Övriga fåglar
Storskarv
Vetenskapligt namn: Phalacrocorax carbo
Stor, svart fiskätande fågel som häckar i kolonier längs kusterna och i stora sjöar. Får bara jagas som skyddsjakt.

Snabbfakta
- Stor svart fiskätare med krokförsedd näbb
- Vit kindfläck, gul hud vid näbbroten
- Sitter ofta med utbredda vingar för att torka
- Kolonier som gör träd döda och vita
- Ingen allmän jakttid, skyddsjakt enligt bilaga 4 och efter beslut
- Minst kulpatron klass 3 eller hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20
Storskarven är en stor, svart fågel som lever av fisk. Den häckar i kolonier längs kusterna och i allt fler stora insjöar. Den underart som häckar i Östersjön och i insjöarna kallas ofta mellanskarv. Många skarvar flyttar söderut på vintern, men en del stannar där vattnet är öppet.
Kännetecken
- Stor, cirka 80–100 cm, med lång hals och ganska lång, styv stjärt.
- Svart med blå och grön glans och fjäll-liknande mönster på ryggen.
- Lång grå näbb med krok i spetsen och gul, naken hud vid näbbroten.
- Vit fläck på kind och strupe. Under häckningen får de vuxna också en vit fläck på låret och vita, hårfina fjädrar på huvudet.
- Ungfåglarna är bruna ovanpå och har ljus buk.
Skarven simmar lågt i vattnet med näbben riktad snett uppåt. Fjäderdräkten är inte helt vattenavvisande, så skarven sitter ofta på en sten eller en påle med utbredda vingar för att torka. Den flyger med utsträckt hals, gärna i rader eller plogformation som gäss.


Förväxlingsarter
På avstånd kan skarven förväxlas med lommar och, i flykt, med gäss. Storlommen är ljus på undersidan och har rak dolkformad näbb. Gässen har kort hals och kortare näbb. Toppskarven, som främst ses på västkusten, är mindre och helt mörk utan vit kindfläck. Den är fredad.
Levnadssätt, spår och tecken
Storskarven fångar fisk genom att dyka, ofta flera skarvar tillsammans. Den kan äta stora mängder fisk, vilket skapar konflikter med yrkesfisket och fiskodlingar.
Det tydligaste tecknet är kolonin. Spillningen är frätande och rik på kväve, så träden i en skarvkoloni dör och blir vita. Öar som skarvarna har tagit över ser därför ofta döda och kala ut. När kolonin flyttar kan näringen i stället gynna växtligheten.
Jakt och regler
Storskarven har ingen allmän jakttid. Enligt bilaga 4 till jaktförordningen får jakträttshavaren bedriva skyddsjakt på storskarv vid flygplatser och för att förebygga skada vid fiskeredskap, fiskodlingar, platser där fisk sätts ut och i fredningsområden för fisk. Jakten får inte ske närmare än 300 meter från boplatser för skarv, havsörn eller fiskgjuse. I andra fall krävs beslut av länsstyrelsen. Se jakttider.
Storskarven finns inte bland de arter där kulpatron klass 4 räcker. Det krävs minst kulpatron klass 3, eller hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20.
Det här brukar provet fråga om
- Hur skarven ser ut och beter sig, till exempel att den torkar vingarna.
- Att storskarv bara får jagas som skyddsjakt.
- Att skarv kräver minst kulpatron klass 3.
Fler foton på storskarv


Känner du igen storskarv?
4 bilder på storskarv och storlom. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.
