Hardjur
Skogshare
Vetenskapligt namn: Lepus timidus
Skogsharen är vår inhemska hare, blir vit på vintern och har allmän jakttid i hela landet.

Snabbfakta
- Ursprung: inhemsk
- Utbredning: hela landet
- Kännetecken: vit svans, svarta öronspetsar, vit på vintern
- Föda: gräs och örter på sommaren, kvistar och bark på vintern
- Fortplantning: två eller tre kullar per år
- Jaktlig status: allmän jakttid i hela landet
- Ammunition: minst klass 3, hagel i kaliber 12, 16 eller 20
Här finns kännetecken, förväxlingsarter, jakt och det provet frågar om. Levnadssätt, föda och fortplantning beskrivs utförligare i artporträttet om skogshare.
Skogsharen är den hare som funnits i Sverige sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Den finns i hela landet, från skärgårdar och skogar i söder till kalfjället i norr. I södra Sverige har den fått konkurrens av den större fältharen och har blivit ovanligare på många håll. Mer om harjakt finns under viltkunskap om hare.
Kännetecken
- Mindre än fältharen, med kortare öron och kortare ben.
- Öronen har svarta spetsar året om.
- Svansen är vit, även på ovansidan.
- Sommardräkt: gråbrun, ofta jämnare i färgen än fältharen, med ljus buk.
- Vinterdräkt: vit utom öronspetsarna. Hararna i södra Sverige, som ibland kallas mohare, blir ofta bara delvis vita eller får en grå ton.
- Ögonen är mörkare än fältharens.
- Breda, kraftigt behårade bakfötter som fungerar som snöskor.


Förväxlingsarter
- Fälthare: större, längre öron, svart ovansida på svansen och ingen vit vinterdräkt. Se skogshare och fälthare.
- Vildkanin: mycket mindre, lever i kolonier i lättgrävd mark i söder.
Skogshare och fälthare kan korsa sig, så det finns harar med drag från båda arterna.
Spår och tecken
Spåret består av fyra avtryck där de stora bakfötterna sätts framför framfötterna. Skogsharens bakfötter ger breda, runda avtryck i snön. Den följer gärna samma stigar och lämnar tydliga harstigar i snön. Spillningen består av runda kulor. På vintern ser du ofta avbitna kvistar med sned, skarp snittyta och avgnagd bark på unga träd.
Levnadssätt
Skogsharen äter gräs, örter och blad på sommaren och kvistar, knoppar och bark av sälg, asp, björk och rönn på vintern. Den vilar under dagen i en lega och är mest aktiv i skymning och mörker.
Dräktigheten är ungefär sju veckor. Honan får två eller tre kullar per år, med några ungar i varje. Ungarna föds med päls och öppna ögon. Dödligheten är hög, framför allt första året, och räv, lo, örnar och ugglor tar många harar.
Milda vintrar med lite snö gör att den vita haren syns tydligt på mörk mark, vilket kan göra den mer utsatt för rovdjur.
Jakt och regler
Skogsharen har allmän jakttid i hela landet, från hösten till vintern. I flera län i södra Sverige slutar jakten något tidigare än i resten av landet. Se jakttider för datum. Skogsharejakt med drivande hund är en gammal svensk jaktform.
Enligt NFS 2023:8 gäller:
- Kulgevär: minst kulpatron klass 3.
- Halvautomatiska kulgevär får ha högst två patroner i magasinet vid jakt på skogshare.
- Hagelgevär: kaliber 12, 16 eller 20.
Skogsharen hör till de arter där skyddsjakt bara får beslutas under de strikta villkoren i 23 a § jaktförordningen.
Det här brukar provet fråga om
- Skillnaden mot fälthare: helvit svans, kortare öron och vit vinterdräkt.
- Ammunitionen: minst klass 3 eller hagel i kaliber 12, 16 eller 20.
- Att harungar föds med päls och öppna ögon.
Fler foton på skogshare


Känner du igen skogshare?
4 bilder på skogshare, fälthare och vildkanin. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

