Övriga däggdjur
Fjällämmel
Vetenskapligt namn: Lemmus lemmus
Fjällämmeln är fjällens smågnagare i svart och gulbrunt. Den är fredad och saknar allmän jakttid, men lämlar får jagas som skyddsjakt på gården och i trädgården.

Snabbfakta
- Grupp: gnagare, sorkar och lämlar
- Storlek: kropp 13–15,5 cm, svans under 2 cm, upp till 130 g
- Kännetecken: svart hjässa och ryggstrimma, gulbrun rygg, ljus buk
- Miljö: kalfjäll och fjällbjörkskog
- Utbredning: fjällkedjan från norra Dalarna och norrut
- Rödlistan 2025: livskraftig (LC)
- Jakt: ingen allmän jakttid, skyddsjakt på gården enligt bilaga 4 punkt 2
- Vapen: klass 4, hagel eller luftgevär med minst 150 J
Fjällämmeln är den lilla, kraftigt tecknade gnagaren du ser kila mellan tuvorna på kalfjället. För jägaren är den mest intressant för att den räknas som vilt och kan dyka upp på provet. Den är fredad och saknar allmän jakttid, och precis som sorkar och möss får lämlar jagas som skyddsjakt när de kommer in på gården.
Kännetecken
- Kroppen är 13–15,5 centimeter och svansen bara 1,5–2 centimeter. Svansen syns knappt.
- Den väger upp till 130 gram.
- Hjässan och nacken är svarta. Längs ryggen går en smal svart strimma.
- Resten av ovansidan är gulbrun till orangegul. Undersidan är vit eller gulvit.
- Kontrasten mellan svart och ljust syns tydligast på huvudet och framkroppen. Bakåt kan sidorna vara gråsvarta.
Enligt SLU Artdatabanken går fjällämmeln inte att förväxla med någon annan svensk art. Ser du en knubbig gnagare med svart huvud och gul rygg på fjället, är det en fjällämmel.


Läten
Fjällämmeln är mer ljudlig än andra smågnagare och också mer aggressiv. Kommer du för nära sätter den sig till motvärn i stället för att fly. Likadant gör den mot rovdjur.
Förväxlingsarter
Den enda andra lämmeln i Sverige är skogslämmeln. Den är mindre, upp till 45 gram, gråsvart till skiffergrå och har en stor rödbrun fläck baktill på ryggen. Den lever i fuktig, mossrik gammal granskog och inte på kalfjället, även om den kan söka sig högre upp under toppår.
Sorkar som åkersork och skogssork saknar den svarta hjässan och har längre svans. Förväxlingen spelar ingen roll för jakten. Varken lämlar eller sorkar har allmän jakttid, och båda står i samma punkt i bilaga 4.
Spår och spillning
Där lämlarna finns ser du gångar i gräset, i mossan och in under stenar. Boet är ett stort klot av gräs och mossa som ligger direkt på marken. Under ett toppår kan du också hitta många döda lämlar.
Levnadssätt
Fjällämmeln äter mest mossa, starr och gräs. Normalt är den mest aktiv på natten, men när den är talrik ser du den mitt på dagen. En hona kan få upp till sex kullar om året med 5–7 ungar i varje. Därför kan antalet öka mycket snabbt. Förr vandrade mängder av lämlar ut från fjällen ungefär vart fjärde år, så kallade lämmeltåg. Några riktigt stora tåg har inte setts i Sverige sedan mitten av 1980-talet.
Utbredning
I Sverige lever fjällämmeln i fjällkedjan och fjällbjörkskogen, från norra Dalarna upp till finska gränsen. På vintern och under toppår kan den ta sig ner i lägre terräng. Arten finns bara i den skandinaviska fjällkedjan och på tundran österut till Kolahalvön. I Rödlistan 2025 är arten livskraftig (LC), men SLU Artdatabanken misstänker att den minskar. Den största toppen under 2000-talet kom 2011.
Jakt och status
Fjällämmeln är vilt och därmed fredad enligt jaktlagen, om inget annat är bestämt i lag, förordning eller beslut. Lämlar finns inte i bilaga 1 till jaktförordningen och har ingen allmän jakttid.
Däremot nämns lämlar i bilaga 4 punkt 2. Kommer lämlar in på en gård eller i en trädgård och kan göra skada eller vara till besvär där, får de jagas under hela jaktåret, 1 juli–30 juni. Den rätten har jakträttshavaren och även du som bor på gården eller har trädgården utan att ha jakträtt. Jakträttshavaren får dessutom jaga lämlar i en anläggning, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling och när kommunens nämnd för miljö och hälsa ger ett särskilt uppdrag. Lämlarna finns kvar i samma punkt i de nya bilagorna som gäller från 1 juli 2027.
För vapen och metoder gäller:
- Godkända bekämpningsmedel får användas mot lämlar.
- Kulpatron klass 4, hagelgevär i alla kalibrar från 12 ner till .410 och luftgevär med minst 150 J är tillåtna.
- Undantagen för svagare .22-patroner och svagare luftgevär vid skyddsjakt räknar upp sorkar och möss men inte lämlar. För lämlar gäller alltså de vanliga kraven.
