Övriga däggdjur
Sumpbäver
Vetenskapligt namn: Myocastor coypus
En stor gnagare från Sydamerika med orange framtänder och rund svans. Den står på EU:s lista över invasiva arter, finns inte fast i Sverige och får jagas hela året.

Snabbfakta
- Ursprung: Sydamerika
- Storlek: kropp 47–60 cm, svans 34–45 cm, vikt 4–8 kg
- Kännetecken: orange framtänder och rund, fjällig svans
- I Sverige: inget fast bestånd, enstaka förrymda djur
- EU: invasiv främmande art sedan 2016
- Jakt: hela året, bilaga 4 punkt 1
- Ammunition: minst klass 3, eller hagel i kaliber 12, 16 eller 20
Sumpbävern är en stor gnagare från Sydamerika som har förts till Europa för pälsens skull. Den har inget fast bestånd i Sverige, men den står på EU:s lista över invasiva främmande arter och får jagas hela året. För dig som jägare handlar det om två saker. Du ska känna igen ett djur som har rymt, och du ska inte blanda ihop det med bäver, som har allmän jakttid och helt andra regler.
Kännetecken
- Större än en bisam och mindre än en bäver: kroppen är ungefär 47–60 cm och svansen 34–45 cm. Vilda djur väger 4–8 kg.
- Kraftigt huvud med korta, runda öron.
- Stora orangegula framtänder. Bävern har också orange tänder, så de skiljer inte de två arterna åt.
- Pälsen är mörkbrun till gråbrun.
- Svansen är lång, smal och rund i genomskärning, med fjäll och glesa hår. Den är varken platt uppifrån eller från sidorna.
- Korta framben och mycket längre, grövre bakben med simhud mellan fyra av tårna.
Låt inte namnet lura dig. Sumpbävern är inte nära släkt med bävern. Den hör till lansråttorna, en grupp sydamerikanska gnagare.


Förväxlingsarter
Sumpbäver, bäver och bisam lever alla vid lugnt vatten och syns ofta bara som ett huvud i vattenytan. Svansen och storleken avgör.
- Bäver: betydligt större, med bred och platt svans. Bävern får bara jagas under sin jakttid och med minst klass 2. Skjuter du en bäver i tron att det är en sumpbäver kan det bli både olaglig jakt och fel ammunition. Se jakttider för bäver.
- Bisam: betydligt mindre, och svansen är platt från sidorna. Svansformen är svår att se i fält, så storleken säger mer. Hur du skiljer bisam från bäver står på bisam och bäver.
- Vattensork: lever i liknande miljöer men är mycket mindre.
- Utter: ett mårddjur och ingen gnagare. Den saknar jakttid i både bilaga 1 och bilaga 4 och är fredad.
Ser du en bäverliknande gnagare med lång, rund svans och en kropp som är klart mindre än en bävers, är det nästan säkert en sumpbäver.
Spår och spillning
Sumpbävern gräver tunnlar och bohålor i marken. Där den finns kan du hitta nerbetad vass, kaveldun och starr längs stranden. Ser du fällda träd med stubbar som är gnagda till en spets, är det bäverns spår du har hittat.
Levnadssätt
Arten är knuten till sjöar, kärr och långsamma vattendrag och äter mest vatten- och strandväxter. Nära åkrar kan den också ta grödor. En kull kan vara på 1–12 ungar. Arten är känslig för kalla vintrar, och det gör det svårt för den att klara sig i Sverige.
Där den har etablerat sig i Europa kan den slå ut vegetationen i våtmarker, störa häckande sjöfåglar och skada odlingar. Grävandet kan också bidra till översvämningar som skadar jordbruket.
Utbredning
Sumpbävern kommer från de tempererade och subtropiska delarna av Sydamerika. Den fördes till Europa i slutet av 1800-talet för att födas upp på pälsfarmer, och förrymda djur har bildat bestånd i flera våtmarksområden på kontinenten.
I Sverige har det funnits lokala bestånd som har utrotats. SLU Artdatabanken räknar i dag arten som en tillfällig främmande art som inte förökar sig här. Fynden är få och gäller troligen djur som har rymt. Artdatabanken bedömer att risken är låg att den blir invasiv här.
