Hönsfåglar
Kungsfasan
Vetenskapligt namn: Syrmaticus reevesii
En stor fasan från Kina som ibland ses förvildad i Sverige. Fredad i dag, men från 1 juli 2027 får jakträttshavaren jaga den hela året som främmande art.

Snabbfakta
- Hönsfågel från Kina, globalt sårbar (VU)
- I Sverige tillfällig och utan häckning, NA i Rödlistan 2025
- Tupp: vitt huvud, svart ögonband, stjärt som kan bli över en meter
- Höna: omkring 75 cm, mörk hjässa och ljust ansikte
- Förväxlas med fasan, framför allt fasanhönan
- Fredad till och med 30 juni 2027
- Från 1 juli 2027: jakt 1 juli–30 juni enligt bilaga 4 punkt 1
- Kula: klass 1–3. Hagel: kaliber 12, 16 eller 20
Kungsfasanen är en stor fasan från Kina som har satts ut för jakt i flera europeiska länder. Hos oss dyker det bara upp enstaka förvildade fåglar. I dag är den fredad, men från 1 juli 2027 blir den en främmande art som jakträttshavaren får jaga hela året. Som jägare behöver du framför allt kunna skilja den från den jaktbara fasanen.
Kännetecken
- Tuppen har en mycket lång, silvervit stjärt med bruna tvärband. Stjärten ensam kan bli över en meter lång.
- Tuppens huvud är vitt med ett svart band från näbben genom ögat mot nacken.
- Tuppens kropp är gyllene och ser fjällig ut, eftersom varje fjäder har en mörk kant.
- Hönan är brun och mönstrad, med svartaktig hjässa, gulbrunt ansikte och en gråbrun, tvärbandad stjärt.
- Hönan är omkring 75 cm lång och mycket mindre än tuppen.
Kön och ålder
Tupp och höna är lätta att skilja åt. Tuppen bär det vita huvudet och den mycket långa, ljusa stjärten. Hönan saknar båda och är brun och svår att upptäcka, men hon har ett kontrastrikt huvud med mörk hjässa och ljust ansikte. Åldersbestämning i fält är inget du behöver kunna för provet.


Förväxlingsarter
Den förväxling som spelar roll är den med fasan. Fasanen har allmän jakttid, medan kungsfasanen är fredad till 1 juli 2027.
- Fasantupp mot kungsfasantupp: titta på huvudet. Fasantuppen har ett mörkt, grönblått glänsande huvud. Kungsfasantuppen har ett vitt huvud med svart ögonband. Stjärtarna är också olika. Fasantuppens är lång och brun. Kungsfasantuppens är ännu längre och nästan vit med tydliga tvärband.
- Fasanhöna mot kungsfasanhöna: båda är bruna med lång spetsig stjärt, och det är här risken är störst att du skjuter fel art. Kungsfasanhönan är större och har ett tydligare mönstrat huvud med mörk hjässa och ljust ansikte. Ser du inte huvudet ordentligt ska du låta bli att skjuta.
En brun höna som lyfter framför hunden under fasanjakten kan alltså vara en kungsfasan, och den får du inte skjuta.
Fler skillnader finns på jämförelsesidan Fasan och kungsfasan.
Levnadssätt
I Kina lever kungsfasanen framför allt i lövskog, gärna ekskog, men den finns också i barrskog, i buskmark och på jordbruksmark nära skogen. I Sverige har bara enstaka förvildade fåglar setts, och då i södra delen av landet.
Utbredning
Det naturliga utbredningsområdet ligger i centrala Kina, där arten räknas som globalt sårbar (VU) i IUCN:s rödlista. Förvildade bestånd finns bland annat i Frankrike och Tjeckien. Enligt SLU Artdatabanken förekommer arten bara tillfälligt i Sverige och häckar inte. I Rödlistan 2025 är den bedömd som NA (ej tillämplig), eftersom den har förts hit av människor.
Jakt och status
I dag är kungsfasanen fredad. Den finns varken i bilaga 1 till jaktförordningen, som anger allmän jakttid, eller i bilaga 4. Då gäller huvudregeln i 3 § jaktlagen: viltet är fredat, och fredningen omfattar ägg och bon. Jakt kräver alltså ett särskilt beslut. Länsstyrelsen kan besluta om skyddsjakt enligt 7 § jaktlagen och 24 § jaktförordningen, och Naturvårdsverket kan besluta om jakt på en främmande art med betydande skaderisker enligt 8 § jaktlagen och 25 § jaktförordningen. Polisen kan dessutom låta avliva en fågel som orsakar avsevärd skada. Att skjuta en kungsfasan utan sådant stöd är jaktbrott.
Från 1 juli 2027 ändras det. Då gäller en ny bilaga 4 (SFS 2026:1693), där kungsfasanen står i punkt 1 tillsammans med mink, mårdhund och tvättbjörn. Den får jagas 1 juli–30 juni för att förhindra skador orsakade av främmande viltarter. Det är jakträttshavaren som får jaga, alltså markägaren eller den som arrenderar jakten, och jakten ska rapporteras till länsstyrelsen. Punkt 1 är inte undantagen från viltvårdsavgiften, så den ska vara betald.
För vapen och ammunition gäller NFS 2023:8. Kulpatron klass 4 och de små hagelkalibrarna 24, 28, 32 och .410 får användas på fasan, men kungsfasan står inte med på listan. Välj därför kulpatron klass 1–3 eller ett hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20. Jakttiden för den vanliga fasanen hittar du under jakttider för fasan.
Inför provet
- I dag fredad, ingen allmän jakttid.
- Från 1 juli 2027 jaktbar hela året som främmande art enligt bilaga 4 punkt 1.
