Hoppa till innehållet

Hönsfåglar

Järpe

Vetenskapligt namn: Tetrastes bonasia

Sveriges minsta skogshöna, en stannfågel i tät gran- och blandskog från Småland och norrut.

Järpe, tupp med svart strupe
Järpe, tupp med svart strupe

Snabbfakta

  • Minsta skogshönan, ungefär rapphönsstorlek
  • Tofs på huvudet, grå stjärt med svart ändband
  • Tupp med svart strupe, höna med ljus strupe
  • Lever i tät gran- och blandskog, stationär
  • Vinterföda: knoppar och hängen av björk, al och hassel
  • Allmän jakttid bara i norra och delar av mellersta Sverige
  • Kulpatron klass 4 eller hagelgevär

Järpen är den minsta av våra skogshöns, ungefär lika stor som en rapphöna. Den lever i tät, gärna fuktig gran- och blandskog med inslag av al och björk, från Småland och norrut men inte på kalfjället. Järpen är stationär och håller sig inom ett litet område hela året, vilket gör att den är känslig när skogen avverkas.

Kännetecken

Järpen är gråbrun och fint mönstrad med en kort tofs på huvudet som den kan resa. Undersidan är ljus med bruna och svarta fläckar. Stjärten är grå med ett svart band nära spetsen, och bandet syns tydligt när fågeln flyger upp.

  • Tuppen har svart strupe med vit kant och ett litet rött ögonbryn. Tofsen är tydligare än hos hönan.
  • Hönan har ljus, brunfläckig strupe utan svart och en mindre tofs.
  • Järpen flyger ofta upp i ett träd när den störs och sitter sedan stilla tätt intill stammen.
Järpe
Järpe
Järpe, tupp på mossig stubbe
Järpe, tupp på mossig stubbe

Förväxlingsarter

Järphönan kan förväxlas med orrhöna och tjäderhöna. Storleken är det enklaste: järpen är klart minst. Den har dessutom tofs och grå stjärt med svart ändband, vilket de andra saknar. Orrhönan har lätt kluven stjärt och tjäderhönan ett rostbrunt bröst. Se jämförelsen järphöna, orrhöna och tjäderhöna.

Levnadssätt, spår och tecken

Järpen äter knoppar, blad, frön och bär. På vintern lever den till stor del på knoppar och hängen av björk, al och hassel. Kycklingarna äter mest insekter. I sträng kyla gräver järpen ned sig i snön.

Järpens läte är en tunn, hög vissling. Det är grunden för den traditionella lockjakten, där jägaren härmar lätet med en järppipa och lockar fram fågeln. Spåren i snö är små hönsfågelspår med tre tår framåt, och spillningen är små korvar av knopprester, ofta vid foten av träd där fågeln har ätit.

Jakt och regler

Järpe har allmän jakttid bara i de norra länen och i Dalarna, Gävleborg och Värmland. I resten av landet är den fredad. Jakten pågår under hösten. Se jakttider för datum.

Kulpatron klass 4 räcker, och hagelgevär är tillåtet. Vanliga jaktformer är lockjakt med pipa och jakt med skällande fågelhund.

Det här brukar provet fråga om

  • Hur tupp och höna skiljer sig åt (svart strupe hos tuppen).
  • Hur järphöna skiljs från orrhöna och tjäderhöna.
  • Lockjakt med järppipa.
  • Att järpen räknas som skogshöna och får jagas med klass 4.

Fler foton på järpe

Järpe, höna
Järpe, höna
Järpe, tupp på gren
Järpe, tupp på gren

Känner du igen järpe?

5 bilder på järpe, orre, tjäder och rapphöna. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Alla sidor om hönsfåglar