Hoppa till innehållet

Vadare

Storspov

Vetenskapligt namn: Numenius arquata

Europas största vadare, med lång nedåtböjd näbb, fredad och starkt hotad i Sverige.

Storspov
Storspov

Snabbfakta

  • Europas största vadare, 50–60 cm
  • Näbb 9–15 cm, längst hos honan
  • Vit kil på ryggen i flykten
  • Häckar på vallar, ängar och myrar
  • Cirka 6 700 par, starkt hotad (EN)
  • Fredad året runt, ingen skyddsjakt enligt bilaga 4

Storspoven är Europas största vadare och känns igen på den långa, nedåtböjda näbben. Den häckar på vallar, ängar och myrar, och på våren hör du det bubblande spelet över odlingsbygden. Storspoven är fredad i hela landet och starkt hotad enligt Rödlistan 2025.

Kännetecken

  • Stor som en fiskmås, 50–60 cm lång och med en vingbredd på omkring en meter.
  • Mycket lång och jämnt nedåtböjd näbb, 9–15 cm.
  • Långa, blygrå ben.
  • Gråbrun dräkt, tätt streckad och fläckad i mörkt. Huvudet är jämnt streckat, utan tydliga ränder.
  • I flykten syns en vit kil från stjärten upp på ryggen.
Storspov
Storspov
Storspovar i flykt, underifrån
Storspovar i flykt, underifrån

Kön och ålder

Hane och hona har samma dräkt. Honan är i snitt något större och har tydligt längre näbb, så i ett par ser du ofta vem som är vem. Ungfåglarna har kortare näbb än de vuxna, ibland mycket kortare, och kan därför tas för småspov.

Storspov, ungfågel
Storspov, ungfågel

Läten

Spelet börjar lågt med långa, flöjtande visslingar som går allt fortare och övergår i ett bubblande crescendo. Du hör det på våren, framför allt morgon och kväll. Nära bo eller ungar varnar paret intensivt.

Förväxlingsarter

Småspoven liknar storspoven mest. Den är mindre, 38–45 cm, och näbben är bara 7–9 cm. Huvudet är randigt. Hjässan har mörka band med en smal ljus rand i mitten, och över ögat går ett ljust streck och genom ögat ett mörkt. Sången går över i en lång, jämn och rullande drill. Småspoven häckar bland annat på myrar i fjällen och är fredad.

Myrspoven är ännu mindre, 33–41 cm, och näbben är svagt uppåtböjd. Den häckar sällsynt i fjällen och är sårbar (VU) i Rödlistan 2025.

Morkullan och enkelbeckasinen är de långnäbbade fåglar du oftast möter som jägare. Båda har rak näbb och är mycket mindre. Morkullan lever i skog och är jaktbar. Enkelbeckasinen lever på blöta, öppna marker och är fredad. På sidan enkelbeckasin och morkulla ser du hur du skiljer dem åt. Ser du en lång böjd näbb är det ingen morkulla.

Spår och tecken

Varnar storspovar intensivt över en vall har de troligen bo eller ungar där. Boet ligger direkt på marken, oftast i vall, träda eller äng och ibland på plöjd åker, och har normalt fyra ägg. Hittar du ett bo, låt det vara.

Levnadssätt

Storspoven kommer i april. Paret håller ett revir på 40–100 hektar i öppen mark, gärna nära diken, åar eller sjöar. Äggen ruvas i 29 dagar, och ungarna lämnar boet efter någon dag och söker själva insekter, spindlar och daggmaskar. Efter en till två veckor lämnar honan ungarna och flyttar söderut, medan hanen stannar kvar hos dem. Hanar och ungar flyttar i juli och augusti, så när morkullejakten börjar i september har de flesta storspovar redan lämnat häckningsplatserna.

Utbredning

Storspoven häckar i större delen av landet men saknas i fjällen och de fjällnära trakterna. Minskningen har varit störst i södra Sverige, och i dag finns de flesta i jordbruksbygden längs Norrlandskusten, från Medelpad till Norrbotten. Storspovarna övervintrar på Brittiska öarna och längs Västeuropas kuster.

Jakt och status

Storspoven saknar jakttid och får inte jagas någonstans i landet, under någon del av året. Alla jakttider hittar du under jakttider. Enligt 3 § jaktlagen gäller fredningen också ägg och bon. Storspoven finns inte heller i bilaga 4 till jaktförordningen, och därför får du inte skjuta den på eget initiativ för att förebygga skador. Från 1 juli 2027, när de nya bilagorna börjar gälla (SFS 2026:1693), är det likadant. Bara länsstyrelsen kan i undantagsfall ge tillstånd till skyddsjakt (29 § jaktförordningen). Storspoven är inte heller statens vilt, alltså inte en av de arter som tillfaller staten och som du ska anmäla till polisen om du hittar ett dött exemplar.

Som alla vilda fåglar är storspoven också fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen. Hittar du en svårt skadad storspov får du ändå avliva den av djurskyddsskäl (9 a § jaktlagen).

I Rödlistan 2025 är storspoven starkt hotad (EN). År 1993 beräknades beståndet till minst 22 000 par och 1999 till minst 13 000 par. I dag är det cirka 6 700 par. På 30 år har arten minskat med omkring 67,5 procent, och den verkliga minskningen ligger troligen på 60–75 procent. Som orsaker nämner Rödlistan dels predation, alltså att andra djur som kråka, korp och räv tar storspovarna eller deras ägg, dels jordbruket. Där räknar Rödlistan med att fler gårdar i Norrland läggs ned, att mer sås på hösten och att vallen skördas tidigare. I en studie i Mellansverige plundrades 44 procent av bona och 21 procent förstördes under vårbruket.