Inför provet
- Lämlar räknas som vilt, är fredade och saknar allmän jakttid.
- Bilaga 4 punkt 2 ger skyddsjakt hela året när lämlarna tar sig in på gården.
- Även utan jakträtt får du döda eller fånga lämlar som kommer in på gården där du bor eller i din trädgård.
- Kulpatron klass 4, hagel och luftgevär med minst 150 J är tillåtna på lämlar.
- Svart hjässa, gulbrun rygg och nästan ingen svans: ingen annan svensk art ser ut så.
Vanliga frågor
Är fjällämmeln fredad?
Ja. Fjällämmeln är vilt och fredad enligt jaktlagen. Den har ingen allmän jakttid. Lämlar som tar sig in på gården eller i trädgården och kan göra skada får däremot jagas som skyddsjakt hela året.
Hur känner man igen en fjällämmel?
På färgerna. Hjässan och nacken är svarta, ryggen gulbrun med en smal svart strimma och buken ljus. Svansen är så kort att den knappt syns. Ingen annan svensk gnagare ser ut så.
Finns det fortfarande lämmeltåg?
Inte som förr. Enligt SLU Artdatabanken har det inte varit några riktigt stora lämmeltåg i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Toppår med många lämlar förekommer fortfarande, och det största under 2000-talet kom 2011.
Är fjällämmeln aggressiv?
Mer än andra smågnagare, enligt SLU Artdatabanken. Den är också mer ljudlig och sätter sig till motvärn mot rovdjur och mot fjällvandrare som kommer för nära.
Vem får jaga lämlar på gården?
Jakträttshavaren, men också den som bor på gården eller har trädgården utan att ha jakträtt. Det gäller lämlar som kommer in där och kan göra skada eller vara till besvär, och jakten är tillåten hela jaktåret.
Känner du igen fjällämmel?
4 bilder på fjällämmel, åkersork och skogssork. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- SLU Artdatabanken, Artfakta: fjällämmel (kropp 130–155 mm, svans 15–19 mm eller mindre än 15 procent av kroppen, vikt upp till 130 g, svart hjässa och nacke, smal svart ryggstrimma, i övrigt brungul till orangegul ovansida och vit till vitgul undersida, kan inte förväxlas med någon annan svensk art; gångar i gräs, under stenar och i mossa, stora klotformiga bon av gräs och mossa på marken, upp till sex kullar med 5–7 ungar, äter mest mossa, starr och gräs, mest nattaktiv, under toppår synlig även dagtid och ner i låglandet, lämmeltåg ungefär vart fjärde år förr men inga stora sedan mitten av 1980-talet, mer aggressiv och ljudlig än andra smågnagare och sätter sig till motvärn mot rovdjur och närgångna fjällvandrare, under toppår syns många lämlar och många döda lämlar; i Sverige i fjällkedjan från Dalarna och norrut, världsutbredning bara skandinaviska fjällkedjan och tundran österut till Kolahalvön), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken: fjällämmel livskraftig (LC), förekommer i hela fjällkedjan inklusive fjällbjörkskogen från norra Dalarna till finska gränsen, misstänkt minskning, största toppen under 2000-talet 2011, extrema svängningar i antal, läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta och Rödlistan 2025: skogslämmel (kropp 80–115 mm, svans 10–15 mm, vikt upp till 45 g, gråsvart till skiffergrå med stor rödbrun fläck på bakre delen av ryggen, lever i fuktig mossrik gammal granskog i Norrland, Svealand och nordvästra Götaland, livskraftig LC), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Jaktlag (1987:259) 2 § (vilt är vilda däggdjur och fåglar), 3 § (viltet är fredat om inte annat följer av lag, föreskrift eller beslut) och 23 § första stycket 1 (den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt får döda eller fånga och behålla bland annat lämlar som kommer in där), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 (lämlar saknas, ingen allmän jakttid), 26 § (skyddsjakt enligt bilaga 4 för jakträttshavaren och, enligt punkt 2, för personer enligt 23 § första stycket jaktlagen) och bilaga 4 punkt 2 i lydelse SFS 2026:79 (lämlar som kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas 1 juli–30 juni; jakträttshavaren får även jaga i en anläggning, på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling och på uppdrag av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd), lämlar finns kvar i bilaga 4 punkt 2 i lydelsen från 1 juli 2027 enligt SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 13 § (godkända bekämpningsmedel får användas för att döda bland annat lämlar), lydelse t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om vapen, ammunition och jaktmetoder, 2 kap. 14 § (kulpatron klass 4 på lämlar) och 17 § (undantaget för .22 med minst 40 J vid skyddsjakt nämner sorkar och möss men inte lämlar), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12 till .410 på lämlar), 6 kap. 9–11 §§ (luftgevär på lämlar med minst 150 J, undantaget för lägre energi vid skyddsjakt nämner inte lämlar), ursprunglig lydelse, kontrollerad 2026-10-22: naturvardsverket.se
Faktagranskad 22 oktober 2026.

