Övriga däggdjur
Åkersork
Vetenskapligt namn: Microtus agrestis
En knubbig sork med kort svans och små öron som lever i gräsmarker över nästan hela landet. Den är fredad men får jagas som skyddsjakt när den tar sig in på gården och kan göra skada där.

Snabbfakta
- Grupp: gnagare, sorkar
- Storlek: kropp 8–13,5 cm, vikt upp till cirka 70 g
- Kännetecken: kort svans, små öron, lurvig gråbrun päls
- Miljö: gräsmarker, dikeskanter, hyggen, fjällhed
- Utbredning: större delen av landet, inte Gotland
- Rödlistan 2025: livskraftig (LC)
- Jakt: fredad, skyddsjakt på gården året runt (bilaga 4 punkt 2)
- Vapen: kulpatron klass 4 eller luftgevär (minst 150 J, expanderande kula)
Åkersork är den knubbiga, kortsvansade sorken i gräsmarker, dikesrenar och på hyggen. Den finns i nästan hela landet, och antalet svänger troligen kraftigt mellan åren. Arten är fredad och saknar allmän jakttid, men skyddsjakt är tillåten när en sork kommer in på en gård eller i en trädgård och riskerar att göra skada. För dig som jägare är det den regeln och vapenkraven som är viktigast att kunna.
Kännetecken
- Kroppen är 8–13,5 centimeter. Svansen är bara 2–5 centimeter, ungefär en tredjedel av kroppen.
- Väger upp till 70 gram. På vissa öar i östra Svealand blir den ännu tyngre.
- Ovansidan är gråbrun, i norr ofta mer sandbrun. Undersidan är gråvit.
- Pälsen är lång och ser ofta rufsig ut på nära håll.
- Öronen är korta och döljs nästan helt av pälsen. Långa, glesa hår i örats kant kan sticka upp en bit.
Förväxlingsarter
Oftast blandas den ihop med skogssork. Tre saker avgör nästan alltid vilken av dem det är. Svansen hos skogssorken är nästan hälften så lång som kroppen, hos åkersorken bara en tredjedel. Skogssorken har öron som syns tydligt, medan åkersorkens knappt sticker upp. Skogssorken har dessutom en rödbrun rygg och kort, slät päls, medan åkersorken är gråbrun och lurvig. Miljön ger också en ledtråd. Skogssorken håller sig mest i skogen, åkersorken i gräset. På hyggen och i fuktstråk kan du hitta båda.
Mellansorken är svårare. Den finns ungefär från Haparanda och norrut och i gränstrakterna mot Norge i Värmland. Den blir större än åkersorken, upp till 100 gram, och har lite längre svans, men de två är mycket svåra att skilja åt. Ofta måste man titta på kindtänderna för att vara säker. Vattensork är mycket större, upp till 320 gram, och mörkt brun.
Ingen av sorkarna har allmän jakttid, så förväxlingen får inga följder för jakten. Bisam är också en sork men har egna regler, se bisam.
Spår och spillning
Det tydligaste tecknet är gångarna. Åkersorken trampar upp gångar i tuvigt gräs, och när snön smälter på våren syns de som långa korvar av hoptovat gräs. I fruktodlingar och på plantor kan du se gnagd bark nära marken.
Levnadssätt
Åkersorken äter mest gräs och örter, ibland insekter. Boet är en boll av gräs som ligger på marken i skydd av vegetationen. Honan kan få tre till sju kullar mellan april och september, oftast med fyra eller fem ungar. Därför kan stammen växa snabbt, och antalet svänger troligen kraftigt mellan åren. Ibland gnager den bark, och då kan fruktträd och nyplanterad skog ta skada.
Utbredning
Arten finns i stora delar av Sverige men saknas på Gotland och på en del andra öar. Den trivs på ängar, längs dikeskanter vid åkrar och stränder, på skärgårdsöar, hyggen, i gles skog och ända upp på fjällheden. Ofta håller den sig nära diken och fuktstråk. I Rödlistan 2025 är den livskraftig. Den minskade fram till 1990-talet men har sedan legat stabilt.
Jakt och status
Enligt jaktlagen är allt vilt fredat om inte annat följer av lag eller beslut. Sorkar finns inte med i bilaga 1 till jaktförordningen och har därför ingen allmän jakttid.
Sorkar står däremot i bilaga 4 punkt 2. Om en åkersork tar sig in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada eller annan olägenhet där, får den jagas hela året, 1 juli–30 juni. Det gäller jakträttshavaren. Enligt 23 § jaktlagen gäller det också den som bor på gården eller har trädgården, även utan jakträtt. Punkten finns kvar i de nya bilagorna som gäller från 1 juli 2027.
Det här säger reglerna om metoder:
- Godkända bekämpningsmedel får användas mot sorkar, men inte mot bisam.
- På sork räcker kulpatron klass 4. Du får också använda luftgevär, men kulan ska vara gjord för att expandera eller deformeras och E0 (kulans rörelseenergi vid mynningen) ska vara minst 150 J (joule).
- Vid skyddsjakt enligt bilaga 4 får du dessutom använda .22 som ger minst 40 J på 10 meter. Luftgevär under 150 J är också tillåtet då, om kulan lämnar pipan i minst 180 m/s.
