Hönsfåglar
Rapphöna
Vetenskapligt namn: Perdix perdix
Liten, kompakt fälthöna i södra Sveriges slättbygder, som lever i kullar från sensommaren till våren.

Snabbfakta
- Liten fälthöna, cirka 30 cm
- Grått bröst, orangebrunt ansikte, rödbruna band på sidorna
- Kort rostbrun stjärt syns i flykten
- Tupp med hästskoformad bukfläck
- Lever i kull från sensommaren till våren
- Gynnas av kantzoner, häckar och vinterutfodring
- Allmän jakttid i hela landet, kulpatron klass 4 eller hagelgevär
Rapphönan är vår minsta jaktbara fälthöna och en stannfågel i södra Sveriges odlingslandskap. Det största beståndet finns i Skåne, men arten förekommer också på andra slätter i södra och mellersta Sverige. Under 1900-talet minskade rapphönan kraftigt när jordbruket blev storskaligt och åkerholmar, diken och kantzoner försvann.
Kännetecken
Rapphönan är rund och kompakt, ungefär 30 cm lång. Ryggen är brun och fint mönstrad, bröstet och halsen grå och ansiktet orangebrunt. På sidorna sitter rödbruna tvärband. I flykten syns den korta, rostbruna stjärten tydligt.
- Tuppen har oftast en stor, mörkt kastanjebrun fläck formad som en hästsko på buken och ett kraftigare orange ansikte.
- Hönan har blekare ansikte och saknar ofta hästskon eller har bara en liten fläck. Hon känns också igen på ljusa tvärstreck på vingtäckarna.
- Kycklingarna är bruna och streckade.
Rapphönan springer och trycker hellre än flyger. När den väl flyger upp gör hela kullen det samtidigt, bullrigt och med ett gnisslande "kirr-ik".


Förväxlingsarter
Fasanhönan är den vanligaste förväxlingen, men hon är ungefär dubbelt så stor och har lång, spetsig stjärt. Rapphönan har kort stjärt och grått bröst. Se fasan.
Fler skillnader finns på jämförelsesidan Rapphöna och vaktel.
Levnadssätt, spår och tecken
Paren bildas på senvintern. Hönan lägger en stor kull ägg i en grop i kanten av åker, dike eller häck. Kycklingarna är helt beroende av insekter de första veckorna, och en kall och regnig försommar kan slå ut många kullar. Föräldrar och ungar håller sedan ihop i en kull från sensommaren till våren.
De vuxna fåglarna äter frön, säd, klöver, gräs och andra gröna växtdelar. Snörika vintrar med skare är svåra, eftersom fåglarna inte kommer åt maten.
Viltvård och jakt
Rapphönan gynnas av insektsrika kantzoner, obrukade remsor, häckar, viltåkrar och vinterutfodring. Viltvård är ofta en förutsättning för att det ska finnas ett jaktbart överskott.
Rapphöna har allmän jakttid i hela landet under hösten. Se jakttider. Kulpatron klass 4 räcker och hagelgevär är tillåtet. Jakten bedrivs oftast med stående fågelhund. Läs också om rapphönsjakt på Gotland.
Det här brukar provet fråga om
- Hur rapphöna skiljs från fasanhöna.
- Tuppens hästskoformade bukfläck.
- Varför arten minskade och vilken viltvård som hjälper.
- Att rapphönan räknas som fälthöna och får jagas med klass 4.
Fler foton på rapphöna

Känner du igen rapphöna?
5 bilder på rapphöna, järpe, fasan och vaktel. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
