Jaktfrågor: jakträtt och lagar
Vad är ett viltvårdsområde?
Kort svar
Ett viltvårdsområde är två eller flera fastigheter som länsstyrelsen har fört samman för att samordna jakten och viltvården. Ägarna är medlemmar i en viltvårdsområdesförening, och föreningens stadgar avgör till exempel om älg och rådjur jagas över fastighetsgränserna.
På en liten fastighet går det sällan att jaga älg eller planera avskjutningen på egen hand. I ett viltvårdsområde, ofta förkortat VVO, sköts grannarnas marker i stället som en enhet. Enligt 1 § lagen (2000:592) om viltvårdsområden får två eller flera fastigheter föras samman för att främja viltvården genom att samordna jakten och åtgärderna för viltet. Ägarna bildar då en viltvårdsområdesförening. I förarbetena skrev regeringen att även små fastigheter kan få stort värde för jakten när man får jaga över gränserna (prop. 1999/2000:73 s. 42). Lagen ersatte 2001 lagen om jaktvårdsområden, och de jaktvårdsområden som fanns räknas nu som viltvårdsområden.
Hur ett viltvårdsområde bildas
Länsstyrelsen beslutar efter ansökan från någon som äger en fastighet i området. Ansökan ska bland annat innehålla en karta och ett förslag till stadgar (9 och 10 §§). Som huvudregel utreds saken vid en förrättning där ägarna får yttra sig. Är alla ense kan länsstyrelsen besluta direkt (11 och 14 §§).
Lagen ställer tre villkor (7 §):
- Bildandet ska främja vården av de viltarter som samordningen gäller.
- Området ska vara lämpligt till läge och storlek.
- Minst fyra femtedelar av ägarna, som tillsammans äger minst fyra femtedelar av marken, ska gå med på det. I ett omarronderingsområde räcker hälften.
En fastighet som kan fungera som egen enhet för viltvård får inte tas med mot ägarens vilja (8 §).
Föreningen och stadgarna
Alla som äger en fastighet i området är medlemmar. Har du ett jaktarrende på minst ett år ska du som regel antas som medlem om du begär det (4 §). Länsstyrelsen fastställer stadgarna. Där står bland annat om det ska vara områdesjakt och vad föreningen får besluta om (3 och 16 §§). I frågor om jakten, jakträttsbevis och avgifter röstar bara fastighetsägarna (20 §).
Vad det betyder för dig som jagar
Har området områdesjakt enligt stadgarna, får älg, kronhjort och dovhjort samt rådjur och annat småvilt jagas i hela området oberoende av fastighetsgränserna. Föreningen kan då bestämma hur många djur som fälls och av vilket slag (23 §). Jakttiderna, till exempel jakttiden för älg, och reglerna om tillstånd till jakt gäller ändå. Ofta krävs ett jakträttsbevis, alltså föreningens tillstånd till områdesjakten. Enligt Länsstyrelsen i Dalarna har varje fastighetsägare rätt till minst ett, och stadgarna kan kräva en viss areal för fler (25 §). Föreningen får dessutom ta ut avgifter för jakten och för fällt vilt (29 §).
Bryter du mot reglerna för områdesjakten kan du stängas av i högst ett år. Vilt som har fällts i strid med avskjutningsreglerna tillfaller föreningen (26 §). I andra viltvårdsfrågor får föreningen inte mot din vilja begränsa din rätt att jaga (22 §). Beslut som går dig emot kan du överklaga till länsstyrelsen inom fyra veckor (37 §). Ansvaret för viltvården enligt jaktlagen beskrivs under jaktvård och arbetet i fält under viltvård.
Källor:
- Lag (2000:592) om viltvårdsområden 1, 3, 4, 7–11, 14, 16, 20, 22, 23, 25, 26, 29 och 37 §§ samt övergångsbestämmelserna, lydelse t.o.m. SFS 2017:483
- Prop. 1999/2000:73 Jaktens villkor, avsnitt 4.5.3, s. 42, granskad 2026-10-22
- Länsstyrelsen i Dalarnas län, Jakt och vilt, avsnittet om viltvårdsområden, granskad 2026-10-22