från skogshare: svansen, öronen och vinterdräkten.
- Att harungar föds med päls och öppna ögon.
- Ammunitionen: minst klass 3 eller hagel i kaliber 12, 16 eller 20.
Fler foton på fälthare


Känner du igen fälthare?
4 bilder på fälthare, skogshare och vildkanin. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