Jakt och status
Sumpbävern står i bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen, tillsammans med bland annat bisam, mårdhund och tvättbjörn. Den får jagas den 1 juli–30 juni, alltså hela året, så att främmande viltarter inte ska hinna göra skada. De nya bilagorna som börjar gälla 1 juli 2027 ändrar inget för sumpbäver. Arten har ingen allmän jakttid, eftersom den inte står i bilaga 1.
Det är jakträttshavaren, alltså den som har jakträtten på marken, som får jaga. Den som bara bor på en gård eller har en trädgård utan jakträtt får inte jaga sumpbäver med stöd av den här punkten. Den som jagar enligt bilaga 4 ska också lämna uppgifter om jakten till länsstyrelsen.
Ammunition enligt NFS 2023:8:
- Klass 4, luftgevär och hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 och .410 får inte användas, eftersom sumpbävern inte står bland de arter där de är tillåtna. Listorna tar upp råttor, men det gäller inte sumpbävern trots att dess familj kallas lansråttor.
- Kulpatron klass 3 eller kraftigare är tillåten.
- Hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 är tillåtna.
Eftersom arten står på EU:s förteckning sedan 2016 är det förbjudet att föra in, hålla, föda upp och sätta ut den. Upptäcks en sumpbäver ska den tas bort snabbt. Därför har Naturvårdsverket gett Svenska Jägareförbundet tillstånd att jaga sumpbäver i hela landet till och med 2027. Inom sitt uppdrag för invasiva ryggradsdjur får förbundet jaga även på annans jaktområde och med mörkerriktmedel, till exempel termiskt sikte. Tillståndet gäller förbundets personal och uppdragstagare, inte jägare i allmänhet.
Ser du en sumpbäver, fotografera den om du kan och rapportera. Ring Svenska Jägareförbundet på 070-339 93 26 eller mejla tipsaframmandearter@jagareforbundet.se. Du kan också rapportera fyndet i Artfakta hos SLU Artdatabanken eller höra av dig till länsstyrelsen.
Inför provet
- Bilaga 4 punkt 1: jakträttshavaren får jaga sumpbäver hela året som främmande art.
- Den står på EU:s lista över invasiva främmande arter.
- Den skiljs från bäver och bisam på den runda svansen och storleken.
- Bävern har allmän jakttid och kräver minst klass 2, så en förväxling kan bli olaglig jakt.
- Klass 4 och luftgevär är inte tillåtna på sumpbäver.
Fler foton på sumpbäver

Vanliga frågor
Finns det sumpbäver i Sverige?
Inte som fast bestånd. Det har funnits lokala bestånd som har utrotats, och de få fynd som görs är troligen djur som har rymt från fångenskap. Kalla vintrar gör det svårt för arten att klara sig här.
Får man skjuta sumpbäver?
Ja. Sumpbävern står i bilaga 4 punkt 1 till jaktförordningen och får jagas av jakträttshavaren hela året, den 1 juli–30 juni, för att förhindra skador av främmande arter.
Hur skiljer man sumpbäver från bäver?
Titta på svansen och storleken. Bävern har en bred svans som är platt uppifrån, sumpbävern en lång och rund svans. Bävern är dessutom betydligt större. Tänderna hjälper inte, eftersom båda arterna har orange framtänder.
Var rapporterar man en sumpbäver?
Till Svenska Jägareförbundets tipstelefon 070-339 93 26 eller tipsaframmandearter@jagareforbundet.se, gärna med foto. Du kan också rapportera fyndet i Artfakta hos SLU Artdatabanken eller kontakta länsstyrelsen.
Vilken ammunition krävs för sumpbäver?
Klass 4, luftgevär och hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 och .410 är inte tillåtna. Du behöver kulpatron klass 3 eller kraftigare, eller hagel i kaliber 12, 16 eller 20.
Känner du igen sumpbäver?