Inför provet

  • Storspoven är fredad och starkt hotad (EN), utan jakttid.
  • Fredningen gäller också ägg och bon.
  • Lång, nedåtböjd näbb och vit kil på ryggen i flykten.
  • Morkulla och enkelbeckasin har rak näbb. Morkullan är jaktbar, enkelbeckasinen fredad.
  • Småspoven är mindre och har randigt huvud.

Fler foton på storspov

Storspov
Storspov

Vanliga frågor

Är storspoven fredad?

Ja. Storspoven har ingen jakttid och är fredad i hela landet året runt. Fredningen gäller också ägg och bon.

Får man skjuta storspov?

Nej, inte på eget initiativ. Arten finns varken bland de allmänna jakttiderna i bilaga 1 eller i bilaga 4 till jaktförordningen, som anger vilka arter du får jaga för att förebygga skador. Bara länsstyrelsen kan i undantagsfall ge tillstånd till skyddsjakt. En svårt skadad storspov får du avliva av djurskyddsskäl.

Är storspoven hotad?

Ja. Rödlistan 2025 klassar storspoven som starkt hotad (EN). Beståndet är i dag cirka 6 700 par, mot minst 22 000 par år 1993.

Hur skiljer man storspov från småspov?

Småspoven är mindre, har kortare näbb och tydliga mörka och ljusa ränder på huvudet. Storspovens huvud är jämnt streckat och näbben är längre.

Vad är skillnaden mellan storspov och morkulla?

Storspoven är mycket större, har lång nedåtböjd näbb och lever i öppen mark. Morkullan har rak näbb och tvärgående band på bakhuvudet och lever i skog. Morkullan är jaktbar, storspoven fredad.

Känner du igen storspov?

4 bilder på storspov och morkulla. Fyra svarsalternativ per bild, som på teoriprovet.

Källor

  • Jaktförordning (1987:905) bilaga 1 och bilaga 4, både i dag och i lydelsen från 2027-07-01: storspov saknas, alltså ingen allmän jakttid och ingen jakt för att förebygga skador; morkulla 11 sept–31 dec. 26 § (skyddsjakt på enskilds initiativ enligt bilaga 4) och 29 § (länsstyrelsen får ge tillstånd till skyddsjakt på andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn när villkoren i 23 a § är uppfyllda). Ändringar införda t.o.m. SFS 2026:1693: riksdagen.se
  • Jaktförordning (1987:905) 33 § (statens vilt tillfaller staten, storspov finns inte med), lydelse SFS 2026:835, och 36 § (döda djur av statens vilt ska anmälas till Polismyndigheten), lydelse SFS 2014:1232: data.riksdagen.se
  • Jaktlag (1987:259) 3 § (viltet är fredat, fredningen gäller också ägg och bon) och 9 a § (svårt skadat vilt får avlivas även om det är fredat), lydelse SFS 2026:832: riksdagen.se
  • Artskyddsförordning (2007:845) 4 § (alla vilda fåglar är fridlysta), ändringar införda t.o.m. SFS 2026:1504: riksdagen.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken, bedömning av storspov: starkt hotad (EN, A2abce), saknas i fjällen och fjällnära områden, minskningen störst i södra Sverige, flertalet längs Norrlandskusten från Medelpad till Norrbotten, minst 22 000 par 1993, minst 13 000 par 1999, cirka 6 700 par i dag, minskning 67,5 (60–75) procent på 30 år, predation från bland annat kråka, korp och räv, prognosticerad fortsatt nedläggning av jordbruk i Norrland, övergång till höstsådda grödor och tidigare vallskördar, granskad 2026-10-21: artfakta.se
  • Rödlistan 2025, SLU Artdatabanken, bedömning av myrspov: sårbar (VU, D1), granskad 2026-10-21: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta om storspov (storlek som fiskmås, näbb 9–15 cm, vit ryggkil, ankomst i april, intensivt varnande storspovar på fält med ungar, fyra ägg som ruvas 29 dagar, hanar och ungar flyttar i juli, boplundring 44 procent och vårbruk 21 procent i en studie i Mellansverige), hämtad 2026-10-19: artfakta.se
  • SLU Artdatabanken, Artfakta om myrspov (33–41 cm, svagt uppåtböjd näbb, häckar i fjällen med småspov som granne), hämtad 2026-10-19: artfakta.se
  • Sveriges Ornitologiska Förening (i dag BirdLife Sverige) och Hushållningssällskapet, faktablad Storspov (revir 40–100 ha, bo i vall eller träda nära vatten, föda insekter, spindlar och daggmaskar, honan lämnar ungarna efter 1–2 veckor): birdlife.se
  • BirdLife Sverige, Den hotade storspoven, 2021 (vingbredd omkring en meter, spelet börjar lågt med långa flöjtande toner och går över i ett bubblande crescendo, hörs vårens morgnar och kvällar): birdlife.se
  • Store norske leksikon, storspove (50–60 cm, blygrå ben, honan större med längre näbb, ungfåglar med kortare näbb, spelet accelererar till ett bubblande ljud), granskad 2026-10-19: snl.no
  • Store norske leksikon, småspove (38–45 cm, näbb 7–9 cm, randigt huvud, rullande sång), granskad 2026-10-19: snl.no
  • Naturhistoriska riksmuseet, Storspov (flytt: honor vid midsommar, hanar i juli, ungar i augusti; vinter på Brittiska öarna och längs Västeuropas kuster), granskad 2026-10-19: nrm.se

Faktagranskad 21 oktober 2026.

Alla sidor om vadare