Övriga däggdjur
Vattensork
Vetenskapligt namn: Arvicola amphibius
En stor, mörk sork som gräver vid diken och stränder men också i åkrar och trädgårdar. Den saknar allmän jakttid men får skyddsjagas där den gör skada.

Snabbfakta
- Storlek: kropp 12–23,5 cm, svans ungefär halva kroppen
- Vikt: upp till 320 g
- Kännetecken: mörkbrun päls, korta öron, smal svans som inte är platt
- Utbredning: nästan hela Sverige utom Gotland
- Rödlista 2025: livskraftig (LC)
- Status: fredad, får skyddsjagas (bilaga 4 punkt 2)
- Lägsta kulpatron: klass 4
Vattensorken är Nordens största sork, bortsett från bisamen. Den lever vid diken, åar och sjöstränder, men en del gräver i åkrar och trädgårdar som en mullvad. Som jägare behöver du kunna skilja den från bisam och brunråtta och veta att den bara får jagas som skyddsjakt.
Kännetecken
- Kroppen är 12–23,5 cm och svansen 5–14,6 cm. Svansen är ungefär hälften så lång som kroppen, ibland lite längre.
- Vikten når upp till 320 gram.
- Pälsen är enfärgat svartbrun till mörkbrun. Buken är ofta något ljusare brun, men skillnaden syns dåligt.
- Öronen är korta och sticker bara upp en aning ur pälsen.
- Svansen är smal, inte platt från sidorna, och längre än hos andra typiska sorkar.
I äldre böcker kallas arten ofta Arvicola terrestris.

Förväxlingsarter
- Brunråtta: en mörk brunråtta vid vatten är lättast att förväxla med vattensork. Råttan har öron som alltid syns ordentligt och en svans som är 75–90 procent av kroppen. Hos vattensorken är svansen kortare och öronen nästan gömda.
- Bisam: i Norrlands kustland kan vattensorken förväxlas med bisam, och då spelar det roll för jägaren eftersom reglerna skiljer sig åt. Bisamen är 24–40 cm lång utan svans och grövre byggd. Svansen är tillplattad från sidorna och bakfötterna är stora simfötter. Bisamen är en främmande art som jakträttshavaren får jaga året om. Vattensorken får bara jagas som skyddsjakt.
- Skogssork och åkersork: betydligt mindre, ljusare och med kortare svans.
Fler skillnader finns på jämförelsesidan Bisam och vattensork.
Spår och spillning
Vid vatten gräver vattensorken gångar som mynnar under ytan eller en bit upp i strandbrinken. Borta från vatten kastar den upp jordhögar på samma sätt som mullvaden. Sorkens hög har ofta gräs i sig och hålet i kanten, medan mullvadens hål ligger mitt i högen. Avgnagda rötter, potatis och rotfrukter i trädgårdslandet är också tecken på vattensork.
Levnadssätt
Vattensorken är mest aktiv på dagen och ses ofta simma, trots att den inte har några särskilda anpassningar för livet i vatten. Den äter växter och kan lägga upp vinterförråd av rötter och rotfrukter. Från april eller maj till september kan honan få flera kullar med 2–5 ungar.
Utbredning
Arten finns i nästan hela Sverige. Den saknas på Gotland och några andra öar. I Rödlistan 2025 är den livskraftig (LC), och Artdatabanken ser inga tecken på att beståndet förändras märkbart.
Jakt och status
Vattensorken räknas som vilt och är därför fredad enligt 3 § jaktlagen. Sorkar finns inte i bilaga 1 till jaktförordningen, så det finns ingen allmän jakttid.
Däremot nämns sorkar i bilaga 4 punkt 2. Där får sorkar jagas året om (1 juli–30 juni) i två fall:
- När en sork kommer in på gården eller i trädgården och kan göra skada eller vara till besvär. Den som bor på gården eller har trädgården får då döda eller fånga den även utan jakträtt (23 § jaktlagen och 26 § jaktförordningen).
- Jakträttshavaren får också jaga sorkar i anläggningar, på åkermark eller i yrkesmässig trädgårdsodling där de skadar grödorna, och på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.
Jakt enligt bilaga 4 ska rapporteras till länsstyrelsen enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Länsstyrelsen kan också ge tillstånd till skyddsjakt enligt 29 § jaktförordningen. Godkända bekämpningsmedel får användas mot sorkar, men inte mot bisam (13 § jaktförordningen). Sorkarna står kvar i bilaga 4 punkt 2 även i den lydelse som gäller från den 1 juli 2027.
Enligt NFS 2023:8 räcker kulpatron klass 4 för sorkar, och hagelgevär ner till .410 och luftgevär är också tillåtna. Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 godtas dessutom .22 med minst 40 J anslagsenergi på tio meter (E10), och ett luftgevär med under 150 J räcker om kulan har en utgångshastighet på minst 180 m/s. De lättnaderna gäller inte bisam.
Inför provet
- Vattensorken har ingen allmän jakttid men får skyddsjagas enligt bilaga 4 punkt 2.
