Hönsfåglar
Fjällripa
Vetenskapligt namn: Lagopus muta
Den mindre av våra ripor, knuten till kalfjällets steniga marker ovanför trädgränsen.

Snabbfakta
- Mindre än dalripa, smalare näbb
- Lever på kalfjället, i stenig och risig terräng
- Grå och finmönstrad sommar och höst, vit på vintern
- Vintertupp med svart streck mellan näbb och öga
- Lågt, knarrande läte
- Allmän jakttid bara i norra och delar av mellersta Sverige
- Kulpatron klass 4 eller hagelgevär
Fjällripan är den av våra hönsfåglar som lever högst upp på fjället. Den håller till på kalfjället, gärna i stenig och blockrik terräng med ris och lavar. På vintern kan den söka sig ner mot videbältet och trädgränsen. Jaktligt räknas den, liksom dalripan, till skogshönsen.
Kännetecken
Fjällripan är en rund, kompakt fågel med litet huvud, kort och ganska smal näbb och fjäderklädda ben och tår. Vingarna är vita hela året och de yttre stjärtpennorna svarta.
- Sommardräkt: grå till gråbrun och mycket finmönstrad på ovansidan, med vit buk och vita vingar. Färgen smälter in bland sten och lav.
- Höstdräkt: ofta tydligt silvergrå, en färgton som dalripan saknar.
- Tuppen har ett rött ögonbryn som syns bäst under spelet på våren.
- Vinterdräkt: helt vit utom den svarta stjärten. Tuppen har ett svart streck från näbben genom ögat (tygelstreck). Hönan saknar oftast strecket.


Förväxling med dalripa
Dalripan är större, har kraftigare näbb och är varmare brun på sommaren. Det klassiska kännetecknet på vintern är fjällripstuppens svarta tygelstreck. En vit fjällripshöna utan streck kan däremot vara mycket svår att skilja från en dalripa, och då får miljön och lätet hjälpa till. Fjällripan låter lågt och knarrande, nästan som ett snarkande, medan dalripstuppen skrattar högt. Se jämförelsen fjällripstupp och dalripstupp och artsidan om dalripa.
Levnadssätt, spår och tecken
Fjällripan äter knoppar, skott, blad och bär av fjällets lågväxande ris, till exempel dvärgbjörk, vide, kråkbär och blåbär. Kycklingarna lever mycket på insekter under de första veckorna.
Riporna litar på sin kamouflagefärg och trycker gärna länge innan de flyger. Spåren i snö blir breda och suddiga eftersom fötterna är fjäderklädda. På vintern gräver fjällripan ned sig i snön för att spara värme, och vid viloplatserna hittar du små korvformade spillningar.
Jakt och regler
Fjällripan har allmän jakttid i samma län som dalripan, alltså i norra Sverige och delar av mellersta Sverige. Jakten pågår från sensommaren och in på vintern, ofta med stående fågelhund. Kontrollera datum för ditt län under jakttider.
Kulpatron klass 4 räcker, och hagelgevär är tillåtet. Snaror får användas för ripjakt norr om den 58:e breddgraden, men bara av den som har gått den utbildning som Naturvårdsverkets föreskrifter om fångstredskap kräver. På statens mark ovanför odlingsgränsen gäller dessutom länsstyrelsens villkor för småviltjakten.
Det här brukar provet fråga om
- Kännetecknet som skiljer fjällripstupp från dalripstupp på vintern.
- Var fjällripan lever jämfört med dalripan.
- Att ripor räknas till skogshönsen.
- Vilka vapen och vilken ammunitionsklass som är tillåtna.
Fler foton på fjällripa


Känner du igen fjällripa?
4 bilder på fjällripa och dalripa. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.