Hoppa till innehållet

Hönsfåglar

Fasan

Vetenskapligt namn: Phasianus colchicus

Inplanterad fälthöna med lång spetsig stjärt, vanligast i södra Sveriges odlingslandskap.

Fasantupp
Fasantupp

Snabbfakta

  • Inplanterad fälthöna, vanligast i södra Sverige
  • Lång spetsig stjärt hos båda könen
  • Tupp: glänsande grönblått huvud, röda ögonpartier, ofta vit halsring
  • Höna: brunfläckig, utan glans
  • Förväxlas med rapphöna, som är mycket mindre och har kort stjärt
  • Allmän jakttid i hela landet
  • Kulpatron klass 4 eller hagelgevär

Här finns kännetecken, förväxlingsarter, jakt och det provet frågar om. Levnadssätt, föda och fortplantning beskrivs utförligare i artporträttet om fasan.

Fasanen kommer ursprungligen från Asien och har planterats in i Sverige för jakt. I dag finns den framför allt i södra Sveriges odlingsbygder och längs östkusten. Många bestånd hålls uppe av utsättningar. Jaktligt räknas fasanen till fälthönsen, tillsammans med rapphöna och vaktel.

Kännetecken

Det säkraste kännetecknet för båda könen är den långa, spetsiga stjärten. Ingen annan svensk hönsfågel har en sådan stjärt.

  • Tuppen är stor och färgstark: kopparbrun till guldbrun kropp med mörk fläckning, mörkt grönblått metallglänsande huvud, röda hudpartier runt ögat och ofta en vit halsring. Stjärten är mycket lång.
  • Hönan är brun och tätt fläckig, utan glans. Stjärten är kortare än tuppens men fortfarande lång och spetsig.
  • Ungfåglarna liknar hönan tills tupparna får sin färgdräkt under hösten.

Fasanen springer hellre än flyger. När den väl lyfter gör den det brant och bullrigt, ofta med ett skrällande läte från tuppen.

Fasanhöna
Fasanhöna
Fasantupp
Fasantupp

Förväxlingsarter

Fasanhönan förväxlas lättast med rapphöna. Rapphönan är bara ungefär hälften så stor, har grått bröst, orangebrunt ansikte och en kort rostbrun stjärt. En fasanhöna som springer bort genom en åker kan också påminna om en orrhöna, men orrhönan har kort, lätt kluven stjärt och lever i skogsmark. Jämför med rapphöna.

Fler skillnader finns på jämförelsesidan Fasan och kungsfasan.

Levnadssätt, spår och tecken

Fasanen trivs där åkrar, betesmarker och vass möter lundar, buskage och täta häckar. Den söker föda på marken: säd, frön, bär, gröna växtdelar, insekter och maskar. Vintertid är den beroende av skydd och tillgång till föda, och utfodring är en vanlig viltvårdsåtgärd.

Spåret visar tre tår framåt och en kort baktå. Stegen är långa och avtrycken ligger nästan på en rak linje när fågeln går. I snö kan du ibland se märken efter stjärten och vingarna där fasanen lyft.

Jakt och regler

Fasan har allmän jakttid i hela landet, både tupp och höna, under hösten och vintern. Datum finns under jakttider. Jakten bedrivs ofta med stötande eller stående hund, eller som drevjakt där fåglarna drivs mot skyttar som står på pass.

Kulpatron klass 4 räcker, och hagelgevär är tillåtet, även i de mindre hagelkalibrarna. Skjut bara på flygande fasaner på rimligt avstånd och med fri bakgrund, eftersom drevjakt med många skyttar ställer höga krav på säkerhet.

Det här brukar provet fråga om

  • Hur fasanhöna skiljer sig från rapphöna.
  • Att fasanen är inplanterad och räknas som fälthöna.
  • Vilken ammunitionsklass som räcker.
  • Viltvård för fälthöns, som utfodring och skyddande kantzoner.

Läs mer om arten på fasan i viltkunskap.

Fler foton på fasan

Fasantupp i flykt
Fasantupp i flykt
Fasantupp och fasanhöna i snö
Fasantupp och fasanhöna i snö

Känner du igen fasan?

5 bilder på fasan, rapphöna, orre och kungsfasan. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Alla sidor om hönsfåglar