- Tuppen känns igen på vitt huvud med svart ögonband och mycket lång, ljus stjärt.
- Hönan förväxlas lätt med fasanhöna, så titta på huvudmönstret.
- Klass 4 och små hagelkalibrar är inte tillåtna, eftersom kungsfasan inte står med bland arterna i NFS 2023:8.
Vanliga frågor
Är kungsfasan fredad?
Ja, i dag. Kungsfasanen saknas i både bilaga 1 och bilaga 4 till jaktförordningen, och då gäller huvudregeln i 3 § jaktlagen om fredning. Från 1 juli 2027 får jakträttshavaren jaga den hela året.
Får man skjuta kungsfasan från 2027?
Ja. Den nya bilaga 4 punkt 1, som gäller från 1 juli 2027, tar med kungsfasan bland de främmande viltarterna. Jakträttshavaren får då jaga den 1 juli–30 juni för att förhindra skador, ska lämna uppgifter om jakten till länsstyrelsen och behöver ha betalat viltvårdsavgiften.
Hur skiljer man kungsfasan från vanlig fasan?
Kungsfasantuppen har vitt huvud med ett svart band genom ögat och en ljus, tvärbandad stjärt som kan bli över en meter lång. Fasantuppen har mörkt grönglänsande huvud och brun stjärt. Kungsfasanhönan är större än en fasanhöna och har mörk hjässa och ljust ansikte.
Finns kungsfasan vild i Sverige?
Bara som enstaka förvildade fåglar. SLU Artdatabanken räknar den som tillfällig i Sverige, där den inte häckar. De härstammar från fåglar som människor har fört hit.
Känner du igen kungsfasan?
4 bilder på kungsfasan och fasan. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktlag (1987:259) 2 § (vilt är vilda däggdjur och fåglar) och 3 § (viltet är fredat om inte jakt följer av lagen eller föreskrifter, fredningen gäller även ägg och bon), 7 § (myndighet kan besluta om jakt mot allvarliga skador av vilt), 8 § (regeringen kan låta en myndighet besluta om jakt efter en viltart som innebär betydande skaderisker), 9 § (Polismyndigheten får låta avliva ett vilt djur som orsakar avsevärd skada), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och 4 som gäller till 2027-06-30 (kungsfasan nämns inte, alltså ingen allmän jakttid och ingen skyddsjakt på enskilds initiativ), ny bilaga 4 punkt 1 som gäller från 2027-07-01 enligt SFS 2026:1693 (kungsfasan får jagas 1 juli–30 juni för att förhindra skador orsakade av främmande viltarter), 23 a § (villkor för skyddsjakt på vilda fåglar), 24 § (länsstyrelsen prövar skyddsjakt enligt 7 § jaktlagen utom på björn, varg, järv, lo, säl, rovfåglar och ugglor), 25 § (Naturvårdsverket prövar jakt enligt 8 § jaktlagen på arter som inte genom naturlig utbredning hörde till viltbeståndet vid utgången av 1987), 26 § (jakträttshavaren får jaga enligt bilaga 4, andra jägare bara punkt 2–3 och vildkanin i punkt 1, uppgifter om jakten till länsstyrelsen), 49 § (viltvårdsavgift, undantaget gäller bara punkt 2–4 i bilaga 4, lydelse SFS 2026:835), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8 2 kap. 11 § (kulpatron klass 1 får användas på alla viltarter), 2 kap. 12 § (klass 2 får användas på alla viltarter utom bland annat älg och kronhjort), 2 kap. 13 § (kulpatron klass 3 får användas på alla viltarter utom bland annat älg, hjortar och vildsvin), 2 kap. 14 § (klass 4 bara på uppräknade arter, där fasan och rapphöna står men inte kungsfasan), 3 kap. 13 § (hagelgevär kaliber 12, 16 och 20) och 3 kap. 14 § (kaliber 24, 28, 32 och .410 bara på uppräknade arter, kungsfasan inte bland dem), grundföreskrift, kontrollerad mot Naturvårdsverket 2026-10-22: naturvardsverket.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: kungsfasan, taxon-id 6037569 (Rödlistan 2025 kategori NA, svensk förekomst tillfällig och ej reproducerande, aktivt införd efter år 1800), läst 2026-10-22: artfakta.se
- BirdLife International 2018, Syrmaticus reevesii, IUCN:s rödlista (globalt sårbar, VU, endemisk för centrala Kina), doi 10.2305/IUCN.UK.2018-2.RLTS.T22679346A131873938.en, läst via BirdLife DataZone 2026-10-22: datazone.birdlife.org
- Svensson, L., Grant, P. J., Mullarney, K. och Zetterström, D. 2009. Fågelguiden, 2:a upplagan, Bonnier Fakta, s. 423 (hanens mycket långa stjärt, vitt huvud med svart band från näbben bakåt, honan kring 75 cm, brun med mörk hjässa, gulbrunt ansikte och gråbrun tvärbandad stjärt), återgiven i svenska Wikipedia, som också anger livsmiljön i Kina (lövskog, främst ekskog, men även barrskog, buskmark och jordbruksmark i närheten) och att enstaka förvildade fåglar har setts i södra Sverige, läst 2026-10-22: sv.wikipedia.org
- Wikipedia (engelska), Reeves's pheasant (stöd för dräktbeskrivningen enligt Handbook of the Birds of the World: hanens gyllene, fjällade fjäderdräkt och silvervita stjärt med kastanjebruna band, honan mycket mindre än tuppen, omkring 75 cm, införd som jaktfågel i bland annat Frankrike, Tjeckien och Storbritannien), läst 2026-10-22: en.wikipedia.org
Faktagranskad 24 oktober 2026.