- Hund får användas på sork bara inom den allmänna tiden för övriga däggdjur, 21 augusti–28 februari. Regeln om hund året runt vid skyddsjakt enligt bilaga 4 gäller husmus, skogsmöss och råttor, inte sorkar.
Inför provet
- Sorkar räknas som vilt, är fredade och har ingen allmän jakttid.
- Skyddsjakt är tillåten året runt på gården och i trädgården enligt bilaga 4 punkt 2, när sorken kan orsaka skada eller olägenhet där.
- Den som bor på gården får döda sådana sorkar där utan jakträtt.
- Klass 4 räcker för sork. Luftgevär kräver expanderande kula och minst 150 J, utom vid skyddsjakt enligt bilaga 4.
- Kort svans och dolda öron skiljer åkersorken från skogssorken.
Vanliga frågor
Hur ser man skillnad på åkersork och skogssork?
Titta på svansen, öronen och ryggen. Åkersorken har en kort svans, ungefär en tredjedel av kroppen, öron som knappt syns och lurvig gråbrun päls. Skogssorken har betydligt längre svans, nästan hälften av kroppen, tydliga öron och en rödbrun rygg.
Är åkersork fredad?
Ja. Sorkar har ingen allmän jakttid och är fredade enligt jaktlagen. Du får ändå skjuta eller fånga den som skyddsjakt om den tar sig in på din gård eller i trädgården och kan ställa till skada eller annat besvär där. Det står i bilaga 4 punkt 2 till jaktförordningen.
Får jag döda sorkar i trädgården utan jakträtt?
Ja. Den som bor på gården eller har trädgården får enligt 23 § jaktlagen döda eller fånga sorkar som kommer in där, även utan jakträtt, om de där kan orsaka skada eller annan olägenhet. Det gäller hela året, 1 juli–30 juni, enligt bilaga 4 punkt 2 till jaktförordningen.
Vilka skador gör åkersorken?
Den kan gnaga bark och skada fruktträd och nyplanterad skog. Gnagd bark nära marken är ett vanligt tecken.
Känner du igen åkersork?
3 bilder på åkersork och skogssork. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- SLU Artdatabanken, Artfakta: åkersork (kropp 78–135 mm, svans 18–49 mm eller cirka 30 procent av kroppen, vikt upp till 70 g och på några öar i östra Svealand upp till 90 g, tvåfärgad päls med gråbrun eller sandbrun ovansida och gråvit undersida, den sandbruna formen främst i norr, lång päls som kan se tovig ut medan skogssorken har kortare och slätare päls, korta öron med långa glesa hår i kanten; lever i ängs- och gräsmarker, ofta nära diken och fuktstråk, även dikeskanter vid åkrar, stränder, skärgårdsöar, gles skog, hyggen och fjällhed; äter mest gräs och örter, kan gnaga bark och skada fruktträd och nyplanterad skog; förökning april–september, 3–7 kullar med 4–5 ungar, boet en gräsboll på marken, gångar i tuvig gräsmark som syns som gräskorvar när snön smälter; finns i stora delar av Sverige men saknas på Gotland och en del andra öar), läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Rödlista 2025: åkersork livskraftig (LC), spridd över hela landet utom Gotland, minskade fram till 1990-talet men har sedan stabiliserats, troligen extrema svängningar i antal, läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: skogssork (svans 35–72 mm eller nästan halva kroppen, vikt 14–40 g, trefärgad päls med rödbrun rygg, långa öron som syns tydligt; lever främst i skog och klättrar bra; unga djur gråare på ryggen; öppnar hasselnötter utan räfflor på utsidan), läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: mellansork (lik åkersork men större, upp till 100 g, svans cirka 40 procent av kroppen, finns ungefär från Haparanda och norrut samt i gränstrakterna mot Norge i Värmland), läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: vattensork (kropp 120–235 mm, vikt upp till 320 g, den största sorken i Norden utom bisam, mörkbrun päls), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat och får jagas bara om det följer av lag eller beslut) och 23 § 1 (den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt får döda eller fånga och behålla bland annat sorkar som kommer in på gården eller i trädgården), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 (sorkar saknas, ingen allmän jakttid) och bilaga 4 punkt 2 (sorkar som kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli–30 juni), både i dagens lydelse och i den som gäller från 1 juli 2027, konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 13 § (godkända bekämpningsmedel får användas för att döda sorkar utom bisam), 16 § a) (hund som förföljer övriga däggdjur får användas i hela landet den 21 aug.–28 (29) feb. vid tillåten jakt; året runt vid skyddsjakt enligt bilaga 4 gäller bara husmus, skogsmöss och råttor) och 26 § (jakträttshavaren och den som avses i 23 § första stycket jaktlagen får jaga enligt bland annat punkt 2 i bilaga 4), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8, 2 kap. 14 § (kulpatron klass 4 får användas på sorkar), 2 kap. 17 § (vid skyddsjakt enligt bilaga 4 på sorkar utom bisam får .22 med minst 40 J på 10 meter användas), 6 kap. 8–11 §§ (kulan ska expandera eller deformeras, luftgevär får användas på sorkar, E0 minst 150 J, men lägre energi räcker vid skyddsjakt enligt bilaga 4 om kulan lämnar pipan i minst 180 m/s), ursprunglig lydelse: naturvardsverket.se
Faktagranskad 22 oktober 2026.