4 bilder på sumpbäver, bäver och bisam. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
Källor
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 4 punkt 1 (sumpbäver bland de främmande viltarter som får jagas för att förhindra skador den 1 juli–30 juni), både i dagens lydelse och i den som gäller från 1 juli 2027, konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 26 § (jakträttshavaren får jaga enligt bilaga 4; den som bor på en gård utan jakträtt får bara använda punkt 2 och 3 och, i punkt 1, bara vildkanin; uppgifter om jakten lämnas till länsstyrelsen), lydelse SFS 2021:334: data.riksdagen.se
- Jaktförordning (1987:905) 25 § (Naturvårdsverket prövar jakt enligt 8 § jaktlagen på arter som inte hörde till landets viltbestånd 1987), granskad 2026-10-22: data.riksdagen.se
- Jaktlag (1987:259) 23 § (vem som utan jakträtt får döda vissa djur på gård och i trädgård; sumpbäver finns inte med), lydelse t.o.m. SFS 2026:832: data.riksdagen.se
- NFS 2023:8, 2 kap. 11–14 §§ (klass 1 och 2 får användas på alla arter utom de uppräknade storviltarterna, klass 3 också med undantag för bland annat bäver, klass 4 bara för uppräknade arter där sumpbäver saknas; listorna nämner råttor, men sumpbävern hör till familjen Echimyidae och räknas inte dit), 3 kap. 13–14 §§ (hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 får användas, de mindre kalibrarna bara på uppräknade arter) och 6 kap. 10 § (luftgevär bara på uppräknade arter), ursprunglig lydelse: naturvardsverket.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: sumpbäver (familjen Echimyidae, lansråttor, kropp 47–60 cm, svans 34–45 cm, vikt 4–8 kg i naturen, stora orangegula framtänder, korta runda öron, mörkbrun till gråbrun päls, rund och fjällig svans, simhud mellan fyra tår på de längre bakbenen, förväxling med bäver och bisam, gräver tunnlar och bohålor, äter vass, kaveldun och starr, 1–12 ungar per kull, ursprung i Sydamerika, några få fynd i Sverige av troligen förrymda djur, känslig för kalla vintrar, svensk förekomst: främmande art, tillfällig och inte reproducerande, Risklista 2024 låg risk, Rödlista 2025 NA, invasiv enligt EU-förordning 1143/2014; under hot: grävandet kan bidra till översvämningar som skadar jordbruket, vattensork lever i liknande miljöer), läst 2026-10-22: artfakta.se
- SLU Artdatabanken, Artfakta: bäver (bred och platt svans, kraftig kropp), läst 2026-10-22: artfakta.se
- Chemistry World om en studie i ACS Nano 2024 (orange framtänder hos flera gnagare, bland dem bäver och sumpbäver), 2024: chemistryworld.com
- Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och 4 (utter saknas i båda och är därmed fredad), konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1693: data.riksdagen.se
- Naturvårdsverket, faktablad Sumpbäver (inte etablerad i Sverige, har funnits i lokala bestånd som är utrotade, kom till Europa för pälsdjursuppfödning, EU-listad och förbjuden att föra in i Sverige), november 2017: naturvardsverket.se
- Naturvårdsverket, Invasiva främmande arter på EU:s förteckning, djur (sumpbäver, däggdjur, inte etablerad, förbjuden från 3 augusti 2016, ansvarig myndighet Naturvårdsverket), augusti 2025: naturvardsverket.se
- Förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter (förbud mot att bland annat föra in, hålla, föda upp och sätta ut arter på unionsförteckningen; snabb utrotning när en sådan art upptäcks): eur-lex.europa.eu
- Naturvårdsverket, beslut 2026-02-13 (NV-26-001857): Svenska Jägareförbundet får inom ramavtalet om invasiva främmande ryggradsdjur jaga bland annat sumpbäver i hela landet, även på annans jaktområde och med mörkerriktmedel (bildförstärkare, termiskt sikte och bildomvandlare), högst tio sumpbävrar per år, till och med 31 december 2027: naturvardsverket.se
- Svenska Jägareförbundet, Invasiva främmande arter (tipstelefon 070-339 93 26 och tipsaframmandearter@jagareforbundet.se), läst 2026-10-22: jagareforbundet.se
- SLU Artdatabanken, Rapportera fynd av sumpbäver (rapportering i Artfakta), läst 2026-10-22: rapportera.artfakta.se
- Länsstyrelsen Stockholm, Invasiva främmande arter (invasiva däggdjur kan rapporteras till Svenska Jägareförbundet eller länsstyrelsen), läst 2026-10-22: lansstyrelsen.se
Faktagranskad 22 oktober 2026.