- Den som bor på gården får döda eller fånga sorkar där även utan jakträtt.
- Bisam räknas också som sork men är en främmande art med egna regler.
- Klass 4 räcker, och vid skyddsjakt duger ännu svagare ammunition.
- Korta, nästan dolda öron skiljer vattensorken från brunråttan.
Vanliga frågor
Hur ser man skillnad på vattensork och råtta?
Titta på öronen. Vattensorkens öron sticker bara upp lite ur pälsen, medan brunråttans öron alltid syns tydligt. Råttans svans är också längre, tre fjärdedelar till nio tiondelar av kroppen, och så glest hårig att ringarna syns.
Får man döda vattensork i trädgården?
Ja. En sork som tar sig in på din gård eller i trädgården och kan göra skada eller vara till besvär får jagas året om som skyddsjakt. Bor du där får du döda eller fånga den även utan jakträtt. Godkända bekämpningsmedel mot sork är också tillåtna.
Är vattensorken fredad?
Ja. Den saknar allmän jakttid i bilaga 1 till jaktförordningen. Den får jagas som skyddsjakt, framför allt enligt bilaga 4 punkt 2. Den som bor på en gård får dessutom döda sorkar som kommer in där, även utan jakträtt.
Hur skiljer man vattensorkens jordhögar från mullvadens?
Vattensorkens högar innehåller ofta gräs och har öppningen i kanten. I en mullvadshög sitter öppningen mitt i högen.
Vad är skillnaden mellan vattensork och bisam?
Bisamen är mycket större och har stora simfötter och en svans som är platt från sidorna. Vattensorkens svans är smal och inte platt från sidorna. Bisamen är dessutom en främmande art som jakträttshavaren får jaga hela året.
Känner du igen vattensork?
4 bilder på vattensork, bisam och brunråtta. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- SLU Artdatabanken, Artfakta: vattensork (kropp 120–235 mm, svans 50–146 mm, oftast ungefär halva kroppslängden eller lite mer, upp till 320 g, största sorken i Norden bortsett från bisam, enfärgat svartbrun till mörkbrun päls med ofta ljusare brun undersida, korta öron som bara sticker upp lite ur pälsen, bästa skillnaden mot brunråtta som har tydligt uppstickande öron och svans på 75–90 procent av kroppen, bisam är större med kropp 240–400 mm, sidoplattad svans och stora simfötter, längre svans än övriga sorkar, lever vid diken, långsamma vattendrag och sjöar med gångar under vattnet eller i strandbrinken, mest dagaktiv och simmar ofta utan särskilda anpassningar, en del lever långt från vatten och kastar upp jordhögar som ofta innehåller gräs och har öppningen i kanten, mullvadshögen har öppningen i mitten, äter växter och kan skada grödor genom att äta rötter, potatis och rotfrukter och lägga upp vinterförråd, flera kullar med 2–5 ungar april–september, synonym Arvicola terrestris, finns i nästan hela Sverige utom Gotland och några öar), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: vattensork livskraftig (LC), utbredd över hela landet utom Gotland, finns även på torrare mark som ängar, fält och trädgårdar, inga tecken på betydande populationsförändring, läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: bisam (korta öron som knappt sticker ut ur pälsen, svans tilltryckt från sidorna, medan vattensorkens svans är smal och inte tillplattad från sidorna) och brunråtta (alltid tydligt utstickande öron, glest hårig svans med ringar), läst 2026-10-22: artfakta.se och artfakta.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat om inte annat följer av lag, föreskrift eller beslut) och 23 § första stycket 1 (den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt får döda eller fånga bland annat sorkar som kommer in på gården eller i trädgården), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 (sorkar saknas och har ingen allmän jakttid), bilaga 4 punkt 1 (bisam får jagas för att förhindra skador av främmande viltarter 1 juli–30 juni) och punkt 2 (sorkar som kommer in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada eller olägenhet får jagas 1 juli–30 juni; jakträttshavaren får jaga dem i en anläggning, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling där de skadar grödor, eller på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd), både i dagens lydelse och i den som gäller från 1 juli 2027, konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 13 § (godkända bekämpningsmedel får användas mot sorkar utom bisam) , 26 § (jakträttshavaren jagar enligt bilaga 4, personer enligt 23 § första stycket jaktlagen enligt punkt 2 och 3, uppgifter om jakten lämnas till länsstyrelsen) och 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl och örn), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8, 2 kap. 14 § (kulpatron klass 4 får användas på sorkar) och 17 § (.22 med E10 på minst 40 J vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på sorkar, dock inte bisam), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12 till .410 på sorkar) och 6 kap. 10–11 §§ (luftgevär på sorkar, och under 150 J vid skyddsjakt enligt bilaga 4 om utgångshastigheten är minst 180 m/s, dock inte bisam), ursprunglig lydelse, kontrollerad 2026-10-22: naturvardsverket.se
Faktagranskad 22 oktober 2026.



